På tisdag, 27 juli, gör ett reggaeband från Karlstad comeback. Det var en del av den första vågen av reggaeband i Sverige. 1979 började Scendrag och Svenska Reggaebloggen har varit i kontakt med gitarristen Thomas Bergman för att få höra historien från förr men också höra vad som får bandet att återuppstå 26 år senare, i en helt annan tid.
Bandet startade 1979 uppe på en bondgård vid Frykens strand vid byn Lysvik. Bandet spelade runt om i Värmland under en period på fem år. Så småningom vågade man sig utanför Värmland och spelade till exempel förband åt många kända band på den tiden: Lolita Pop, Reggae Team, KSMB, Mörbyligan och Rolf Wikström för att nämna några. De lyckades också få göra musiken till ett SVT-program som sändes 1984, Vi vill vi kan.
- Jag vill påstå att gruppen vid den här tiden var världskända i hela Karlstad. Bandet har som minst spelat för en åhörare på Folkets Hus i Högboda, bandet har som mest fått flera tusen personer att vibrera på Sandgrundsudden i Karlstad, berättar Thomas Bergman.
Stilen på musiken beskriver han som ska och rockreggae, med spår av blues och ny våg. Då var bandet inspirerade av The Police, The Specials, Dag Vag, Bob Marley & The Wailers och Linton Kwesi Johnson.
Åren 1979-84 passerade massor med medlemmar igenom bandet, Thomas räknade det till 19 om man räknar in blåssektionen Puppers. Nu består bandet av fem medlemmar, samtliga var med när bandet lade ner 1984.
I nutid har bandet repat tillsammans i några månader och i nästa vecka är det dags för comeback på scen.
- De där 26 årens tystnad beror nog på att vi drog åt olika håll då. Några startade familj, andra fortsatte att spela musik i andra forum. Nu tyckte vi alla samtidigt att en återförening vore jätteskoj. Det har visat sig under våra repetitioner att det var en god idé det här, vi låter bättre än någonsin. Får se om vi lyckas live, säger Thomas Bergman och fortsätter:
- Vi gör det här i det lilla så våra ambitioner är att själva ha kul och att vi kan roa andra, få dem att bli glada. Vi har en uppsjö av egenskrivna låtar att tillgå så själv tycker jag att vi borde öva in flera och köra någon gång emellanåt på passande forum. Det som slår oss är att texterna inte blivit mossiga, de är lika aktuella nu som då.
Thomas Bergman berättar också att flera av Karlstads gamla reggaeband tänkt att göra super-reunion, men det är lösa idéer än så länge. Scendrag spelar på Café August i Karlstad på tisdag, fri entré. För övrigt kommer Dag Vag spela där tre dagar senare.
Visar inlägg med etikett Reggae Team. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Reggae Team. Visa alla inlägg
22 juli, 2010
06 januari, 2010
Först ut 2010: Robert Athill
Svenska reggaebloggen skrev redan i november om Robert Athills debutskiva Biding My Time. Från och med i morgon finns den ute för försäljning och då passar bloggen på att återanvända sin recension:
Ett av Sveriges få skivbolag som kan kallas reggaebolag har precis fått färdigt ett album med en debutant. Rub-a-dub Records, SwingKids Records och I-ration Records är de tre. Nu är det Rub-a-dubs tur att släppa ifrån sig RUBCD34.
Robert Athill heter killen, Namnet Athill är lite förpliktigande i svensk reggae då hans pappa, Con Athill, spelade keyboard med Thomas Gyllings band Reggae Team på 1980-talet. Här hörs inte mycket spår av Reggae Team och det är till Roberts fördel. Tydligen är han en man med lång erfarenhet i Musiksverige, han har spelat med Fjärde Världen och Fattaru men också i många reggaekonstellationer.
Det här roots och dub om vartannat. Tre renodlad dubsvar på tre rootsspår. Det låter, förstås, mycket bra om produktionen. Vid de första lyssningar kände jag att Robert Athills sång inte nådde fram till mig. Han sjunger med relativt mörk stämma och sången försvann i ett första läge. Inte nedproducerad utan bara nådde inte ut. Men nu, efter fyra-fem lyssningar, är jag glad över att ha gett skivan fler chanser. Den har helt klart vuxit och nu är jag fäst vid Roberts stämma också.
Kan egentligen inte säga att det saknas något speciellt, men jag är snål med femmorna. Det får bli en stark fyra för debutskivan Biding My Time. Det är inte många debutanter som levererar så här starkt material. Återstår att se om Robert Athill funkar lika bra live som på skiva.
Ett av Sveriges få skivbolag som kan kallas reggaebolag har precis fått färdigt ett album med en debutant. Rub-a-dub Records, SwingKids Records och I-ration Records är de tre. Nu är det Rub-a-dubs tur att släppa ifrån sig RUBCD34.Robert Athill heter killen, Namnet Athill är lite förpliktigande i svensk reggae då hans pappa, Con Athill, spelade keyboard med Thomas Gyllings band Reggae Team på 1980-talet. Här hörs inte mycket spår av Reggae Team och det är till Roberts fördel. Tydligen är han en man med lång erfarenhet i Musiksverige, han har spelat med Fjärde Världen och Fattaru men också i många reggaekonstellationer.
