Besök svereggae.se istället!

Kära läsare. Nu är sajten svereggae.se i skarpt läge. Det återstår en del putsande och ni kan räkna med att det händer en del förändringar de kommande veckorna, men nu är jag såpass nöjd med sajten att jag släpper ut den. Det här betyder att svenskreggae.blogspot.com inte uppdateras och ni ska istället besöka svereggae.se för nyheter. Hela arkivet härifrån är överflyttat. Hoppas ni kommer trivas på nya adressen! :)

30 november, 2009

Reggaekopplingar i Melodifestivalen

I dag har SVT presenterat hälften av artisterna som uppträder i Melodifestivalen 2010. Redan har tre artister med någon slags reggaekoppling avslöjats. Andra Generationen med Dogge Doggelito beskrivs av upphovsmännen till låten:

"Balkanröj mixad med hiphop ger balkan reggaeton eller enkelt uttryckt: moderna beats i en kropp som alla känner igen."


I samma deltävling, 13 februari i Sandviken, deltar Anna Maria Espinosa. Hon har tidigare sjungit med såväl Moder Jords Massiva som Club Killers. Huruvida hennes bidrag ens har en touch av reggae vet jag inte. Men av låttiteln att döma, Innan alla ljusen brunnit ut, så är det långt ifrån reggae.

Det finns en lite mer långsökt koppling. Salem Al Fakir ska delta i första deltävlingen, 6 februari i Örnsköldsvik. Han har spelat i Internal Dreads band en gång i tiden.

Nya låtar med Kalle Baah

I övermorgon onsdag släpps Kalle Baah 30/En samling. För de som besökte jubileumskonserten i lördags så ska skivan ha funnits till försäljning, men jag har inte sett någon som hunnit recensera skivan ännu.

Den innehåller arton spår och spänner från tidigt 80-tal till 2009. Det mest spännande för oss som följt Kalle Baah genom är de tre nya spåren som är med och hyllningen till IFK Norrköping, som var ett ohört spår för mig.

De nya spåren är samtliga på engelska: Fancy World, Bring Joy och Not The One For Me. I övrigt är tre spår från Blacka Rasta (1985), två eller tre spår från Natural (1992)(beroende på om man räknar You Are My Angel som faktiskt släpptes som egen singel 1989), tre spår från Soon Come (1995), fyra spår från Bråda dagar (2006), sedan hörs Entering Zion (singel från 1999) och hyllningslåten till IFK Norrköping, Pekings Park (2001).

Recension av de nya låtarna kommer så småningom, mina åsikter om Kalle Baahs bästa period kommer när ni röstat färdigt i omröstningen här intill. Den jämnaste omröstningen hittills, så gör din röst hörd!

29 november, 2009

Jubileumskonserten recenseras

Vill ni veta hur Kalle Baahs jubileumsspelning var i lördags? Hittills har jag hittat tre recensioner. Reggae Galore var förstås där och skriver bland annat:

"Det här är en publik som är vanare vid konserthus och krogshower än svartklubbar och dancehall. Hur många reggaespelningar har du varit på där det går att kombinera konsertbiljetten med middag?"


Norrköpings Tidningar var också där
, delar ut fyra spårvagnar (nästan lika roligt betygssystem som mina strömmingar) och skriver:

"Egentligen är det en helt bisarrt att 1600 Skärblackabor, Norrköpingsbor och andra väljer att tillbringa sin lördagskväll med att kolla på reggae. Samtidigt är det befriande att så många valt bort tv-soffan med Dansbandskampen eller själlösa idoldeltagare."

NT:s recensent var trots det inte lika imponerad som Reggae Galores var.

Ytterligare en lokal tidning, Folkbladet , var där. Bandmedlemmen Pelle Johansson berättar var Kalle Baah befinner sig:

"- Vi är så mycket bättre musikaliskt nu. Hade man haft kvar samma energi som man hade förr så hade det nog varit perfekt. Förr var vi mer rebeller men det är bara lite kvar av det."

Daltone väljer oftast hiphopen

Nyligen kom ett mixtape med Daltone. Några mer eller mindre kända reggaenamn gästar: Lasse Banton (basisten från Svenska Akademien), Diegojah, Luddee, Roffe Ruff, Hofmästarn och Mästerkatten. Det är tydligt att det är hiphopen som lockar i störst utsträckning. Det är låtarna med Lasse Banton som är de bästa ur ett reggaeperspektiv. Låten På dekis fanns med på RG Magazine #1 och är därför inte helt ny men lyssningsvärd. Bästa spåret är det som kallas bonusspår (varför man nu lägger med sådana, jag har aldrig förstått poängen med bonusspår över huvud taget), Svenne på vift. Även den låten är släppt sedan tidigare.

Avslutningsvis, fördelen med mixtape är att man väljer ut de låtar man vill, och man gör det helt gratis. Jag valde ut två spår. Hur bra hiphopen på mixtapet är överlåter jag till andra att bedöma.

Har var helgen?

Så har ytterligare en helg med reggaespelningar kommit halvvägs. I fredags spelade Syster Sol och Governor Andy i Göteborg. Kalle Baah firade 30 år i Norrköping på lördagskvällen. Är det någonstans man borde ha varit som svensk reggaenörd så var det där. Ett alternativ i Uppsala var Meditative Sounds som spelade. I Stockholm kunde man se och höra Trinity Soundsystem. Inget av detta såg jag eftersom jag både var uppbokad på en namngivningsmiddag sedan länge och dessutom gått i däck av en förkylning.

Helgens andra höjdpunkt är Barrington Levy på Göta Källare i Stockholm i kväll. Ni får ha det så kul där i kväll, ni som ska dit. Själv intar jag soffläge och försöker mejsla ut idéer till kommande blogginlägg.

27 november, 2009

Bästa Kalle Baah?

Nu har jag dragit igång en omröstning om Kalle Baahs bästa årtionde, för att fira 30 år med bandet. Rösta på din favoritperiod med Skärblackas stolthet, kommentera gärna något i stil med bästa låten, favoritkonsert eller annat kul minne runt Kalle Baah.

Cocoa Tea

Det här har inte alls med svensk reggae att göra, men jag måste berätta om min aha-upplevelse av Cocoa Tea! De som känner mig vet att det är roots och dub som gäller oftast. Men häromdagen fick jag ett ryck och tänkte uppdatera mig med 80-talsdancehall. Det räcker inte med Barrington Levy, tänkte jag. Måste finnas annan dancehall som jag kan gilla från hjärtat. Hur har jag kunnat missa Cocoa Tea?! Eller missa, det jag upptäckte var att jag har hört betydligt fler av hans låtar än jag kunde ana. Nu har han en plats i hjärtat, strax intill Barry.

Ni artister som känner att ni låter som Cocoa Tea på 1980-talet, ni har stor chans att få femmor i betyg de närmaste dagarna. ;)

26 november, 2009

Dubmakare gör comeback!

