Spirituell dub signerad Jonahgold

Jonahgold, producent, musiker, ljudtekniker och massageterapeut, lade häromdagen upp ett klipp på Facebook som fångade bloggens intresse. Det var en högklassig dub som en man pratade över. Svenska Reggaebloggen frågade vad det var för något och fick ett utförligt svar tillbaka då detta projekt ligger Jonahgold varmt om hjärtat. Först berättar han vem mannen är.

- Mooji är en spirituell lärare, en del kallar det guru, mästare. Han har studerat hos dom mest välrenommerade "sages" i Indien (Sri Ramana Maharshi och Papaji). Jag har fördjupat mig i andlighet och självkännedom ett tag nu och har ägnat all min tid åt att "promota" detta. Både mitt jobb som massageterapeut och producent ger mig möjligheten att göra detta. Det är hela vitsen liksom. En dag bad jag om att hitta en mästare som skulle ha en chans att fånga intresset hos mina reggae-polare och strax därefter stötte jag på Mooji. Han är jamaican som bor i Brixton. Han var nyss på besök i Sverige för att hålla Satsang, som är ett slags workshop i självkännedom. Det var innan jag kände till honom så jag var ej där. Lustigt nog kallar dom det för "stepping into the fire of self-discovery", reggae-parallellerna känns väldigt tydliga. Han insisterar även på att jag/vi inte tar betalt för musiken jag gjort. Han berättar lite om sin historia här.

Sheya Mission på gång

Svenska Reggaebloggen var nyligen i kontakt med Jonahgold, producenten. Han berättade att Sheya Mission, som i somras släppte sin version av Gershwins Summertime, är på god väg med ett album. Planen är att skivan ska släppas senare i år. Det blir en matig skiva, 20 spår är aktuellt just nu.

För att hålla er uppdaterade med soundet kan ni spana in dubversionen av Summertime. Videoklippet är Summertime, länken är Summerdub.

Skaffa festivalkoll del 12: Vintervikens trädgård

Det blir ytterligare en roots-festival i Stockholm i sommar, en endagsfestival 12 juni i Vintervikens trädgård som anordnas av Club Somebody Please Help Me.

Nyligen var dessa artister bokade: 2 o'clock Hyenas, Samson for President, El Fredo, Ras Cricket, Mysticman, Danjah, Melpo, DJ Yangstar, Tiffany Kay, Diegojah, Oskar Franzén, Jonah Gold Dubshow, Enough Dance Crew, Selecta Keon, Twang System, och 1 Blood feat. DJ Rootsman.

Skaffa festivalkoll del 7: Stockholm Reggae Fest

Ni får en hektisk sommar om ni ska se alla reggaefester som vi tipsar om. Det här tipset gäller slutet av sommaren, lördag 28 augusti. Då är det dags för Stockholm Reggae Fest på Mosebacketerrassen i Stockholm. Redan är artisterna klara, enligt arrangören Internal Dread.

Följande kommer: Danjah, Desmond Foster, First Light, Internal Dread & Friends, Jonahgold, Joseph Beckford, Kultiration, Leafnuts, Mad Lighters (Schweiz),
Mysticman och Robert Athill.

Svenska Reggaebloggen får anledning att återkomma med fylligare text längre fram.

Sheya Missions album snart klart

För drygt två månader sedan så försökte Svenska Reggaebloggen intervjua Sheya Mission, som lovordas från producenthåll i Reggaesverige. Hon var inte sugen på en intervju.

- Det är ett medvetet val. Jag brukar tacka nej till intervjuer och artiklar. Dels har det att göra med att jag är rätt blyg när det gäller den typen av uppmärksamhet, vill hellre låta musiken tala, dels så har jag en förhoppning om att de som hör mina låtar ska få göra det opåverkade av info om mig som person, mejlade hon till svar då.

Nu är debutplattan hos tryckeriet, och bloggen är mycket nyfiken på vad hon lämnar ifrån sig. Några låtar med henne finns på MySpace och på hennes hemsida.

- Sheya Mission är i min mening en helt unik artist med äkta reggaedjup och andliga vibbar. Den typen av artist som fanns förr; Congos, Hugh Mundell, Pablo Gad osv, berättade Jonahgold på Goldheart Music för Svenska Reggaebloggen tidigare i vintras.

Snacka om att väcka intresset för rootsfansen.

Bloggen gick bet på Sheya

Jag fick nys om en artist som heter Sheya Mission och tänkte göra en intervju med henne för att öka nyfikenheten om henne. I min research letade jag runt på diverse hemsidor men hittade nästan ingenting. Det visar sig vara meningen att man inte ska hitta så mycket. Jag fick ett kort mejlsvar från Sheya Mission om varför.

