Besök svereggae.se istället!

Kära läsare. Nu är sajten svereggae.se i skarpt läge. Det återstår en del putsande och ni kan räkna med att det händer en del förändringar de kommande veckorna, men nu är jag såpass nöjd med sajten att jag släpper ut den. Det här betyder att svenskreggae.blogspot.com inte uppdateras och ni ska istället besöka svereggae.se för nyheter. Hela arkivet härifrån är överflyttat. Hoppas ni kommer trivas på nya adressen! :)

30 april, 2010

Spretigt kollektiv släpper skiva

Göteborg börjar visa sig under reggaeåret 2010 skrev Svenska Reggaebloggen häromveckan. I dag är det dags att recensera Kapellet, ett musikkollektiv bestående av tre artister; Jeepstarr, Snakka (San) och Luddee. Kapellet springer ur ett skaband i Ransäter, Värmland men numera är basen Gbg (se separat artikel).

Det är tre sångare/toastare med delvis olika stilar. Eftersom Kapellet inte är en grupp i den bemärkelsen så får sångarna exakt lika många låtar på skivan, fyra plus två gästspel var på de andras spår.

Everyday-rytmen, gjord av Kapten Röd och Jeepstarr, finns i två versioner med olika texter.

Skivan andas Jeepstarr och Kapten Röd i soundet, det är stabil sång överlag (det finns dippar) och snyggt producerat. Det vassaste på skivan i mina öron är de mer dansanta spåren, Göteborgshyllningen Naarst!?, det skrattlockande inlägget i hygiendebatten Fräsch och så är det förstås underhållande att någon äntligen snott synthintrot från Final Countdown och gjort modern dancehall av det i låten Snakkattack.

Fler rytmer känns igen från tidigare skivsläpp, Partillos dancehallrytm som släppts som Grabbarna från Götet med Junior Eric gör på hans enda skiva och Okänt Nummer med Kapten Röd som nu heter Skankaboogie.

Det negativa? Lite splittrat, jag hade hellre sett att de släppt varsitt album eller EP. Kanske är det en ovana vid att tre soloartister gör ett kollektivt album.

Det är skönt med dancehall-Göteborg som spänner musklerna. Nu har Kapellet och Serengeti släppt sitt, återstår Kapten Röd som artist. Kaptenen har ju fingrarna i alla syltburkar. Det blir en dancehall-sommar på festivalerna, det är jag rätt säker på. Kapellet är en del av det.

Skivan Kapellet presenterar Jeepstarr, Snakka och Luddee släpps 5 maj och 21 maj är det releasefest på Pustervik.

29 april, 2010

Intervju med Yared Tekeste

I eftermiddags intervjuade Sveriges Radio arrangören av Uppsala Reggae Festival, Yared Tekeste. Klicka på länken här och börja lyssna tio minuter in i filen, efter att Jakob Hellman sjungit.

Yared berättar om historiken bakom festivalen, om sina hälsoproblem efter förra festivalen och mycket mera. Filen är tillgänglig i trettio dagar.

Författare räknar ned

Det är ett fåtal veckor kvar, närmare bestämt tre, tills den första boken om svensk reggae släpps på Stenberg-Schentz Förlag. "Jamaica - Sverige tur & retur" är lämnad till tryckeriet, och författaren Kristian Lönner meddelar att fram till release kommer han tipsa om svenska reggaelåtar och droppa ledtrådar om vad som kommer stå i boken. Allt det här gör han på bokens hemsida på Facebook. I dag skriver han bland annat att han i boken kommer göra hemma hos-besök hos Carl-Martin "Sture" Vikingsson.

28 april, 2010

Pappas band gör comeback

Det är sju år sedan bandet Natural Way från Uppsala lade ned. Då gjorde de en spelning på reggaefestivalen i samma stad. Och nu, när festivalen firar 10 år, så bad arrangören Natural Way om en comeback. Så blir det! Det är en stor överraskning att bandet gör comeback efter tystnaden. Endast en skiva har släppts på marknaden, den hyllade 1924 (släppt 1995), med ett klassiskt skivomslag. Det föreställer när Haile Selassie gästade Uppsala och kliver ut på den nu avdankade järnvägsstationen. Ytterligare en skiva spelades in men släpptes aldrig. Nog om det. Bandets basist Magnus "Daddy Natural" Hjalmarsson berättar mer om comebackläget.

- Yared Tekeste undrade om vi inte kunde spela på 10-årsjubileet, så vi tackade ja. Som det ser ut blir det en engångsgrej men man ska tydligen aldrig säga aldrig. Efter splittringen sa jag, aldrig att det finns en chans att jag spelar med Natural Way igen, men nu är man där.

Det är inte bara Daddy Natural som fortsatt i branschen. Sångaren som kallar sig Jahvisst har samarbetat med många och också spelat ihop med Daddy i kompbandet Solomon All Stars.

- Jahvisst har nya låtar i bagaget så vi tar och blandar lite, det blir både nytt och gammalt med andra ord, säger Daddy Natural.

På frågan om Junior Natural, Daddy Naturals son, nu ingår bandet svarar han:

- Junior ingår inte i bandet men gör kanske ett gästinhopp.

Rösta i bloggen

Det har varit lite klent med kommentarer till Uppsala Reggae Festivals artistsläpp. Nu har jag istället skapat en undersökning. Markera ute till höger vilka artister du mest ser fram emot att se i sommar. Omröstningen pågår en vecka från i dag, 28/4.

27 april, 2010

Bunny Wailer tillbaka till Uppsala

Med exakt 100 dagar kvar så har Uppsala Reggae Festival precis släppt nästa omgång med artister. Följande är nu också inbokade: Bunny Wailer, Anthony B, Jah Cure, Midnite, Natural Way, Stone Love Movement, Meditative Sounds feat. Kenny Knots, Labyrint och I Mosa.

Många gamla kända namn och det är förstås jättekul att Bunny Wailer kommer tillbaka. Som inflyttad Uppsalabo för inte så många år sedan är det kul att Natural Way spelar igen. För er som inte vet så är det Daddy Naturals gamla band. Släppte en riktigt bra platta i mitten på 1990-talet och har comebackspelat på festivalen tidigare. Labyrint-kollektivet stod ju för några starka MP3:or förra året (tänker främst på Jaccos När mörkret faller). Stone Love Movement? Någon som kan tycka till om den jamaicanska akten?

Tidigare klara bokningar var Gentleman & The Evolution, Misty In Roots, Kalle Baah, Kapten Röd, Channel One Sound (UK), Serengeti och Slag Från Hjärtat.

Så! Släpp loss åsikterna!

Kvalborg - eller våren ska dansas in!

I Uppsala kallas kvällen före Valborg, dvs 29/4, ordvitsigt för Kvalborg. Svenska Reggaebloggen snor uttrycket vilt för att i förväg presentera vad som händer själva Valborgsmässoaftonen. Det är en diger samling konserter/danser att välja på. Det är bara att pricka för och välja vad du ska se!

I Malmö är det Deng Deng Hifi och Sub Encounterz som bjuder upp till dans, tillsammans med danskarna Maffi Productions. Det är också därifrån vi lånar den snyggaste affischen den här helgen. På ett annat ställe är det plats för Safari Sound.