Kul att ett omnämnande i bloggen kan bidra till ökad lust att göra musik. Fick ett mejl tidigare i dag:

"Såg att du skrev om min musik, samt önskade mer info, så jag tänkte att jag kan ju svara själv.

Tog en paus från musiken förra året, efter 15 års harvande i branschen. Trodde nog inte att jag skulle börja igen. Men nu har jag det. Har lagt upp låtarna igen på hemsidan, har en del nya dubs på g, dom läggs väl upp så småningom, eller om det blir en platta, allt ännu oklart."


Mejlet kommer från The Dubinvestigator, och Svenska reggaebloggen har tidigare tipsat om hans/hennes musik. Välkommen tillbaka!

Congoman Crew skadade

Sture svarar i sin gästbok på min fråga varför han och Congoman Crew uteblev från spelningen i Uppsala i fredags:

"Olyckligtvis råkade delar av Congoman Crew ut för en trafikolycka dagen innan. Inga allvarliga skador, enligt uppgift, men väl värk, stelhet och ovibb i största allmänhet. Det blir en annan gång!"

Hoppas de kryar på sig till nästa spelning, 18 december på Norrlands Nation, i Uppsala.

25 november, 2009

Julklapp med Dan-I-Locks i

Så har bloggredaktionen fått en julklapp i form av en nyhet. Dan-I-Locks (eller om han möjligen heter Danni Locks numera) släpper en sjutums vinylsingel i december. Men redan nu finns videon till Jah Far I att beskåda här i bloggen.

Albumbesked från Million Stylez

Många är det som väntat på Million Stylez uppföljare, och snart kommer det andra albumet! Million Stylez slog större än någon svensk reggaeartist gjort internationellt med låten Miss Fatty.

I kväll kan man se honom på Berns, det är releasefest för låten Supastar (som testades på Tracks för någon vecka sedan) och han kommer spela några låtar från nya skivan Everyday som kommer släppas i januari, rapporterar Reggae Sthlm.

24 november, 2009

Stor fredag i Göteborg


På fredag är det kalas i Göteborg all night long. På Sticky Fingers scen står Syster Sol och Governor Andy. Båda kör varsin konsert, och backas upp av Hot This Year Band. Som om det inte vore nog, Gillis Bengtsson dj:ar.

Enligt utskicket börjar första konserten 23.30 men det är insläpp på klubben redan 22.00. Mer info i Mr. Gillis blogg.

Toots drömmen för Yared

Svenska reggaebloggen har träffat Yared Tekeste och Adiam Kubrom för att prata om vad som kommer hända med Uppsala reggaefestival (URF) 2010 men också framöver.

- 2010 är det tioårsjubileum för oss, då vill vi se tillbaka på vilka som varit de bästa konserterna genom åren och plocka ihop det bästa. Det finns några artister som vi gärna ser till sommaren som Groundation och Alborosie, berättar Yared Tekeste.

Ännu är inga artister bokade, därmed ligger URF-arrangörerna lite efter i arbetet jämfört med tidigare år. Orsaken är hälsoskäl.

Ekonomin är, som vanligt, inte den bästa. Men 2009 gick ändå bättre ekonomiskt än till exempel 2008, trots färre artister och färre besökare.

Bland reggaefans har det funnits en oro att 2009 skulle bli det sista festivalåret. Oron gjorde att ett 20-tal reggaeentusiaster samlades i Uppsala för att grunda en intresseförening för att bevara reggaen i Uppsala. Exakt hur föreningen kommer jobba är under utarbetande. Arrangörerna kan komma med ett lugnande besked:

- Vi tänker köra på. Vi hoppas kunna driva URF i många år till, säger Adiam Kubrom.

En drömbokning till tioårsjubileet för Yared Tekeste är självklar:

- Jag skulle gärna vilja ha hit Toots & The Maytals, men Toots Hibbert är flygrädd. Att få hit honom har hittills varit omöjligt, men jag hoppas.

URF har genom åren kunnat bjuda på gamla legender som The Heptones och Bunny Wailer, men också nyare stjärnor från Västindien som Collie Buddz och Busy Signal och de största svenska stjärnorna som Peps Persson, Kultiration och nu nedlagda Svenska Akademien.

Uppsala reggaefestival hålls nästa gång 5-7 augusti och biljetterna släpps inom kort.

23 november, 2009

Fick tips om Caribinghi

Häromdagen dök följande mejl upp i min inkorg:

"Hittade din blogg & kände bara att jag är tvungen att tipsa dej om en artist som jag rekommenderar dej att ta en lyssning på han är en god vän till mej som jag har sett utvecklats mer & mer genom åren... Caribinghi!"


Så efter några lyssningar måste jag erkänna att tipset var bra. Nu har jag mest lyssnat på hans reggae och inte så mycket hans låt Top of di Top med Promoe & Prop Dylan som tydligen spelats flitigt på MySpace.

Bäst hittills är Carry Me Jah och Bless Me Soul, båda låtarna finns att höra på stockholmaren Caribinghis MySpace-sida.

Amsiebrown lovar album

Nyligen skrev Svenska reggaebloggen om Amsiebrown och Hanounehs låt tillsammans, Too Many. Bra låt och Amsiebrown berättar att ha nu lämnat Labyrint-kollektivet bakom sig.

"Jag och grabbarna i Labyrint har lite olika budskap och åsikter om saker och ting här i livet. Men Labyrint kör på, och det finns inga hard feelings."

Så istället blir det Amsiebrown med the Awakening Band live och en skiva ska komma till våren.

"Det blir med rytmer från bandet, men också en del andra rytmer från diverse producenter."

Spana så länge in låten Too Many på MySpace eller ladda ner den gratis på SkaWars (kräver dock medlemskap).

22 november, 2009

Stöd för reggaen på gång

I dag hölls ett upptaktsmöte i Uppsala med syfte att stödja reggaemusiken. En styrelse har tillsatts, ett namn är antaget, Uppsala reggaevänner, och en medlemsavgift är satt. Stadgar och annat är under utarbetande och inom kort kommer fler uppgifter från föreningen, bland annat här i Svenska reggaebloggen.

Hanouneh ger oss smakprov

Det vi hittills har fått höra från Hanouneh har i mina öron låtit väldigt bra. Häromdagen släpptes en ny MP3:a, Too Many. En rootsig sak där Hanouneh jobbar tillsammans med Amsiebrown från Labyrint-kollektivet i Uppsala. Andra som har hörts därifrån är t ex Aki och Jacco. Det låter Sloap om produktionen, rätta mig om det inte stämmer.

21 november, 2009

Glesbygd'n har förökat sig!

Svenska reggaebloggen skickar ett varmt grattis till Arvid och Alex i Glesbygd'n. För nio dagar sedan, 12 november, fick de en liten flicka. Blev det månne en sångare? Hon har onekligen att brås på...