Det här roots och dub om vartannat. Tre renodlad dubsvar på tre rootsspår. Det låter, förstås, mycket bra om produktionen. Vid de första lyssningar kände jag att Robert Athills sång inte nådde fram till mig. Han sjunger med relativt mörk stämma och sången försvann i ett första läge. Inte nedproducerad utan bara nådde inte ut. Men nu, efter fyra-fem lyssningar, är jag glad över att ha gett skivan fler chanser. Den har helt klart vuxit och nu är jag fäst vid Roberts stämma också.
Kan egentligen inte säga att det saknas något speciellt, men jag är snål med femmorna. Det får bli en stark fyra för debutskivan Biding My Time. Det är inte många debutanter som levererar så här starkt material. Återstår att se om Robert Athill funkar lika bra live som på skiva.
13 november, 2009
Svängig debut av Athill
Ett av Sveriges få skivbolag som kan kallas reggaebolag har precis släppt ett album med en debutant. Rub-a-dub Records, SwingKids Records och I-ration Records är de tre. Nu är det Rub-a-dubs tur att släppa ifrån sig RUBCD34.
Robert Athill heter killen, Namnet Athill är lite förpliktigande i svensk reggae då hans pappa, Con Athill, spelade keyboard med Thomas Gyllings band Reggae Team på 1980-talet. Här hörs inte mycket spår av Reggae Team och det är till Roberts fördel. Tydligen är han en man med lång erfarenhet i Musiksverige, han har spelat med Fjärde Världen och Fattaru men också i många reggaekonstellationer.
Det här roots och dub om vartannat. Tre renodlad dubsvar på tre rootsspår. Det låter, förstås, mycket bra om produktionen. Vid de första lyssningar kände jag att Robert Athills sång inte nådde fram till mig. Han sjunger med relativt mörk stämma och sången försvann i ett första läge. Inte nedproducerad utan bara nådde inte ut. Men nu, efter fyra-fem lyssningar, är jag glad över att ha gett skivan fler chanser. Den har helt klart vuxit och nu är jag fäst vid Roberts stämma också.
Kan egentligen inte säga att det saknas något speciellt, men jag är snål med femmorna. Det får bli en stark fyra för debutskivan Biding My Time. Det är inte många debutanter som levererar så här starkt material. Återstår att se om Robert Athill funkar lika bra live som på skiva.
Robert Athill heter killen, Namnet Athill är lite förpliktigande i svensk reggae då hans pappa, Con Athill, spelade keyboard med Thomas Gyllings band Reggae Team på 1980-talet. Här hörs inte mycket spår av Reggae Team och det är till Roberts fördel. Tydligen är han en man med lång erfarenhet i Musiksverige, han har spelat med Fjärde Världen och Fattaru men också i många reggaekonstellationer.
Det här roots och dub om vartannat. Tre renodlad dubsvar på tre rootsspår. Det låter, förstås, mycket bra om produktionen. Vid de första lyssningar kände jag att Robert Athills sång inte nådde fram till mig. Han sjunger med relativt mörk stämma och sången försvann i ett första läge. Inte nedproducerad utan bara nådde inte ut. Men nu, efter fyra-fem lyssningar, är jag glad över att ha gett skivan fler chanser. Den har helt klart vuxit och nu är jag fäst vid Roberts stämma också.
Kan egentligen inte säga att det saknas något speciellt, men jag är snål med femmorna. Det får bli en stark fyra för debutskivan Biding My Time. Det är inte många debutanter som levererar så här starkt material. Återstår att se om Robert Athill funkar lika bra live som på skiva.
04 september, 2009
Dubtips: Reggae Team - Vågar jag dub
Tänka sig vad man kan snubbla över när man sitter hemma i TV-soffan och har tröttnat på EM-fotbollen (Norge leder med 3-0 mot Sverige). För det första blev jag förvånad över att Reggae Team har en sida på MySpace. Att det sedan på sidan ska ligga en dublåt gjorde mig än mer förvånad och lycklig förstås. Låten heter Vågar jag dub och är förstås en dubversion av Vågar jag, vågar du från LP:n Jakten på Baron Gruda (1983). Nisse Landgren(!) är för övrigt med och trombonerar på den här plattan.
Reggae Team, Thomas Gyllings band som hann med två plattor i början av 1980-talet. Då var han i full gång med att sprida andras västindiska toner i Sveriges Radio. Men det räckte inte, han ville göra egen musik också. Reggae Teams skivor är sedan länge glömda av de flesta men tack vare nätet har jag kunnat upptäcka detta band. Det är lite ojämnt men vissa låtar är bra ska, annat är okej roots. Gylling är ärligt talat en betydligt bättre radio och tv-dj än skivartist. Men vad gör det, han har bidragit till vårt svenska reggaearv.
Reggae Team, Thomas Gyllings band som hann med två plattor i början av 1980-talet. Då var han i full gång med att sprida andras västindiska toner i Sveriges Radio. Men det räckte inte, han ville göra egen musik också. Reggae Teams skivor är sedan länge glömda av de flesta men tack vare nätet har jag kunnat upptäcka detta band. Det är lite ojämnt men vissa låtar är bra ska, annat är okej roots. Gylling är ärligt talat en betydligt bättre radio och tv-dj än skivartist. Men vad gör det, han har bidragit till vårt svenska reggaearv.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)