På Klubb Baktakt i Kalmar spelar Governor Andy minsann! Kanske läge för någon ny låt? Inspelning av nytt material pågår.

I Uppsala är det först möjlighet att höra Junior Natural och King Solomon Soundsystem på eftermiddagstid. Passar barnfamiljer och festande studenter. På kvällen kan man sedan bevittna en enighetsdans. Det blir en slags Royal Dub Quake 2 med Dub Tribulation, Jah Massive och Meditative Sounds.

I Norrköping är det One Love Soundsystem och Jah D som ska få dansfötterna att röra sig.

I Stockholm står Fabulous G, Deejay Flash, Daddy Boastin & Micke Golous vid skivspelarna på Hornsgatan och i Sundbyberg står DJ Ashaman vid skivspelarna.

Göteborg då? Jag vet inte, har tyvärr inte hittat några spelningar. Fyll på i kommentatorsfältet med Göteborgstips och tips från andra orter.

26 april, 2010

Tar ett steg till utanför ramen

Ibland händer det saker som gör att bloggen kliver utanför ramen. Nu är det andra gången på en vecka som en stor musiker gått ur tiden. Den här gången har Bo Hansson, Sveriges främste organist, lämnat oss. Han var ena halvan av eminenta Hansson & Karlsson. Han gjorde på 1970-talet musik av Sagen om ringen, långt före Peter Jackson satte sina fingrar i historien. Det han skapade var förstklassig musik. Ni ska få ett smakprov, från just Sagan om ringen. Bo Hansson blev 67 år gammal.

Mixen gör Serengeti

Skivan Standing Steady gillas skarpt av Svenska Reggaebloggen och många andra. Serengeti kommer ta Reggaesverige med storm, är min spådom. I förra veckan var det releasefest för skivan och True och Mästerkatten tog sig tid att svara på bloggens frågor.

Vad har ni fått för respons hittills?

True: Hittills har responsen varit positiv från de sounds, DJ:s och tidningar/bloggar vi skickat skivan till.

Svenska Reggaebloggen missade tyvärr releasefesten. Hur var den?

True: Otroligt rolig! Vi har jobbat mot en skiva sedan strax efter att vi bildades. Så två års hårt arbete skulle firas tillsammans med vänner och kollegor.

Mästerkatten: Ja, det var sjukt kul. Väldigt lyckat på alla sätt. En fin publik och alla vi samarbetat med (nästan) var där och det kändes fint. Vi spelade tillsammans med Hot This Year Band, plus några till medlemmar som vanligtvis spelar med Kapten Röd och denna sammansättning av musiker tycker vi är helt perfekt. De är så otroligt talangfulla. Vi tog upp producenterna på scen och delade ut blommor och stämningen var på topp helt enkelt.

Standing Steady är en platta med dancehall som botten men så är den kryddad med en del danspop och andra influenser. Vad har ni för målgrupp med plattan?

True: Både jag och Mästerkatten älskar reggae/dancehall men vi har sysslat med andra musikstilar också som hiphop, r'n'b, punk med mera. Vi tar ifrån olika influenser när vi jobbar med Serengeti. Man kan väl säga att vår målgrupp är musikälskare överlag.

Mästerkatten: Man kan säga att skivan i grund och botten är dancehall och modern roots reggae men med inslag av afrobeats. Både vi och producenterna Partillo och Kapten Röd gillar att jobba främst med reggae/dancehall men vi alla är väldigt inspirerade och influerade av afrikansk musik.

Hur tycker ni förväntningarna är på skivan?

Mästerkatten: Från våra vänner och kollegor så känns det som om förväntningarna är positiva och att folk tycker det skall bli kul att höra den.

Singeln Walk With An Empress vet jag fick uppmärksamhet i Tyskland och ni har nyligen varit där och spelat. Hur lyckades ni slå er in på den tyska marknaden?

True: Vi kontaktade bolaget SoundQuake och frågade om det skulle vara intresserade av att släppa låten Walk With An Empress som Kapten Röd producerat. Det hade då nyligen släppt Everday Riddim som Kaptenen också producerat. De gillade rytmen så mycket så det hela slutade med ett Empress Riddim-släpp. Därefter hamnade vi tvåa på Tysklands reggaelista och det skapade mycket intresse kring Serengeti.

Mästerkatten: Det var nog mycket det att tyskarna älskade Everyday Riddim och därför var de öppna för ännu ett samarbete med Kapten Röd och att de gillade låten, såklart.

Vem bidrar med vad i gruppen? Hur går processen till? Någon som gör grunderna, den andra fyller på etc.

True: Vi jobbar väldigt fritt och har inget specifikt upplägg på vem som gör vad men vi skriver allt själv. Ibland kan en av oss få en låtidé och då sitter vi och jobbar fram text och melodi tillsammans. Ibland har den ene av oss en färdig refräng och vers och då skriver den andra sin vers och någon gång har man en hel låt själv, då körar den andra. Arbetsprocessen är väldigt fri och styrs helt av vibben och inspirationen man får snarare än av bestämda roller.

Mästerkatten: Vi spelar båda instrument och producerar rytmer men oftast har det varit så att vi kört på rytmer som andra producerat (framför allt på Partillos och Kapten Röds). Ibland kommer låten först, när man sitter och spelar själv och ibland så hör man en bra rytm och då kommer låtidén.

Ni har eget skivbolag också, ihop med Malmöartisten Clara Stjärna. Hur kommer det sig att ni startade Illegyal Records?

True: Så som det ser ut nu så är många skivbolag motvilliga att satsa på artister som inte redan har en stor fanbase eller redan är etablerade. Så vi beslutade för att satsa på oss själva.

Mästerkatten: Ja, det var snarare så att vi tyckte det verkade som en kul utmaning att släppa skivor själva, plus att Clara som vi kände sen tidigare var intresserad av ett sådant samarbete.

Ni har redan en mängd festivalspelningar inbokade. Vad får läsarna se och höra i sommar? Satsar ni på scenshow eller blir det mer konsertlikt?

True: Det blir lite blandning av båda. Vissa spelningar kommer vara med DJ-set och då kör vi tillsammans med Lady Louise som vi samarbetar mycket med. På festivalspelningarna kommer vi köra med både Hot This Year Deluxe från Sverige och med Soulfire Band från Tyskland. Men en sak är säker, när Serengeti kör live gör vi det alltid för att framföra bra vibbar.

25 april, 2010

Ni äro tusenden

Över 1 000 besökare. Så många har ni varit den här veckan, redan före söndagens siffror. Det betyder att bloggen nu lockar lika många besökare per vecka som den gjorde under hela september 2009. Det känns otroligt kul och inspirerande att tänka på när de kreativa svackorna infinner sig.

De kommande dagarna kommer ni få läsa om nästa artistsläpp till Uppsala Reggae Festival, en lång intervju med Serengeti och en recension av omtalade Kapellets debutskiva. Bara för att nämna något.

24 april, 2010

Står sig hyggligt i konkurrensen

För mig är Roots By Nature en relativt ny bekantskap. Amira El Sineity, sångare, hörde av sig till Svenska Reggaebloggen självmant för två månader sedan och berättade att duon hade en skiva på gång. Självklart blev jag nyfiken på detta, och det blev en kortare text i bloggen då.