Exakt en månad senare firar bandet med ett kalas och spelning i Umeå.

"Exakt vart, hur och med vem kommer vi att mycket snart låta er veta"
, skriver bandet på sin hemsida.

Kalle Baah-nytt

Det kommer inom kort en samlingsplatta med Kalle Baah. Bandet firar 30 år med jubileumspelning i Norrköping (spelningen är utsåld) 28/11, och lagom till dess så kommer bandet med en samling. Det är lite oklart om samlingen släpps exklusivt till konsertbesökarna eller släpps i butik. Som jag tolkar bandets text så släpps samlingen till alla medan ett exklusivt extramaterial finns för konsertbesökarna.

På denna unika jubileumsspelning deltar också ett gäng gästartister: Governor Andy, Kapten Röd, Babatunde Tony Ellis och Gillis Bengtsson. Jag antar att Gillis ska vända plattor eller är det en skivkarriär på gång?

Lapp innan luckan

Ibland blir det inte som man tänkt sig. Fredagskvällen i Uppsala blev inte det. Följande budskap mötte Svenska reggaebloggen redan i entrén:


































Så, det blev en extremt billig utekväll och mer tid för fredagsmys. En garderobsavgift och en öl i baren för under 50 kronor. Att vänta in Storsien som DJ kändes inte intressant. Hoppas bara att olycksfallet som nämns på affischen inte är allvarligt för vare sig Sture eller Congoman Crew.

20 november, 2009

Redaktionen valde fel

Hade jag bott i Stockholm så hade jag definitivt valt Kultiration på Kägelbanan i kväll. Inte nog med att man vid den här tiden hade fått Kultiration, utan också Dub Navigator och helkväll. Vad jag fick? Det får ni se i natt.

Tillbaka till Norrlands

I kväll är det klubbspelning som gäller för mig, Sture, Storsien och Congoman Crew. Norrlands nation i Uppsala kör reggaeklubb en kväll i månaden med jämtlänningarna i Congoman Crew som husband. Ska bli mycket spännande då CMC är bra på nätet (har aldrig sett dem live), Storsien är bra live och på skiva och Sture är superb på skiva och bra live.

Tek A Train-rytmen

I dag släpper tyska Teka en skiva med Tek A Train-rytmen. Minst en version är känd, Take The Train med Jaqee. Spåret finns med på albumet Kokoo Girl.

Kolla in länken på YouTube för ett smakprov på de andra versionerna.

19 november, 2009

Det ska börjas i tid...


Mer reggae från norr

I bloggens resa runt Sverige har turen återigen gått till norr, närmare bestämt Luleå. Skaburbian Collective som hunnit släppa fyra plattor hittills.

Redan 2003 samlades de fem gubbarna (bandets egen benämning) för att spela ihop, det var först sommaren 2007 som det blev mer seriöst av det hela. Först gjordes två plattor i bandets egenhändigt byggda studio, därefter en platta inspelad hos Sveriges Radio i Luleå. Plattan fick namnet Product in a Free World. I somras gjordes då fullängdaren Skaburbian Collective i Stockholm, men den är inte släppt än utan om knappt en månad är det releasefest för verket på Fiskekyrkan i Luleå.

Vill du höra smakprov på nya skivan finns två spår att höra på bandets MySpace-sida.

18 november, 2009

M som i musikaliskt arv

I dag handlar bloggen om en Uppsalaartist, Dani M. Det var tack vare låten Tänk efter som jag fick upp öronen för honom. Gillar ni den låten så kommer det snart dyka upp en låt som heter Inget att förlora.

Dani M har ett musikaliskt arv som få. Han är barnbarn till salsamusikern Marcos Monserratt som spelat med bland andra Tito Puente. Hans farsa är percussionist och har också spelat salsa, men även med musiker som Charlotte Perrelli, Markoolio och Svante Thuresson.

"Det var inte konstigt nog min farsa som fick mig att börja med musik, rap mer exakt, 2002. Det var ett band som hette STG-Kollektivet och farsan var producent. På den banan gick jag och började så småningom med reggae nån gång runt 2005. Sedan dess känner jag att jag hittat rätt."

Förutom den där svenska låten så har Dani M ett mixtape på gång snart, enbart på patois och ett projekt med Family Sound, som är ett soundsystem från Finland.

Reggae bäst live

Nu kan vi slå fast att reggae är bäst live. Av er läsares tycke och smak kan vi nu dra slutsatsen att endast ett fåtal hellre hör reggae på skiva. Aldrig har det varit så tydlig övervikt för ett alternativ när bloggen haft omröstning.

Live ska det vara tycker 88% medan 11% föredrar skiva. För att göra två till en så tänkte jag i dag tipsa om den liveskiva som är bäst, och som är inspelad i Sverige.

Det brittiska rootsbandet Misty in Roots spelades in i Göteborg och Linköping våren 1979. Ojojoj, vilken bra rootsreggae det här är! Inspelat av svenska ljudtekniker, släppt på skivbolaget Nacksving. Skivan är hart när omöjlig att få tag på i fysiskt exemplar. Om ni får tag på den i någon form, njut av den fantastiska reggaen som bandet bjuder på. Detta är dessutom deras debutskiva.

Kanske blev några svenskar frälsta efter den här skivan, kanske några till och med blev musiker efter att ha hört denna pionjärinspelning i Sverige.

17 november, 2009

Humor och svensk reggae del 2

Nu är det dags för lite 90-talsnostalgi. Dessutom i originalmanusversion och inte i tv-serieversion.

"STIG: Respect, nu har vi Rikard Lind från Västerås med oss.

 RIKARD: Hallå?
 RUNE: Boom shaka lacka på dig, Ricky. Jaha, då kör vi frågorna.
STIG: Klarar du alla tre vinner du två biljetter till Sunsplash. [...] 

RUNE: Två av medlemmarna i The Wailers var Bob Marley och Bunny Wailer. Vad hette den tredje?
RIKARD: Peter Tosh.
STIG: Andra frågan. Vilken reggaeproducent brukar kallas för The Upsetter?
RIKARD: Det måste vara Lee Perry.
RUNE: Bra svarat. Respect. 
STIG: Roots Culture. Jaha Rune, tredje frågan.
RUNE: Hur många bultar finns det i Ölandsbron? 
RIKARD: Va? Vad har det med reggae att göra? Jag har ingen an... 
Stig trycker bort Rikard.[...]

Byxelkrok, Bad Boy Runes hemort. Foto: Ölands bildbank.

STIG: Och du Max, vill vinna biljetter till Sunsplash? Dancehall i ruinen?
MAX: Frugan skulle ju vilja komma iväg och se Ninjaman.[...]

RUNE: Ja, frågan lyder hur många bultar finns det i Ölandsbron?
MAX: 7.428.954 stycken.[...]

RUNE: Du får fanimej önska en låtjävel.
MAX: Ja, Wicked Inna Bed med Shabba Ranks.
STIG: Respect. Pricka frågejäveln och gillar Shabba Ranks. Då kör vi den för Kjell på Böda Camping. Du lyssnar på Rub A Dub med Rude Boy Stig.
RUNE: Och Bad Boy Rune onna da Nile City radio. Det här är Shabba Ranks.
STIG: Fy fan, asså.
RUNE: Ja jävla faaan.
STIG: Fy fan vad han satte den jäveln."

Taget ur manuskriptet till NileCity 105,6. Tack NileCity. Tack Robert Gustavsson och Henrik Schyffert för den oförglömliga öländskan.

En kille försökte många år senare ta reda på hur många bultar det verkligen finns i Ölandsbron.

Allsmäktiga lejon från Västerås

Ett intressant band på väg uppåt inom svensk reggae är Almighty Lions från Västerås. Mejlade med bandet nyligen och fick intressanta uppgifter. Bland annat blir det lite nytt sound i framtiden, men hur det kommer låta är oklart då bandet håller på att repa in för fullt.

"Tanken och viljan ligger i att kunna spela in en hel skiva till sommaren så vi håller på i studio titt som tätt."

Det är studioarbete och textskrivande som gäller för bandet.

"Enda spelningar vi tar för tillfället är om det skulle vara något större gig."

Tills vidare kan du kolla in Döm Inte och Brighter Days på Almighty Lions MySpace-sida

16 november, 2009

"Sture" förklarar färgvalet

För er som missat det, Carl-Martin "Sture" Vikingsson, kandiderar till riksdagen för Miljöpartiet. På partiets YouTube-plats förklarar "Sture" varför han tagit klivet in i politiken också.



Vet ni fler reggaeartister som är partipolitiskt aktiva? Tipsa mig i så fall med ett mejl! princeherring at gmail.com

Dubtips: Foona

Det är inte ofta man får möjligheten att skriva om dubartister från Mariestad. Men i dag har turen kommit till Jakob "Foona" Haq som jobbar på hemmaplan, nyligen inflyttad till Stockholm. Foona har en av de mest välbesökta MySpace-sidorna bland svenska, osignade reggaeartister. Spana in låten Dubwision, ligger längst ner i hans spellista. Han har ett eget sound. Han har också mängder av olika sidor på nätet, bland annat en blogg där man kan ladda ner ett gratisalbum, I'n'I Sound.

I hans blogg kan man läsa att han gjort studiobesök hos Internal Dread och Jonah Gold i Rub-a-Dub Studios i Stockholm. Verkar ha varit något av en våt dröm för honom. :)

Humor och svensk reggae

Är det en drift med eller hyllning av reggae? Jag har fortfarande inte svaret. Om man bortser från kläderna, som uppenbart är en drift med genren, så låter Mårten från Grotesco-gänget helt okej. Han är inte superbra, men det är inte som när svenska komiker ska göra hiphop. Den här låten spelade jag mer än en gång, kanske tre, i somras.



Markoolio däremot känns definitivt mer tomt och innehållslöst, även om självdistansen finns där. Tur att Daddy Boastin är med och sångmässigt väger upp det hela på skivan.



Avslutningsvis något som definitivt är en parodi och hyllning på samma gång. Robert Gustavsson och Peps Persson som Peps Persson x2 på Allsång på Skansen. Folkligt, brett och självdistanserat.



Bästa humorreggaen måste ändå bli Solstingeling. Robert Gustavsson som Peps är kul men utan Peps själv på scen skulle det inte funka lika bra. Markoolio? Nä.

15 november, 2009

Ge & Få

Nu har Slag Från Hjärtats video blivit klar, låten heter Ge & Få, och har varit en flitigt lyssnad och nedladdad låt på SkaWars.

Dag Vag som det ska va

Hur bra idé är det egentligen att ge sig ut på en turné som baseras på att man ska spela en platta från början till slut? Den frågan ställde jag mig när nyheten släpptes och jag ställde frågan innan lördagens konsert med Dag Vag. Svaret är att det är en kul idé som inte riktigt går i hamn.

Dag Vag gjorde sitt tredje stopp på Scenbuddism-turnén i Uppsala. Stockholmarna och Peking-borna fick sitt under torsdagen och fredagen. Och som utlovat handlade hela första akten om Scenbuddism-skivan från 1979. Från inledande spåret Dimma till avslutningen Tokna & Galna tog sig bandet genom skivans kvaliteter och brister. Att döma av publikreaktionerna var inte idén särskilt god att spela Scenbuddism från A till Ö. Av låtkvaliteten att döma funkade långt ifrån allt. Väl spelat men inte intressant hela vägen. Det kändes lite ljumt. Plus för Tjockhult (en av få renodlade reggaelåtar på plattan), Fattiga & Rika och Mot Solen.

Efter de tio Scenbuddismspåren så tog bandet en paus. Inte som brukligt att man går av scen och blir inropade. Nej, här var det paus på 15-20 minuter. Sedan började det hända grejer. Efter pausen plockade bandet fram den högkvalitativa låtarsenalen. Vi fick två undanskymda rariteter (Hej Schweiz och Anita Lindbloms Sånt är livet), vi fick Bullen i en rockig version, vi fick Ronny du är rå med Beno Zeno på sång istället för som brukligt Stig Vig, vi fick ordentligt med gitarrsolon i Låt det komma ut där både kompgitarrist Beno Zeno och bandets nytillskott, sologitarristen Teka Pukk, bjöd till. Vi fick till och med ett hihatsolo av Tage Dirty. En klar höjning av stämning och kvalitet i andra akten. Höjdpunkten var Vagördudå (Atomsviten).

Så var det dags för inrop. Och då blev det vassa IID i en skön version, Du får aldrig nog i en ordentligt omarbetad version och avslutningsvis Trycké é för mycket.

Men tro inte att konserten var slut med det. Nä, det blev ytterligare en inropning. Efter att Stig Vig begärt upp mer vatten på scen och en man i publiken erbjudit sin öl som tack för att de kommit in en gång till, så bjöds det på Min Tunna, Flyger och Snorbloos.

Det var sannerligen den längsta spelning jag varit på. Inklusive pausen så höll Dag Vag på i närmare tre timmar. Men så länge spelningen inte klingar av utan snarare ökar i kvalitet, publikkontakt och publikrespons så gör det inget. Både min kompis och er recensent har ömma fötter, trött rygg och konstaterade att vi sällan eller aldrig hört så många gitarrsolon på någon slags reggaespelning.

Betyget på Scenbuddism-delen blir en trea. Betyget på akt två en fyra och extranumren får också en fyra. Sammanlagt slutbetyg: fyra.