Nu har skivan Walks Of Life funnits i mitt hem ett tag och det är roots reggae på engelska som Amira och Nana Kwame Nkwantabisa bjuder på. De varvar sina sånginsatser och personligen faller "hans" låtar mer i min smak än "hennes". Det beror på att hans röst känns stadigare, med mer botten.

Det är lätt till att bedöma musik utifrån sångare. I det här fallet består Roots By Nature av sångare, resten är kompmusiker. Då anser jag att bedömningen ska ske av sångarna.

Produktionen är gjord av Jonathan Sandberg på Rub-A-Dub Studios, kompbandet är professionellt med Anders Kappelin på bas och Colin Dyall som gästblåsare bara för att nämna några.

Mot slutet av skivan får man något så unikt som bonusspår i flertal. Fem dubbar på fem olika albumspår som extra krydda. De spåren ska inte vara med på den digitala relasen, berättar Amira för mig. Det är synd, det. Sköna spår. Kanske kan de bli bonus på MySpace, bandets hemsida och någon annanstans. Tror att fler trots allt kommer köpa låtarna online än den fysiska skivan.

Det har kommit många starka skivor från svenska reggaemusiker under 2010 redan, den här skivan skulle definitivt få mer uppmärksamhet om den släppts, säg 2008, som var ett svagare år. Nu kommer den drunkna och glömmas bort, trots enstaka pärlor.

Favoritspår: Far Away, Chosen Few, Holy Herb Dub.

23 april, 2010

Syster Sols kommande...

singel heter Mad Mad Mad. Enligt Gillis Bengtsson spelas videon till låten in i morgon lördag i Slottsskogen i Göteborg. Man kan tydligen komma dit om man vill. Läs mer i Gillis blogg. Efter inspelning spelar Robert Athill och Hot This Year Band live!

Våren och Bobban firas i Skärblacka

När snön faller över Uppland i slutet på april så känns våren långt borta. Men om bara några veckor så kommer ett riktigt vårtecken, nämligen konserten i Skärblacka till Bob Marleys minne lördag 15 maj. Marley skulle fyllt 65 år om han fortfarande levt.

Svenska Reggaebloggen var i kontakt med en av grundarna, Janne Karlsson som är trummis i Kalle Baahs, och fick veta vad som händer på årets händelse i Skärblacka.

I år spelar ett antal lokala band: Small Axe, Drama Roots, Gräsrot, Under Våren och Kalle Baah, alla från Skärblacka. Dessutom kommer Syster Sol, Kapten Röd (båda kompas av Hot This Year Band), First Light, Oskar Franzén, Shure Brothers, Akosia och Jubal.

Som vanligt är konserten utomhus och gratis.

22 april, 2010

Serengeti knuffar fram Sverige

Från vänster: Mastercat, Lady Louise (bandets DJ) och True.

Det här kan ses som Sveriges viktigaste debutalbum 2010. Varför? Det Serengeti bjudit på hittills i karriären, ett par spår på samlingsskivor, ett par MP3:or och så Walk With An Empress som blev en hit i höstas, har varit högklassigt.

På Standing Steady har Stina "Mastercat" Göransson och Liza "True" Mukasa samlat ihop 15 låtar där dancehallen är basen i nästan alla låtar, men den är uppblandad med en slags popdansig stil som gör att det inte låter så tungt som jag förväntat mig. Men det faktum att mina förväntningar ställs på ända är inget negativt. Man kan höra lite afrikanska influenser här och där, roots reggaen kan också höras.

Det är sannerligen en dansant samling Göteborgsduon lyckats samla ihop. Om man skalar bort de låtar som redan är kända (sex stycken) och två så kallade skits så återstår sju färska låtar. De mest medryckande av dessa är Rumours And Lies där Joey Fever gästsjunger och Get Vex.

Siktet är inställt på utlandet och frågan är då hur bra det här funkar på den europeiska marknaden. Jag har inte riktigt koll på vilken reggae/dancehall som tyskar, fransmän och italienare gillar men med tanke på den höga kvalitet som Serengeti levererar så har jag svårt att tro att det här inte fungerar utomlands också. Med något bra singelval, följer radiospelningar, klubbhitsen och så kan bollen vara i rullning. Kommer det här spelas i Sverige? Ja, det är jag övertygad om. Det här går hem i P3 och även i vissa kommersiella kanaler.

Produktionen står Kapten Röd, Partillo och två utländska producenter (Berteaux Fleming och Fresharda & Gifted) för. Måste ge cred för konvolutet och den lilla boken som numera är så ovanlig ihop med skivsläpp. Den ger mig sköna nostalgiska vibbar. Det andas så mycket tidigt 90-tal om kollaget med färgglada trekanter om vartannat, jag tänker på A Tribe Called Quest i första hand när jag ser på skivan. Bättre nostalgivibbar kunde ni inte skickat mig.

Den här skivan kommer sammanfattningsvis funka på radio, på dansgolvet, i skivspelaren hemma och i livesammanhang. Hittar inget att racka ner på, det får bli en hyllningsrecension. Möjligtvis ska ni extremt medvetna om hur reggae ska låta passa er lite, det här kan vara för långt från gammal roots för er. Det här är modernt och knuffar svensk musik längre fram på dansscenen.

21 april, 2010

Ett steg bort

I kväll tänkte jag lämna reggaen för en stund och hylla min gamla tonårsidol, Guru från Gang Starr. Tragiskt gick han nyligen bort i cancer alldeles för tidigt 43 år ung.

Låten jag valt är inte särskilt representativ för Gang Starr, men den fick mig att som 15-åring koppla ihop golden age-hiphopen som jag lyssnade på med den lite tuffare hiphopen. Låten var med på någon brittisk samling av dansmusik och hiphop från 1991 som min polare hade. Låten var omöjlig att hitta på någon Gang Starr-skiva i den här upptempo-versionen, originalet som är med på Step In The Arena låter annorlunda. Men så kom nätet och jag kunde skippa min kassettversion av Lovesick (Upbeat Mix) och njuta av den när jag vill i datorn istället. Nu får ni också chansen. RIP Guru, tack för allt.

Amsiebrowns penna brinner

För ungefär två månader sedan publicerade Svenska Reggaebloggen en unik sammanställning över kommande skivsläpp. En av artisterna som finns med på den listan är Amsiebrown. Många av er har gillat hans duett med Hanouneh. Nu ville bloggen kolla hur arbetet med debutskivan fortskridit.

- Det går bara bra tack, ganska mycket att göra privat så själva inspelningsbiten har fått ligga lite på is medan pennan brunnit istället. Vågar inte riktigt säga när skivan är inspelad, mixad, mastrad och hela den biten. Så snart som möjligt är allt jag kan säga just nu, berättar Amsiebrown.

Knappt har han gjort det förrän han erbjuder en råversion av låten Long Time.

- Rytmen är producerad av Ras Mowgli. Det är en nära vän till Forever Righteous Sound, även om han inte är en av dem numera.

Det är en skönt rootsig sak med en i det här läget dominerande klaviatur, förutom Amsiebrowns egen sång. Ska bli intressant att höra vidareutvecklingen av Amsiebrown och albumet, det som har kunnat höras hittills är högklassigt.

20 april, 2010

Liberator på Europaturné!