Scenbuddism plus

Mitt idoga antecknande under spelningen resulterar efter några timmars sömn i en komplett spellista. Dag Vag, Katalin, Uppsala, 2009-11-14:
  1. Dimma
  2. Tjockhult
  3. Egyptian Reggae
  4. Pär I Hagen
  5. Veckan/Vild Sak
  6. Fattiga & Rika
  7. Törst
  8. Mot Solen
  9. Tokna & Galna
  10. Hej Schweiz
  11. Sånt Är Livet
  12. En Del Av Dej
  13. (Ge) Bullen (Ett Ben)
  14. Slaveri
  15. Tom
  16. Idioterna 
  17. Ronny Du É Rå
  18. Låt Det Komma Ut
  19. Musik
  20. Samma Sak
  21. Vagördudå? (Atomsviten)/Många Gånger Om
  22. Hellre En Raket
  23. IID
  24. Du Får Aldrig Nog
  25. Trycké É För Mycké
  26. Min Tunna
  27. Flyger
  28. Snorbloos
Gjorde en kändisspaning också: Pär Holmgren, fd meteorolog på SVT, var där.

14 november, 2009

Exklusivt spår utlovas på Katalin

Dag Vag firar som bekant 30-årsjubileet av skivan Scenbuddism. Jag laddar för fullt inför kvällens spelning på Katalin i Uppsala. Lokalblaskan Upsala Nya Tidning gör detsamma.

I en artikel inför spelningen berättar Stig Vig att låten Hej Schweiz kommer framföras, en exklusiv låt som släpptes på en EP för tidningen Schlager 1980. Men för er som har boxen/remastrade albumen så finns låten som bonusspår till Scenbuddism.

Håll också till godo med ett exklusivt klipp så länge, från mars 1981 och TV-programmet Måndagsbörsen!

OK Kent

Du har garanterat hört dem, Kent från Västerås. De två Kentarna som Svenska reggaebloggen kontaktat hette i reggaevärlden Chilly White (senare bara Chilly) och Kenny Peach. De var en anledning till att många upptäckte svensk reggae som tonåringar i början av 1990-talet. Låten som blev deras one hit wonder heter OK Fred och spelas fortfarande på sommaren i Sverige. 1993 släppte de sin version av John Holts OK Fred. Sommarplåga då, sommarplåga fortfarande i vissa radiokanaler. Kent Ihrén och Kent Westerberg berättar om sin resa in i reggaen.

Kent "Chilly" Westerberg:
Jag upptäckte reggae omkring 1979-80 då jag första gången hörde en låt med Jimmy Cliff. Jag fastnade genast och började leta efter mer av denna fantastiska musik. Det fortsatte i början av 80-talet med Bob Marley och en hel del av den tidens dancehallscen.

Kent "Kenny Peach" Ihrén:
På 70-talet spelade jag i ett band som började spela nån sorts reggae, inspirerade av Marley och Linton Kwesi Johnson, sen fortsatte det av bara farten in i 80-talet. Sen sjöng jag i ett annat band i ett antal år innan en kompis introducerade mig för Chilly och vi började skriva lite reggaelåtar tillsammans.

Chilly:
Kenny spelade i samma band som Governor Andy under tidiga 80-talet (Pink Patchos) i bandet fanns även andra vänner till mig så vi träffades genom dessa kontakter.

När bestämde ni er för att bilda duo?


Kenny:
I början var vi tre pers, men efter en första singel som inte blev nåt, bestämdes det att vi skulle gå ner på duo. I den vevan lyckades vi få åka till Jamaica. Det hela bekostades av skivbolaget (Stockholm Records, red anm) och ur det kom albumet "Honkies pon the case" med bl.a. OK Fred.

Chilly:
Vi började skriva låtar ihop inspirerade av det för tidpunkten så populära format sångare/deejay. Chaka Demus & Pliers är väl det tydligaste exemplet. De var ju mer fasta i sitt samarbete men det fanns ju även en hel bunt med andra som inte var lika fasta. Cutty och Shabba gjorde väl kombinationer med i princip alla populära sångare från den tiden. Detta var vad vi hade för avsikt att göra. Så här i efterhand kan man väl konstatera att vi inte riktigt lyckades med det, men något sorts resultat blev det i alla fall...

Jag vill mena att ni spelat in en av Sveriges mest radiospelade reggaelåtar. Hur känns det, så här drygt femton år efteråt, att låten OK Fred blev så stor och känd?


Kenny:
Man förstår ju att den blev en hit. Produktionen var aktuell, klatschig refräng och Chillys toasting var inte så vanlig i Sverige på den tiden. P3 ville ha en ny "A-la-la-la-la-long" också, det hjälpte naturligtvis till. Jag jobbar med ungdomar nu och de var ju knappt födda när den var en hit, ändå känner de till den och det tyder väl på något...

Chilly:
Vår version blev ju som sagt känd och så, men lyssnar man i dag så känns den inte så värst kul.

Hiten och skivan kom 1993, hur länge till höll ni ut tillsammans?

Kenny:
Chilly och jag spelade in ett album till under lite kaotiska former och det kom aldrig ut. Efter det, ungefär 1996 eller nåt, rann det hela ut i sanden.

Chilly:
1996-97, då fick det räcka. Reggae i Sverige var mycket mindre då och vi kände att det inte riktigt gick att göra det vi ville göra fullt ut.

Kenny:
Det var en fantastisk tid och det var fantastiskt att kunna spela på heltid under ett antal år men det fanns annat som kanske inte alltid var så kul. Man skulle säga rätt saker, på rätt plats och i rätt sammanhang. Man skulle vara på rätt plats vid rätt tillfälle, kindpussas med folk som man visste pratade skit om en. Hela den biten gör att man inte direkt saknar det men jag skulle inte ha velat vara utan det heller.

Chilly fortsatte med reggaen tillsammans med Leafy. Chilly, berätta om den tiden.


Leafy och jag kände varandra sedan tidigt 90-tal via vår gemensamme vän Papa Dee. Leafy var faktiskt med och gästade på några låtar under Chilly/Kenny-tiden. Dessa finns på plattan som aldrig släpptes.
Leafy ringde mig 1998 och frågade om vi inte skulle börja jobba ihop. Han tyckte att det var dags att vi började köra reggae på svenska. Jag nappade och sedan kom Tuff Tripp året därpå. Vi spelade in ett helt album, men vårt dåvarande skivbolag råkade i ekonomiskt trångmål och ännu ett album blev liggande. Något år senare startade vi med hjälp av vår gemensamme vän Prince B labeln Unda Dawg Records. Där släpptes vår platta Unda Dawg Entourage. Vi körde på med detta några år men sedan tröttnade jag på att vara artist och gick mer över till produktion tillsammans med Prince B. Vi drog igång Hi-Score Music och har sedan släppt musik med jamaianska artister istället.

Kommer vi få höra något mer med Chilly som artist igen?


Jag har som sagt tröttnat på att vara artist så det är tämligen liten chans/risk att få höra något med Chilly igen.

Har ni någon kontakt i dag, du och Kenny?


Chilly:
Jag har sporadisk kontakt med Kenny idag då vi har en del gemensamma vänner.

Kenny:
En anledning till att det blir sporadiskt är väl att han flyttat till Stockholm och har ett liv där som tar tid och kraft precis som jag har här.

Följer ni svensk reggae i dag?


Kenny:
Idag har jag mer eller mindre släppt reggaen tyvärr. Andra uttryck har tagit över. Reggaen har också ett problem med förnyelse kan jag tycka utan att vara alltför insatt.

Chilly:
Jag kan inte säga att jag följer den svenska reggaescenen så jag har heller ingen direkt åsikt om densamma.

Vad gör ni i dag?

Chilly:
Jag är i dag bolagschef i ett företag som sysslar med statistik runt tv-annonsering. Ganska långt från musik och reggaevärlden men jag trivs utmärkt med det och lyssnar fortfarande på reggae dagligen. Jag orkar dock inte hänga med riktigt som förr så det blir mestadels äldre jamaicansk musik nu för tiden. Dessutom driver jag en label, Hi-Score Music, som fortfarande är aktiv, kanske mer som produktionsenhet än som skivbolag. Vi har haft med låtar på diverse samlingar och artisters egna album, Jah Mason, Fantan Mojah och Zareb för att nämna några.

Kenny:
Jag jobbar som musiklärare på ett gymnasium här i V-ås nu och det är kul. Ungdomar har en tendens att hålla en ung i sinnet och i musiken. Sen spelar jag i ett eget band som spelar mina låtar. POP, brukar jag kalla det.
Tiden med reggaen har ändå gett mig vansinnigt många upplevelser, både musikaliskt, socialt och kulturellt och den kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta. One Love!

13 november, 2009

Svängig debut av Athill

Ett av Sveriges få skivbolag som kan kallas reggaebolag har precis släppt ett album med en debutant. Rub-a-dub Records, SwingKids Records och I-ration Records är de tre. Nu är det Rub-a-dubs tur att släppa ifrån sig RUBCD34.

Robert Athill heter killen, Namnet Athill är lite förpliktigande i svensk reggae då hans pappa, Con Athill, spelade keyboard med Thomas Gyllings band Reggae Team på 1980-talet. Här hörs inte mycket spår av Reggae Team och det är till Roberts fördel. Tydligen är han en man med lång erfarenhet i Musiksverige, han har spelat med Fjärde Världen och Fattaru men också i många reggaekonstellationer.

Det här roots och dub om vartannat. Tre renodlad dubsvar på tre rootsspår. Det låter, förstås, mycket bra om produktionen. Vid de första lyssningar kände jag att Robert Athills sång inte nådde fram till mig. Han sjunger med relativt mörk stämma och sången försvann i ett första läge. Inte nedproducerad utan bara nådde inte ut. Men nu, efter fyra-fem lyssningar, är jag glad över att ha gett skivan fler chanser. Den har helt klart vuxit och nu är jag fäst vid Roberts stämma också.

Kan egentligen inte säga att det saknas något speciellt, men jag är snål med femmorna. Det får bli en stark fyra för debutskivan Biding My Time. Det är inte många debutanter som levererar så här starkt material. Återstår att se om Robert Athill funkar lika bra live som på skiva.

Treklang från Luleå


Bilden från bandets MySpace-sida, spelningen på Lulekalaset 2006.

Det finns ett band från Luleå som heter Treklang Reggae. Nu har de hållit på i snart sju år under det namnet, men i nästan tio med reggae i någon form.

I somras släpptes albumet Wicked Shituation, en skön, långsam platta. Förvänta er ingen dancehall här.

Treklang Reggae består av sju medlemmar: Lasse "Papa Rock" Anundi (gitarr och sång), Petri "Peci" Rönnberg (gitarr och sång), Kalle "Collie Roach" Hörnström (orgel & sång), Dale "Babylon" Forsberg (trummor), Mika "Jah-Mika-Man" Eronen (percussion & sång), Raimo "Moneyman" Ruuskanen (bas) och Fredrik "Buffy" Johansson (gitarr).

Det är andra saker på gång, avslöjar bandet.

"Nu jobbar vi runt olika andra pseudonymer som vi inte vill avslöja här och nu men som kommer att visa sig. PapaRock är dock just nu färdigtrixad med sin dubskiva nr 1 (Magadub) och har slängt igång nr 2 i dagarna, så här råder gott om aktivitet. Håll utkik!"

Bandet har självt lagt ut skivan Wicked Shituation på The Pirate Bay för den som vill ladda ner, för den som nöjer sig med att lyssna så finns den på Spotify.

12 november, 2009

Internal Dread hungrig?

Så en nyhet om Internal Dreads kommande album. Det första, Melodica Buffé, väntar vi fortfarande på. Det andra har nu fått ett namn, Food. Det beräknas komma i mars, och är ett vokalt album. Bland andra kommer Joseph Beckford och Dennis Bovell att sjunga, tillsammans med Internal själv kan man anta.

Troligen var Internal Dread hungrig när han döpte sin två album, eller vad tror ni om Melodica Buffet och Food?

Scenbuddism 30 år i dag!

Stig Vig, Dag Vags frontman, intervjuades i Sveriges Radio Uppland P4 i dag med anledning av 30-årsfirandet av skivan Scenbuddism. Liveskivan är kultförklarad av fansen, sålde bäst av de gamla skivorna när de kom i remastrad utgåva häromåret.

Firandet har lett till en mindre turné, med start i kväll i Stockholm, därefter Norrköping, Uppsala, Sundsvall, Falkenberg och Göteborg. Lyssna på intervjun med en nyvaken Stig Vig här! Intervjun börjar cirka fem minuter in i filen.

Robert Athills debutskiva

...kommer recenseras här i bloggen inom kort. Måste till några lyssningar först.

11 november, 2009

Stefan Sundström-reggae

Hur har jag kunnat missa att Stefan Sundström gjort rockreggae 2009 ihop med Bongo Brains från Borlänge/Ludvika? Nu vet jag och ni. Vill ni veta hur det låter? Bandet består bland annat av två delar Apopocalyps. Vill ni veta hur det såg ut som musikvideo? Och här kan du läsa mer om projektet/bandet.



Vad jag tycker? Två bra saker blir inte en bättre sak tillsammans. Inte alltid. Tänk Brasse Brännström som äter tårta med korv på.

LionDub färdiga i studion

Säkra källor meddelar att LionDub nu har spelat in sin platta färdig. Nu ska den mixas och skivsläppet kommer till tidiga våren. En låt som troligen finns med på skivan finns i en bootlegversion, inspelad av undertecknad. Läs mer om LionDub här.