Ett band som fått alldeles för lite uppmärksamhet av Svenska Reggaebloggen och andra som följer svensk reggae är Liberator. De släppte en alldeles utmärkt skiva 2009 (Stand and Deliver). Gruppen slutade tvåa i bloggens omröstning i kategorierna Årets artist och Årets grupp. Sedan dess har det varit rätt tyst. Men nu är det andra bullar på gång! Med start i morgon drar bandet ut på en slags Europaturné, med fyra spelningar i Tyskland, en i Danmark (med coola Aggrolites från Usa) och avslutningsvis en i Stockholm, på Kolingsborg 12/5. Bloggen hoppas kunna publicera en intervju med bandet under pågående turné, får se om de hinner med att svara.

Ett smakprov av hur Liberator låter och ser ut 2010 ska ni hur som helst få.

19 april, 2010

En busschaufför med glatt humör

Jag tror han är unik, Omar Kulane. Han är förmodligen världens ende busschaufför som kan få mer än 11 000 fans på Facebook. Och då är det inte ens hans egen sida utan en sida som någon skapat som en hyllning till honom.

Omar Kulane bor i Umeå och kör nattbuss. När det är dags för en tur så sätter han på reggae på hög volym. Så här skriver en resenär om honom:

"Som småbarnsmamma och galet beroende av busstrafiken i Umeå, gav denne chaufför mig hopp om livet i stressen och den totala kylan."

Senaste veckan har 23 fans kommenterat reggaebusschauffören Omar Kulane. När personaltidningen Access intervjuade honom i höstas säger han att det ibland blir sång i bussen.

"Ibland har vi till och med allsång. Ingen fyllesomnar i min buss och jag har nästan aldrig bråk. Alla är glada. Någon gång har det hänt att någon muckat med mig, men då kommer en hel hög passagerare fram och försvarar mig, säger Omar och tillägger:

– Mina passagerare är mina kompisar", säger han till tidningen.

En medlem i Facebookgruppen skriver om Omar:

"Han släppte just av mig nära mitt hus trots att linjen inte går den sträckan. Skönare snubbe får man leta efter!"

18 april, 2010

Spansk reggae i Sverige

En svensk-chilensk artist som gör sin reggae enbart på spanska är I Mosa. Nyligen släppte han en video till sin låt Jah Musik.

Recensenter sökes

Är det någon av er läsare som skulle tycka det vore kul att skriva för Svenska Reggaebloggen? Som förälder till två barn under två år har jag svårt att komma iväg på spelningar i Uppsala, ännu svårare utanför kommunen. För att bredda bloggens konsertbesökande och dansande till ljudsystemkvällar undrar jag därför om någon/några av er är sugna på att testa? Det finns inte en krona att tjäna då jag gör allt arbete ideellt. Se det istället som en möjlighet för dig själv att testa recenserandet och att bli publicerad i det nischade bloggformatet. Du når relativt många läsare också, drygt 100 dagligen.

Mejla mig om du är intresserad.

17 april, 2010

Vulkanaska stoppar band i Barcelona

Eyjafjallajökull, vulkanen på allas läppar.
 
Vulkanaska. Vilket ord. Jag hatar det redan. Det gör nog bandet King Fari Band också, även om rapporterna säger att de är vid gott mod. Bandet sitter fast i Barcelona efter att ha varit på turné i Sydamerika i flera månader.

På väg hem har fyra medlemmar i bandet blivit uppehållna i Barcelona efter mellanlandning. Det är sångaren Daniell Barreiro, basisten Anango, trummisen Modesto Sanchez och organisten Daniel Karlsson. Enligt en anhörig till Daniel Karlsson så har det nu fuckat upp rejält.

"Eftersom att deras resa är bokad med två olika flygbolag, skyller båda bolagen på varandra och vägrar hjälpa dem med hotell, trots att de inte får resa vidare till Sverige, förrän planerat på söndag. [...]Nu är jag mest tacksam för att de är i trygghet, skriver hon i ett mejl.

"Daniell Barreiro (sångare och gitarrist) och Anango (basist) blev så upprörda över flygbolagens agerande, att brorsan befarade att de skulle bli fängslade eller utvisade, men det gick bra till slut och de lugnade ner sig och tog sig in till Barcelona. De hamnade på en bar i Barcelona för att dricka någon öl och se sig om efter någonstans att sova. Brorsan sover hos någon kompis som han känner där och de jagar sängplatser till de andra i bandet. Modesto (trummis) är tydligen redan ute och jagar spelningar. När de ändå är där, kan de ju lika bra jobba. King Fari har turnerat i Spanien vid flera tillfällen tidigare och tre i bandet talar spanska flytande. [...] De har sina instrument inlåsta säkert på flygplatsen, men kan åka och hämta all utrustning, om de gör en konsert i Barcelona".

Vulkanaskan håller nu King Fari Band kvar i Spanien till åtminstone söndag. Sent fredag kväll hade det ordnat sig med ett enklare hotellrum och kanske var det en spelning på gång. Alltid något.

16 april, 2010

Stickspår med Helt Off-halva

Häromdagen damp det ned ett skivsläpp i min mejlkorg som visserligen har reggaekoppling men som är house, eller annan närbesläktad dansant term. Det är en Malmöduo som kallar sig för Styrelsen som snappat upp att Svenska Reggaebloggen existerar. Vid inspelning i studio dök Jens "Chords" Resch, medlem i Helt Off, upp. I sitt utskick skriver Styrelsen:

"Rapparen och musikern Chords (Juju Records) var hemma från New York i Sverige över jul & nyår 2009 för att lägga den sista touchen på Helt Offs kommande album. Han passade på att komma förbi Styrelsens studio, där han fastnade vid ett Rhodes-pianot och började jamma. De la det över några beats och hörde genast att det lät fräscht. Idén till ett släpp började ta form. ”Stämningen under inspelningen var uppsluppen och lekfull, det har tydligt färgat av sig på
musiken”, säger Chords".

Inte för att jag är någon expert på elektronisk dansmusik, men det här var skitskönt. EP:n Peace, Drums & Understanding släpps online 27 april och finns till försäljning i flera nät-skivbutiker.

15 april, 2010

Vill ha mer av LionDub

När det ska skrivas recensioner gäller det att både känna till historien och frigöra sig från den. Det handlar om att inte döma artisten på förhand efter vad man har hört tidigare, men samtidigt inte glömma bort historien för referenspunkten behövs för att se vartåt det barkar. I LionDubs fall finns det så mycket spelglädje och professionalitet som kommer ut när bandet spelar live, men på skiva tenderar det att bli lite platt. Därför var det med glädje jag såg fram emot att höra resultatet av bandets tillvägagångssätt vid inspelningen av Connected.

Bandets gitarrist Lennart Wastesson och producenten Internal Dread har gett mig delrapporter längs med vägen. Så här sa Lennart i en intervju med Svenska Reggaebloggen nyligen:

"Själva inspelningen gjordes i Rub-a-dub-studion under hösten. Det mesta är gjort helt live med bandet samlat för att fånga ögonblicket. Vissa pålägg som körsång, gitarrsolon och så vidare gjordes sedan direkt efteråt".

Det tycker jag lät som en utmärkt idé för ett tajt liveband. Hur blev resultatet då? Jo, det låter som vanligt snyggt och välspelat och välproducerat men jag saknar ändå en del av känsloutsvävningarna, tajtheten, gunget som det blir live. I skrivande stund tänker jag på ett annat band som är grymt live men som är tristare på skiva; Timbuktus kompband Damn! Jag kan inte sätta termer på vad det som fattas mer än att känslan inte är densamma på skiva som live.

En del av låtarna är bekanta om än i lite annan skrud nu. En favorit live redan i höstas var Have I Ever Told You och den sticker fortfarande ut. Run Come Away With Me är en annan favorit på plattan med snygg sång, kör, blås och jazzigt piano. Överhuvudtaget är blåssektionen en favorit på flera låtar. Titelspåret Connected är också vasst.

Jag tycker det är ett vasst knippe låtar som Gävlebandet levererar på Connected, men jag har högt uppskruvade förväntningar på bandet och hade hoppats på ytterligare ett steg närmare livekänslan. Textanalys är svårt att göra på några lyssningar så omdömet gäller musik och produktion. Ett plus i kanten för toasting mitt i all snygg sång. Toasten står Dennis Bovell för. Även om jag bestämt mig för att inte sätta siffermässiga betyg på musik så känner jag att jag måste ge er en känsla av hur bra det är. Mina krav är som sagt höga på LionDub, därav en bitvis negativ recension. Men de levererar hög kvalitet och det här är ändå en stark fyra.

Favoritspår: Run Come Away With Me och Have I Ever Told You.

14 april, 2010

Snacksaliga Kapellet svarar

Det här blir en rolig läsning, kan jag lova. Artisterna bakom skivaktuella kollektivet Kapellet samlade sig och svarade på ett gäng frågor från Svenska Reggaebloggen. Frågorna mejlades men de satt och skajpade tillsammans och så förde Jeepstarr protokoll. En ny intervjustil har tagit form, att mejl-skajpa. Hursomhelst, här får ni Kapellet, kollektivet från Västkusten/Värmland som i början av maj släpper debuten Kapellet presenterar... Jeepstarr, Luddee och Snakka.

Kapellet består av tre artister och är ett kollektiv. Har vi förstått saken rätt då?

Jeepstarr: Ja, det kan väl tyckas diffust men vi kan nog inte förklara det på något annorlunda sätt om det inte ska bli en essä, men kort och gått så är det vi 3 som är Kapellet.

Snakka: Men vi skulle inte varit där vi är idag om det inte vore för alla musiker, producenter, artister och konstnärer som vi arbetat med.

Jeepstarr: Varav många dessutom varit nära vänner sen barnsben.

Varför väljer ni att släppa en skiva som kollektiv?


Luddee: Det är inte direkt som att vi väljer att släppa skivan som ett kollektiv utan vi tre har följts åt i många år nu och skapat tillsammans. Tanken på att göra en skiva tillsammans växte nog fram på vägen efter att ha började jamma med bandet på det sättet vi gjorde så växte typ ett koncept fram.

Snakka: Ja, och efter att ha visat vår nya konstellation live så kände vi att vi äntligen hittat rätt och hade något unikt att erbjuda. Då började nog även så sakteliga tankarna på att försöka föra över detta till skapandet av en fulllängdare att växa fram.

Vad ser ni för vinster med kollektivformen?
Jeepstarr: Vinster? Har nog aldrig tänkt på det så, snarare har det varit den mest naturliga formen, Snakka och jag låg på BB tillsammans, men när jag precis lärt mig gå packade jag min väska och begav mig till Östafrika (hehe) och när jag vid 9 års ålder återvände så var det som att vi aldrig varit ifrån varandra.

Snakka: Vi är som en familj och har varit starka vänner med en stor del av våra samarbetspartners sen barnsben.

Vad gör ni mer tillsammans? Bor ni ihop, i kollektiv?

Luddee: Äter, skiter, dricker. Nej, men vi gör allt som riktigt nära vänner gör, som går way back, vi är bröder, ibland bråkar vi men löser det alltid snabbt som riktiga män på bakgården...(alla skrattar)

Jeepstarr: Förstår inte varför men snakka vinner nästan alltid hehe ...Nej men angående boende då så har vi ju faktiskt bott under samma tak i Biskop (Biskopsgården, red anm) en längre tid.

Snakka: Det blev nästan som en urban bullerby tillslut då vi hade nästan alla våra barndomsvänner från lilla Ransäter samlade i typ 10 lägenheter kring samma torg i Biskop. Roligt när man tänker på det, vilken underlig grej! Vi håller ihop som en familj bör helt enkelt!

Luddee: Men ju äldre man blir dessto mer egna företaganden tar man på sig. Även om vi inte bor ihop eller ens i närheten av varandra så kommer vi alltid ha varandra.

Hur fann ni varann?

Snakka: Som sagt, Jeepstarr var den enda coola duden på hela BB, hehe, och Luddee flög in i våra liv genom en Arvikafestival för många många år sedan, då vi hade med oss ett bärbart sound som pumpade reggae dygnet runt på campingen och han kom med sina föräldrar som sålde "rasta pasta" inne på området...

Luddee: Kärlek vi första ögonkastet!

Jeepstarr: Hehe, verkligen! Måste berätta en liten anekdot om detta. Det var då en hemmabyggd portabla versionen av Ärbar, en svartbar i dansen och glädjens tecken som vi växte upp med, i ett garage i Ransäter, Värmland. Innan vi ens visste vad tjejer var bra för, hehe. Försöker bara förklara hur unga och oförstörda vi var! Många, många år senare, när vi började gymnasiet och flyttade från den trygga "gröna vågen"-bygden och in till den stora farliga staden Karlstad, så hade vi fortfarande med oss ärbar-mentaliteten och startade en klubb under samma namn. Det blev succé, du anar inte hur många det är som inte vill gå på köttmarknad när de går ut, utan bara dansa, le och inte bry sig!

Vad blir det av Kapellet? Kommer ni köra liveshower ihop? Är det tänkt att vara ett återkommande koncept?

Luddee: Vi väljer att göra detta album tillsammans, inte bara för att det föll sig naturligt och vi är vänner utan det finns förstås en tanke bakom det. Vi är tre artister och individer med olika stilar men med samma anda kan man väl säga, vi är ju ändå, ja typ bästisar, hehe. Vi kompleterar varandra och tillsammans blir vi en kraft som aldrig tidigare visats i Sverige och live kommer den kraften explodera som inget i dess like tidigare.

Snakka: Så är det definitivt, vi har något unikt och vill visa det. Annars hade vi lika gärna kunnat fortsätta stå i skogarna och toasta & dj:a till vindens tysta dans. Men om det är tänkt att vara ett återkommande koncept kan vi omöjligt svara på, vi kommer fortsätta göra musik tillsammans allra säkrast och vi är vänner för livet, men hur det ter sig i framtiden är omöjligt att förutspå.

Om jag minns rätt skulle skivan först kommit i höstas och nu har den blivit ytterligare försenad. Vad är det som fördröjer skivsläppet?

Jeepstarr: Det är mer jobb än man kan tro och kräver väldigt mycket av en. Man ska hitta tid och råd att spela in, sen när det är klart kommer det riktiga husslandet med många sömnlösa nätter. Vi vill inte peka finger och ge någon skulden, men vi kan säga som så att det har varit lite kommunikationsproblem och missförstånd mellan oss, mananger, skivbolag och tryckeri osv. Men nu är det trycket som blivit försenat. Vi satsar ändå på att få ut den innan april är över (blev ytterligare försenat efter intervjun, red anm).