Have I Ever Told You

10 november, 2009

Tillfällig idétorsk

Har bollat lite med hjärnan. Har också kollat runt på diverse sajter, skivbolag och artisters hemsidor. Men nej, jag har inga idéer i dag. Kan dock komma med en nyhet om bloggen. Numera har jag visitkort. Det är mest väsentligt för de som inte redan hittat hit.

Vet ni vad som händer inom svensk reggae i dag?

Hur ska reggae upplevas?

Nu var det ett tag sedan, men nu är det dags för en ny enkät. Den här gången vill jag veta hur ni helst upplever reggae, på skiva eller live. Enkäten pågår i en vecka, lägg din röst!

09 november, 2009

Pop goes reggae: Ebba Grön

Så här i Berlin-tider så dök Ebba Grön upp i mitt huvud. Die Mauer har inte ett uns av reggae i sig. Det har däremot andra låtar av Rågsveds stoltheter. Vad ska du bli gjordes senare om av Dag Vag, Mamma pappa barn från skivan Kärlek och uppror är en annan känd Ebba Grön-låt i baktakt. Mitt val faller dock på den inte lika flitigt spelade Slicka uppåt, sparka neråt. Ska-punk när den är som bäst. Låten är också från Kärlek och uppror (1981). Här i uppladdad version på YouTube.

Slag Från Hjärtat på g

Mejlade med Slag Från Hjärtat nyligen. Debutalbumet är klart för utgivning men det är fortfarande osäkert när det släpps. Skivan kan komma redan i mitten av november.

Låten Ge & få gillas av många, så även av mig. Den låten har också bildsatts och musikvideon skulle släppts i slutet på förra veckan. Den lär dyka upp inom kort, en trevlig nyhet för er som gillar musikvideor. I väntan på videon kan du kolla bakom kulisserna-snack i videon här nedanför.

Vore najs om skivan håller samma klass som Ge & få. Recension och mer om Slag Från Hjärtat kommer senare i bloggen.

08 november, 2009

Formats video

Svenska reggaebloggen har tidigare skrivit om Uppsalaartisten Format. För inte så länge sedan släpptes EP:n Barn av en förlorad tid, nu kommer videon till Kicken av tjuven. Premiär i går!

Anaya vecklar ut sig

Skrev helt nyligen om Anaya Roots för första gången.Jag bad henne utveckla mer om sig själv och sin musik. Superkul, tyckte Anaya och gav mig ett jättelångt svar tillbaka.

"Jag har en bakgrund som dansare från början. Men när jag pajade min rygg så blev det musik och konst som tog över helt och hållet. Jag fick en ny chans! Har varit riktigt blyg och vågade knappt  sjunga förr i tiden, bara för mig själv. Men det har släppt, haha. Nu är det tvärtom!"

Hon berättar att hon tidigare spelade med bandet Konfront Issues men när skivinspelningarna höll på så splittrades bandet, innan skivan var klar (det finns några låtar att höra på Skawars för den som är intresserad). Hon har stått i bakgrunden bakom många Göteborgsakter och jobbat ihop med Partillo, Junior Eric, Ras Tonto med flera. Till slut var det dags att stå på egna ben som soloartist, så hon drog från Göteborg till Öland.

"Nu sitter jag på Öland bort från stad och jobbar med min konst och musik. I dagsläget så arbetar jag med producenter i England (Uprising Sound), USA, Finland (bl a Intergalaktig), Italien (Mystical Powa Rootikal Warriors), Holland bl a (Lion I Levi) och Sverige (King Alpha Records, Doobie Sound) mm. Jag har väldigt mycket på g just nu och är i inspelningsfasen."

Mängder med projekt

Anaya Roots berättar vidare att hon håller på att spela in en skiva. Det är ännu inte bestämt om det kommer bli en på svenska eller en engelskspråkig. Hon jobbar även med ett skivsläpp i utlandet. Hon håller också på med två andra svenska, kvinnliga artister, något som släpps snart, enligt henne själv.

Hon verkar helt klart ha enormt många järn i elden samtidigt. Ska bli intressant att höra vad det blir av alla projekt.

07 november, 2009

Million Stylez utanför Tracks

Det blev ingen placering på Trackslistan i P3 för Million Stylez. Låten Superstar hamnade varken på topp 20 eller bubblar utanför listan. Synd på en sådan bra låt.

Den här veckan kan man istället rösta på Rigo. Inte låter det reggae om låten men det är en helt okej låt.

Anaya Roots

Hittade nu på morgonen Anaya Roots. Hur har jag kunnat missa henne förut? Det här är en egen stil på reggae bitvis, med österländska influenser. På Skawars finns några låtar att höra, på MySpace finns fler.

För att plocka russinen ur kakan ska ni höra Galen Värld (något för låg sång i förhållande till musiken, annars utmärkt låt), Vilsna själar och Think Positive Dub. Hon ligger på ett litet independentbolag, King Alpha Records.

06 november, 2009

En kort berättelse

Den här recensionen har dröjt lite, annat har kommit emellan. Bandet Original High Five från Stockholm har under hösten släppt sin debut-EP, Short Stories. Det låter skramligt om den här skapunken, men det är schyssta melodier, bra sång och man blir danssugen. Musiken funkar såväl på dottern (1 år) som på frun och mig (30-årsåldern).

Bästa spår från det unga bandet, som debuterade live så sent som i februari i år, är A Name. Spännande med ett band som nämner Bad Religion, KSMB och Toots & The Maytals som inspirationskällor. Ska bli kul att höra mer från Original High Five i framtiden.

Vill du ladda hem och lyssna på hela EP:n så finns den helt lagligt tillgänglig på lastfm, för er som är registrerade där.

Bandet har också gjort en video till ett annat spår på EP:n. Kolla in den här nedanför.

Falköping - Sveriges Kingston?

Staden som är känd för ost, volleyboll och Mösseberg kan nu också lägga till reggaefestival till listan. På lördag, 7/11, så kommer Kultiration till stan till Kingston Roots Reggae Festival. Dessutom kommer Dan-I-Locks och God Silla från Deng Deng Hifi och Oskar Franzén. Hemmaystemet Satta Vibes Sounds kör också.

Det blir också drumworkshop, konst och fotoutställning. Svenska Reggaebloggen ställde några frågor om arrangemanget till Fredrik Turin, en av männen bakom Falköpings Reggae Förening.

"Föreningen har funnits i drygt två år. Vi har arrangerat diverse arrangemang, som tex Kingston Roots Reggae Club, sista fredagen varje månad under höst, vinter, och vår på Restaurang Nouveau i Falköping, reggaepicknick på Mösseberg, vi har medverkat på och arrangerat reggaepicknick på Dragonfly festival, samt spelat på diverse mindre konst/musik events."


Det är tre personer drivande i föreningen. Förutom Fredrik Turin också Daniel Wilhelsson och Per Jellinek, alla med i Satta Vibe Sound.