Luddee: Vi jobbar dygnet runt för att få detta i lås.

Snakka: Typ.

Stilmässigt, hur är Kapellet?

Snakka: Vi är alla djupt influerade av den jamaicanska kulturen och den som lyssnar på skivan kommer kunna höra varifrån varje person drar mest inspiration inom denna kultur. Men sen även hur vi tre som skapat musik tillsammans så länge gör detta till vår grej och knyter ihop säcken med vår egna lilla röda tråd!

Jeepstarr: Style!

Luddee: Patta'n.

Snakka: Jepp, stil och fason.

Vad Svenska Reggaebloggen tycker om Kapellets skiva kan du läsa inom kort.

13 april, 2010

Serengeti - Standing Steady

På fredag är det releasefest i Göteborg för Serengetis debutalbum Standing Steady. Skivan finns redan att köpa i en nätbutik, exklusivt några dagar före officiell release.

Jag råkade skriva lördag först, räknade fel på dagarna. Och så blev det fel på namnet, skivan heter förstås Standing Steady. :)

Skivan kommer, förstås, recenseras i bloggen om några dagar. Enligt uppgifter ska den komma med posten vilken dag som helst.

Hur går det för Junior Natural då?

Jo, efter idogt kontaktsökande har jag nu fått ett besked om Junior Naturals efterlängtade debutalbum. Så här skriver Daddy Natural, själv erkänd reggaemusiker och Junior Natural i ett mejl:

"Inspelningen går framåt, nya låtar spelas in. Vi har bestämt att mixa om hela albumet. Förhoppningen är att det ska släppas så snart som möjligt".

De meddelar också att Junior Natural ska göra en spelning i Holland med Far East Band och Tippa Irie.

Röda löften infrias

Följande meddelade Kapten Röd under måndagskvällen:

"För övrigt ligger "Stjärnorna finns här" skivan hos Spotify nu och vi väntar på att den ska synas när som helst! Inte långt efter det följer några nya låtar på Spotify också."

Då vet vi var vi ska kika inom kort. Spännande!

12 april, 2010

Back in the 80's

Rough Lynx, ett av Sveriges bästa ljudsystem, släpper i dag ett nytt mixtape. Det är digitalt, det är 80-tal och det är gratis. Ladda här!

Vilka är Rough Lynx? Ja, en liten glimt av det fick ni i Svenska Reggaebloggen nyss, läs gärna intervjun med Ante igen. Ljudsystemet har också sin egen blogg, DJ O-Diggity Blog.

Daniel Asher levererar

Olika musikstilar gör sig olika bra i olika miljöer. Svenska Reggaebloggen hade tänkt sig att lyssna på Daniel Asher & Jah Covenant Bands album Stand Tall! på den långa bilresan söderut genom Sverige nu i påskhelgen. Men västeråsarnas roots reggae drunknade i bilbrummet och barnskriken. Skivan fick vackert vänta på sina ordentliga genomlyssningar tills resan gått norrut igen. Nu kan jag höra tonerna på ett helt annat, och bättre sätt.

Daniel Asher fick för övrigt en del uppmärksamhet riktad mot sig förra året då han och bandet Jah Covenant Band deltog i radiokanalen P4:s talangtävling Svensktoppen Nästa. De gick och vann länsdelen i Västmanland 2008 och fick på så sätt lite mediatid. För övrigt söker P4 nya deltagare till Svensktoppen Nästa 2010. Kanske kan det vara något för er som läser detta.

Nu till själva skivan. Daniel Asher är ingalunda en nykomling men han är en färsking på albumfronten. Stand Tall! släpps på eget bolag och jag anar att en ny aktör ser sitt ljus på svenska reggaescenen (se tidigare artikel).

Det är stabil, djupt rotad reggae på engelska med ett sväng som inte går att ta miste på. Asher verkar vara klar över att rastafarin är den rätta religiösa vägen också. Det vilar andlighet över i stort sett varenda spår.

Jag hittar alltid små detaljer i musiken som ger det lilla extra. I det här fallet en slinga som låter som melodica men förmodligen är en syntetisk melodica på A Place In The Sun. Texten på Fire är en annan favorit om politiskt hyckleri om krig.

Bandet har ett stort märke tryckt på insidan av skivfodralet med en text som lyder Reggae for real. Med det tror jag de menar roots reggae som det lät förr men som ändå görs på ett fräscht sätt. Och det lyckas bandet med.

Något på minussidan? Jag är personligen inte förtjust i trumpeter från en synth. I min värld spelas roots reggae på "riktiga" instrument, alltså går synthtrumpeten i låten Sing Praises bort. Ett annat minustecken är låtarnas likhet i stil. Kanske skulle man låtit något alster sticka ut i en annan stil och i ett annat tempo. Det tenderar att bli lite jämnt och ospännande bitvis.

Så till slutomdömet. Det här är roots för frälsta men också ofrälsta. Det är inte skivan som omvänder dancehallfans men som med fördel varvas mellan dancehallåtarna. Om man nu är van vid ett högre tempo och mer dansant istället för gung. Det ska bli spännande att se vad som mer kommer ur Studio Skanky, när det kommer något härnäst.

Favoritspår på skivan: A Place In The Sun och Fire.

11 april, 2010

Governor Andy på gång

Det har läckt ut lite information om Governor Andys kommande musikprojekt. Han har nyligen börjat spela in sång till sitt nästa skivsläpp. Vad det är för stil, när det släpps och andra detaljer har jag ingen aning om. Governor Andy har hittills inte visat intresse för Svenska Reggaebloggens frågor, trots flera försök under drygt ett halvårs tid. Men håll ut, så småningom kommer även Guvernören prata med bloggen och då blir det bra.

I en intervju med SVT:s regionala program Tvärsnytt i augusti pratade Governor Andy om att han jobbade med två skivor som han hoppades bli klar med före jul 2009. Ingen är färdig än vad vi vet.

10 april, 2010

Sheya Missions album snart klart

För drygt två månader sedan så försökte Svenska Reggaebloggen intervjua Sheya Mission, som lovordas från producenthåll i Reggaesverige. Hon var inte sugen på en intervju.

- Det är ett medvetet val. Jag brukar tacka nej till intervjuer och artiklar. Dels har det att göra med att jag är rätt blyg när det gäller den typen av uppmärksamhet, vill hellre låta musiken tala, dels så har jag en förhoppning om att de som hör mina låtar ska få göra det opåverkade av info om mig som person, mejlade hon till svar då.

Nu är debutplattan hos tryckeriet, och bloggen är mycket nyfiken på vad hon lämnar ifrån sig. Några låtar med henne finns på MySpace och på hennes hemsida.

- Sheya Mission är i min mening en helt unik artist med äkta reggaedjup och andliga vibbar. Den typen av artist som fanns förr; Congos, Hugh Mundell, Pablo Gad osv, berättade Jonahgold på Goldheart Music för Svenska Reggaebloggen tidigare i vintras.

Snacka om att väcka intresset för rootsfansen.

09 april, 2010

Vill vi välja Kapten Röd-låtar?

Sammanställandet av nästa album med Kapten Röd är igång. Enligt Mr. Gillis Bengtsson så finns det närmare 17 låtar eller låtidéer som ska kokas ner till 10-12 låtar på den färdiga plattan. Nu är Gillis jävig som skivbolagssnubbe men "några riktiga klubbhits, reggaerootsdängor och något åt hiphophållet. Bra texter som varvar allvar, humor med sociala kommentarer" utlovas.

Skivan som skulle vara färdig senast i maj har landat på 16 juni som ett preliminärt releasedatum.

10 spelningar minst blir det till sommaren, men Peace & Love-festivalen verkar de vilja spara till 2011.

Och så avslutningsvis den roligaste nyheten från SwingKids och Kapten Röd-håll i dag. De vill bjuda oss lyssnare på smakprov för att vara med i urvalsprocessen. Så här skriver Gillis Bengtsson i sin blogg:

"Björn (Kapten Röd) känner dock att han gärna vill få lite sista input från fans och folk i allmänhet kring de nya idéerna och musiken. Eventuellt kommer vi nu faktiskt inom kort lägga ut lite smakprov av låtidéer bara för att han skall få lite sista pepp i spurten av allt arbete med de nya låtarna. Frågan lyder: Hur nyfiken är du på att också få tjuvlyssna på nytt material till Kapten Röds kommande platta?"

Vi är rätt nyfikna va? Bombardera Gillis kommenterarsspår så vi får höra lite musik från Kaptenen snarast! :)

Studio Skanky - Västerås nya

Nu i dagarna kommer ett första skivsläpp från en ny aktör på svenska reggaemarknaden, Studio Skanky i Västerås. Bakom studion står skivaktuella Daniel Asher & Jah Covenant Band. Låtskrivaren och bandmedlemmarna har spelat med många artister på svenska reggaescenen. Keyboardisten i bandet, Sven Wikström, berättar om studions framtid.

- Vi har redan nu planerat ett skivsläpp nästa vår med Daniel Asher & JCB. Stand Tall! (debutskivan) är bara ett litet skrap på ytan av Daniels otroliga låtskatt. Det finns material för ett dussin skivor till, och nya låtar bakas ständigt i Studio Skankys raggamuffin-ugn.

Men någon tät skivutgivning verkar inte vara aktuell.

- I och med att Studio Skanky sköts av heltidsarbetande familjefäder, som dessutom spelar i JCB, är horisonten ganska kort. Vi lägger för tillfället allt krut på att göra något av Stand Tall!, göra oss hörda i mediebruset, knyta kontakter och generera spelningar. Nå ut helt enkelt, hemma såväl som borta.

Slår sig för bröstet

- Vi har en unik produkt av ypperlig kvalitet som vi tycker ger mersmak, och målet är att kunna försörja sig helt på verksamheten, säger Sven Wikström på Studio Skanky i Västerås.

Även om det inte är någon hög utgivningstakt i början är visionerna klara.

- Vi ser oss producera det där dussinet skivor med Daniel Asher, producera andra artister, producera rytmer, samarbeta med andra producenter, utrusta Studio Skanky fullt ut, släppa en låt i månaden, eller varför inte en i veckan som refererar till nyhetsflödet, nu. Allt detta naturligtvis lite beroende av responsen på Stand Tall! avslutar Sven Wikström.

En ny aktör är välkommen ut på svenska reggaemarknaden. Man kan hoppas på en ökad bredd och att studions visioner slår in. Vad Svenska Reggaebloggen tycker om studions första alster kan du läsa inom kort.

08 april, 2010

Busy Signal gästar Million Stylez

Svenska Reggaebloggen hade kontakt med Million Stylez häromdagen och fick ytterligare klarhet i hans skivsläpp. Everyday, som skivan heter, släpps 26 maj. Den släpps av Adonai Music, Million Stylez eget bolag, genom Universal Music. Jag tänker inte gå in mer på hur det funkar. Istället kan bloggen i dag avslöja att skivan innehåller samarbeten med Busy Signal, Don Carlos och Gentleman för att nämna några prominenta gäster. Förstås är första singeln Supastar också med. Brittiske producenten Curtis Lynch ligger bakom två av spåren.

Än så länge har Svenska Reggaebloggen inte hört mycket från skivan, men det är glädjande att spåret med Don Carlos kom med på skivan. En snutt av låten spreds på YouTube i höstas och blev snabbt en favorit hos många. Här nedan får ni en chans till att höra smakprovet. I vintras hade bloggen en intervju med Million Stylez om kommande skivan, läs gärna den igen. Då lovade han "ni kommer få höra en stor variation från roots, dancehall och några crossovers men den röda tråden kommer att vara positiva budskap i varje låt".

Här får ni hela spårlistan till albumet Everyday:

1. Love We Deal With
2. Everyday
3. As Mi Forward (feat. Busy Signal)
4. Young Gunz (feat. Joey Fever)
5. Dancehall Nice Again
6. Ya Hibiti
7. Supastar
8. Lookin
9. Wine Pon Me
10. Born In The System
11. World Crisis (feat. Don Carlos)
12. Help Is On The Way (feat. Gentleman)
13. Oneness
14. Me And You
15. Jah Is Worthy

07 april, 2010

Svår nöt att knäcka

En trogen läsare, Arvid, gav mig en morot. Han hade hittat ett band på nätet, Pepparn, Älgen och Bälgen, som släppte en platta 1981. Det är folkmusikreggae i samma anda som Peps Persson och Ronny Åström gjorde i slutet på 1970-talet. Givetvis antar jag Arvids utmaning och kommer leta reda på fakta om denna raritet (som jag redan vet har kopplingar till Peps och Ronny).

Om någon av er läsare har något att bidra med, hojta till. Är ni nyfikna? Spana in klippet från YouTube. Varning för att det låter långt ifrån dagens moderna reggaescen.

Nu kommer de ännu hårdare

Bloggen Reggaemani kommer med en glad nyhet för oss reggaeälskare. Filmen The Harder They Come släpps på dubbel-dvd i dag, med svensk text, och nu får alla yngre fans en chans att höra den klassiska reggaen som slog stort och som i mångt och mycket gjorde att vi i väst fick upp öronen för de ljuva tonerna. Filmen blev aldrig någon succé, vad jag förstår.

Det var här mitt reggaeintresse till stor del grundades, tack vare att UB40 gjorde covers på mängder av låtarna från filmen. 1983 släppte UB40 Labour of Love I och på den plattan finns åtminstone fyra låtar som medverkade i filmen. Det visste jag dock inget om när en polare spelade plattan för mig någon gång i slutet på 80-talet.

Två av låtarna har också gjorts svenska versioner på. Johnny Too Bad blev Ronny Du É Rå med antingen Peps eller Dag Vag, det är bara att välja själv. Sen gjorde Ronny Åström en cover på Sweet and Dandy som blev Ett Litet Under på svenska.

Förutom filmen får man extramaterial, till exempel en intervju med huvudrollsinnehavaren och världsstjärnan Jimmy Cliff.

06 april, 2010

Mångsysslaren Wastesson

Strängexperten Lennart Wastesson i LionDub är en låtskrivare av rang. I år har han skrivit musiken till Internal Dreads skiva Melodica Buffet och LionDubs skiva Connected. Men denne virtuos på diverse stränginstrument kan ännu mer. Han är till exempel projektledare på Lantmäteriverket. Svenska Reggaebloggen ställde frågor till låtskrivaren, gitarristen och projektledaren Lennart Wastesson.