"Föreningen bildades för att vi dels ville sprida reggaemusiken i Falköping, dels för att det är lättare att arrrangera saker med en förening bakom sig. Vi har ett fyrtiotal medlemmar. Falköping har ett bra musikliv, men reggaen är inte stor, men intresse finns"


130 biljetter säljs till evenemanget, och nu i helgen provar man en större lokal, Lilla Teatern i Falköping.

"Om det blir en återkommande grej, återstår att se, men det vore roligt".

05 november, 2009

Lady Louise bryter gubbväldet

Det blir så mycket killar, män, gubbar i den här bloggen. Spana in Lady Louise, dancehall-dj från Göteborg! Serengetis hus-dj. Hon började som klubb-dj 2006, 2008 startade hon "Club Jamrock", reggae på båt.

Ladda ner hennes mixtape från i våras, lyssna på hennes dubplates. Jag har valt ut den med Roffe Ruff på. 10/11 kan du höra henne på Doc Lounge i Göteborg, ihop med Serengeti. Då visas också den jamaicanska dancehall-dokumentären Man Ooman.

Melodicabuffén blir julbord?

Internal Dread är på gång med sin skiva Melodica Buffet men den dröjer något. "Snart", meddelar han. Inget releasedatum än. Det förra beskedet var november, men vi väntar på en musikalisk godbit så håll aptiten uppe.

Hittade en officiell video till en gammal Internal Dread-låt. Håll till godo med den tills skivan kommer.

04 november, 2009

Älska rytmen?

En ny svensk label har släppt sina första skivor. Bara det är värt ett uppmuntrande yay! Fast Forward Sound har funnits sedan 2003 men det har tagit sex år att släppa tre 7"-singlar. Orsaken vet jag inte. Hursomhelst, singlarna som nu har släppts bygger på en rytm som kallas Love My Riddim.

Singel nr 1 innehåller Joey Fever på sång på a-sidan och en Version på b-sidan. Efter att ha lyssnat på samtliga spår några gånger måste jag säga att singel nr 1 låter bäst. Joeys version heter Back With A Blast. Den instrumentala baksidan är också vass.

Singel nr 2 har Everton Chambers och Samuel Lancine på sång på respektive sida av singeln. Personligen faller Samuel Lancines They Don't Know mig mest i smaken. Den lever dock inte upp till Joey Fevers.

Singel nr 3 har Leafy och Anthony Mills på sång. Skönt att höra Leafy på skiva igen. Här kallar han sig för Leafnuts. För mig var det ett tag sedan jag hörde honom och dessvärre har jag inte sett honom live någon gång. Här toastar han på engelska, vilket han förstås gör bättre än på svenska även om det är charmigare på svenska. Det här är den mest dancehall-iga av singlarna. Dock funkar rytmen bättre till softare stil än dancehall.

Det är något tjatigt med sex versioner av samma rytm, men jag är ju mer av en albumkille. Sammanlagt blir betyget tre för singelsläppen, för ambitionen att släppa egna skivor på egen label: alltid en femma.

Junior Naturals album dröjer ytterligare

Uppsalaartisten Junior Natural skulle kommit med sin debutplatta för ett bra tag sedan. Senaste beskedet var nu i november. Nu är skivsläppet uppskjutet till mars 2010. Hoppas skivan är värd den långa väntan. På den röriga MySpace-sidan framgår att This Is My Story är singelsläpp (släpptes som promotion för jättelänge sedan), samtidigt står att Better Must Come är nya singeln och att den snart släpps. Låten finns dock redan att höra på sidan. Snurrigt värre. Vill ni höra nytt med Junior Natural, lyssna på den troligen nya singeln Better Must Come.

03 november, 2009

Promoe ställer in


Värdelös biljett...

Till redaktionens stora besvikelse så ställer Promoe in sina spelningar i Göteborg och Uppsala den här veckan. Enligt arrangören Luger har det sålts för få biljetter i förköp. Följande står på Looptroops hemsida:

"Vi kan tyvärr inte chansa och köra på, och hålla tummarna för att det kommer massa folk i dörren. Även om vi vet att publiken i fråga kanske inte är typisk förköpspublik, innebär det en för stor risk för arrangörerna. Köpta biljetter återlöses."


Peace, Love & Glesbygd'n

Så ska Borlänge få fint besök i sommar. Glesbygd'n ska spela på Peace & Love-festivalen. De femton första akterna har presenterats och redan finns en reggaeakt med. Grattis till er som ska dit, och grattis Glesbygd'n! Stort band på stor festival. 28 juni 2010 drar festivalen igång. Det är mycket möjligt att flera svenska reggaeakter dyker upp i kommande artistsläpp.

Diegojahs album i december

I en intervju, som publicerades i Smålandsposten i fredags, berättar Diegojah om att albumet Dancehall Sweet släpps i december, tidigare var det mer diffusa "i höst" som gällde. Skivan produceras av Viktorious och spanska Raggattack, som ligger bakom höstdängan Electric Music.

Vi får också veta lite om Diegojahs bakgrund som kock och att han skriver en låt om att Barack Obama får fredspriset till Nobels minne i år.

"Det är en snorloska mitt i fejan på alla som verkligen arbetar för fred och välstånd i världen. Jag finner inga ord, det är bara pinsamt."


I fredags var refrängen färdig, hoppas få höra låten snart, Diegojah!

02 november, 2009

Håll ut - Kapten Röd snart tillbaka


Nu har jag braskande nyheter från SwingKids! Kapten Röd kommer släppa sitt högt emotsedda andra album senast maj 2010. Skivan har ännu ingen titel. 

Dessutom är det så att SwingKids artister och skivor snart kommer finnas tillgängliga på Spotify och i Itunes. Alltid något i väntan på Kapten Röd, kapitel två.

Million Stylez i Tracks i P3!

Om ni bryr er om topplistor och svenska reggaeartisters framfart där så ska ni genast besöka Trackslistan i P3. Million Stylez utmanar med låten Superstar. Röstningen stänger kl 14 måndag eftermiddag. Jag har såklart röstat, gör det du också! Det händer nästan aldrig att reggaeartister utmanar på Tracks.

Besöksrekord som värmer

Veckan som gick var en bra vecka. Rekorden för unika dagsbesök (115), unika veckobesök (416) och unika månadsbesök (1 325) blev verklighet. Ensamredaktören säger tack för förtroendet.

01 november, 2009

Sveriges mest produktive

Promoe släpper löpande nya låtar på Looptroops sida. Varannan är reggae, varannan hiphop. Ungefär. Dagens tips är med på en skiva som heter World Consciousness Unification Project vol. 1. Promoe gör låten Migration. Lyssna på den här. Låten bygger på Standing Firm-rytmen. Gillar du vad du hör kan du spana in Sick Donkey Records på MySpace för mer låtar från skivan.

Nu är det dessutom bara fyra dagar kvar tills Promoe och Spiderdogs gästar Uppsala. Bara att räkna ner dagarna för er som har biljett.