Vad har du för projekt på gång just nu?

- Håller på med ett projekt på uppdrag av Internal Dread som än så länge är lite hemligt. I övrigt skriver jag musik tillsammans med två mina två låtskrivarkollegor så som vi har gjort de 10 senaste åren. Planer finns på att göra ytterligare en jazzplatta med gruppen IPQ som jag också skriver musik till. Skall göra en inspelning med en jazzgrupp från Gävle som heter Brazil i maj.

Det där med att du skriver så mycket låtar till andra, hur började det?

- För cirka 10 år sedan träffade jag Larry Forsberg och Sven-Inge Sjöberg och vi fick förfrågan att skriva musik till ett folkrockband som heter Engmans Kapell. Vi skrev ett antal låtar ihop, märkte att vi passade bra tillsammans och har fortsatt skriva musik åt andra i många olika stilar. Det har lett till att vi fått ut musik på artister i Japan, Asien, USA, Sydamerika och i många länder i Europa.

När märkte du att du har låtskrivartalang?

- Ganska tidigt när jag började spela i band tog jag med mig egna låtidéer som jag presenterade. Har alltid tyckt att det är roligare att arbeta med originalmaterial än covers. Jag tycker också att det är roligt att arrangera andras musik (så länge det är originalmaterial). Skrivandet har lett till att jag skrivit låtar till de band jag varit med i. Har även skrivit musiken till en musikal.

Du är en av få i reggaesvängen som deltagit i Melodifestivalen, du har medverkat nio gånger som låtskrivare. Är du sugen på att göra det igen?

- Absolut! Det är en jätterolig tävling som låtskrivare. När man kommer på plats har man gjort det mesta som man har ansvar för (skrivit låten, varit med och spelat in och producerat). När det är tävling kan man glida runt, träffa andra låtskrivare, artister och mest ha det skoj. Några kända är Jill Johnson - Crazy In Love, After Dark - La Dolce Vita, Östen med Resten - Hon kommer med solsken.

De gånger jag sett dig live på scen så har du spelat gitarr. Spelar du något mer instrument?

- Jag har en stor samling stränginstrument från hela världen hemma. Sitar, saz, bouzoki, fado, mandola, oud, banjo, dobro, cumbuz och en massa som jag köpt när jag varit på resor. Framförallt spelar jag gitarr, men använder ofta andra stränginstrument i låtar för att få fram en stämning eller något som kan krydda och bli en kul mix.

Jag brukar fråga de flesta artister hur de kom i kontakt med reggaen. Var började det för dig?

- Jag var redan som sjuåring i Storbritannien hos goda vänner från Västindien. Jag åkte i stort sett till England varje sommar och fick ganska tidigt den engelska reggaen serverad. Det var Matumbi, Steel Pulse, Aswad och Linton Kwesi Johnson. Mitt hjärta klappar nog starkast för de artisterna eftersom det var min inkörsport. Under den senare delen av sjuttiotalet exploderade instresset för Bob Marley i Sverige bland mina kompisar och självklart även hos mig när jag fick se en live-konsert med honom på tv. Radio Västindien var det radioprogram jag lyssnade på varje vecka när det gick med Thomas Gylling.

Kan du leva på musiken eller har du något annat yrke?

- Jag skulle nog kunna leva på musiken om jag sänkte min levnadsstandard kraftigt. Jag är småbarnsförälder med familj så jag har blivit lite bortskämd med att ha en fast inkomst. Jag har kombinerat det så att jag har ett civilt jobb på projektkontoret på Lantmäteriet till 80%. Övriga 20% går till att skriva och spela musik. Verkligheten är nog jag jobbar med musiken mycket mer än 20%, men jag har tyckt kombinationen har varit bra. Jag har haft det här upplägget i snart 10 år.

03 april, 2010

Glad påsk!

Bloggen tar ett kortare påskuppehåll för att samla krafterna. Det blir lillprins Herring som står för det söta i det här påskägget.

02 april, 2010

Lysande kompband lyfter skiva

Ibland är det svårt med recensioner, framför allt när man tycker en sak om sången och en totalt motsatt sak om musiken. African Child & The Prophet Unification har precis gjort klart sin andra skiva, White Man Propaganda. African Child heter egentligen Adama Diarra, är född i Elfenbenskusten i västra Afrika, men bor sedan tio år tillbaka i Göteborg och jobbar som tidningsbud. Han har onekligen gått den hårda vägen i livet, som gatumusiker bland annat, innan han nådde Sverige.

Det är inget fel på budskapet i African Childs klassiska roots reggae. Musiken låter fantastiskt, Prophet Unification måste vara ett av Sveriges tajtaste band. Men sången... Den har inte förbättrats nämnvärt sedan debuten Muslim Rastas för två år sedan. Står du som lyssnare ut med den svajiga sången så lyssna på kompbandet och kören. Det låter verkligen fantastiskt. Framför allt uppskattar jag slagverkarna (Tony McWilliams på trummor och Eduardo Nila Silva på percussion) och basisten (Tobi Fanoiki). Med risk för att ta i, men vissa stunder tänker jag The Wailers när jag lyssnar på kompet. I mina öron låter produktionen snygg och proffsig, musiken är välskriven.

Bästa spåren: White Man Propaganda, Armageddon

Skivan White Man Propaganda släpps 28 april, i samband med en spelning i Henriksberg i Göteborg. Ytterligare en spelning, 13 maj på Bodoni i Malmö, är inbokad.

01 april, 2010

Nu kommer Västkusten!

Hittills i år har östra Sverige dominerat den svenska reggaescenen. Det har kommit skivor från Stockholm (Mysticman, Diegojah, Robert Athill och Slag Från Hjärtat), Enköping (Internal Dread) och Skärblacka (Drama Roots). Men ni som följer Svenska Reggabloggen vet att Göteborg och Västkusten är på gång. Och nu lossnar det! Inom några veckor kommer Kapellet (Göteborg/Värmland), Serengeti (Göteborg), African Child & The Prophet Unfication (Göteborg) och senast i maj Kapten Röd (Göteborg). Kapellet har jag lyssnat på några gånger, recension kommer i nästa vecka, African Child recenseras i morgon och så fort Kapten Röd gjort färdigt och jag får chansen så kommer ni få veta hur det låter.

Annat som är på gång i Svenska Reggaebloggen den kommande tiden är en recension av Daniel Asher (Västerås) och LionDub (Gävle). Inom en vecka kommer också en exklusiv intervju med en mångsysslare i svensk reggae; Lennart Wastesson i skivaktuella LionDub.

Något mer? Jag tackar för era reportagetips, några av dem har redan gått i uppfyllelse, andra jobbar jag på, några går inte att genomföra (pga oförmåga att klona mig, då redaktionen består av en person).

En sak till. Bloggen slår besöksrekord om och om igen. Mars månad har varit helt galen med en dryg 40-procentig ökning sedan februari. En analys är att det lönat sig att skriva om Björn Owen Johansson och crossover-artister (Roffe Ruff). Någon länkade till min blogg i Whoa-forumet och vips kom hiphoparna också hit. Kul! Hoppas några av er gillar reggae och stannar i bloggen också.

Hade jag bott i Göteborg, hade jag gått och sett General Knas i kväll. Så fick jag det sagt också.