- Det är ett medvetet val. Jag brukar tacka nej till intervjuer och artiklar. Dels har det att göra med att jag är rätt blyg när det gäller den typen av uppmärksamhet, vill hellre låta musiken tala, dels så har jag en förhoppning om att de som hör mina låtar ska få göra det opåverkade av info om mig som person.

Hon berättar också att hon tycker att musik är som bäst när man hör den utan något "filter", bara musiken så som den är. En som uttalar sig om Sheya Mission är Jonahgold på Goldheart Music:

- Sheya Mission är i min mening en helt unik artist med äkta reggaedjup och andliga vibbar. Den typen av artist som fanns förr; Congos, Hugh Mundell, Pablo Gad osv, berättar Jonahgold.

Hon har en skiva på gång, den ska komma i år, men inget exakt datum är satt ännu. Vi kan i alla fall höra utvalda låtar med henne, både på MySpace och på hennes hemsida.

Mysticman når höga toppar

Från början var det här tänkt att bli en recension med ett ljummet betyg. Jag var inte så imponerad av Mysticmans Rock of my foundation. De första lyssningarna på albumet var inte till dess fördel. Det kändes segt och ospännande. Det var först vid spår nummer 5, Trust, som det började rycka i mig. Det var den första upptempo-låten på albumet.

Nu, efter fjärde eller femte lyssningen, är jag mer positivt inställd till den lugna, mjuka sången. Det som först kändes svagt och lite trist lyfter nu flera klasser. Fortfarande tycker jag att starten på albumet är lite i långsammaste laget för att fånga in nya lyssnare, men höjdpunkterna är definitivt fler nu än då.

Vem är då Mysticman? Enligt pressutskicket som medföljer skivan har han både dominerat internet och den svenska undergroundscenen i flera år och har dessutom spåtts en lysande internationell framtid ett bra tag nu. Lite väl stora ord tycker jag, framför allt gällande internetdominansen, men jag kan ha missat något. Klart är dock att Mysticman från Hallstavik, numera bosatt i Alby, levererar en skiva som kommer snurra flitigt hos er som ger honom flera chanser. Om du däremot är en sådan som snabblyssnar en skiva så riskerar du gå miste om de sköna låtarna Lead our way, New dream, Trust och Giving me vibes.

Skivan är en produkt av Mysticman och Jonahgold, det är snyggt sound, det är klockren sång och det är mest rootsspår men även ett och annat mer upptempospår i dancehallstil. Mysticman spelar dessutom merparten av instrumenten själv och har skrivit låtarna.

Det här är ett debutalbum, det lovar gott inför kommande album. Vi kan väl misstänka att Mysticman kommer dyka upp på en eller annan festival till sommaren. Det är han förtjänt av efter den här debuten.

Skivan släpps till försäljning 27 februari.

Buffén är dukad

Vi var alldeles för få som såg honom spela live på Uppsala Reggae Festival i somras. Nu är Tom "Internal Dread" Hofwander skivaktuell med sitt tredje släpp som soloartist. En av Sveriges flitigaste ljudtekniker är artist själv med jämna mellanrum. Han var tidigare medlem i Calcutta Transfer och har spelat in i princip alla svenska reggaeartister som ljudtekniker. Med sina 30 år i branschen är han en av tungviktarna på och bakom reggaescenen.

Skivan Melodica Buffet är färdig. Hur har du jobbat med den här skivan jämfört med tidigare skivor som Internal Dread?

- När jag spelar in Internal Dread-album spelar vi vanligtvis in typ 3-4 låtar i taget och jag skriver vidare på albumet samtidigt som blås, percussion och körer läggs på. Nu spelades alla låtar in samtidigt som en studio-session med ett drömband; Daniel Spahni (LKJ) på trummor, Dennis Bovell på bas, Jonahgold på piano, Lelle Wastesson (LionDub) på gitarr, Robert Elovsson på orgel samt mig själv på melodica. Huvuddelen av melodica-tagningarna är från då. Låtarna var skrivna och arrangerade av Lelle och vi hade alla haft låtarna i någon månad. När vi väl träffades kunde vi alla låtarna. Det tog bara knappt två dagar att spela in grunderna, berättar Internal Dread.

Det har gått 3½ år sedan förra skivan, Party Time/Dub Time (2006). Har du förändrat ditt musikaliska tänk sedan dess?

- Ja, jag har förändrat mitt musikaliska tänk. Jag tror att jag skriver i andra harmonier nu, mina medmusiker säger så i alla fall. Det kommer nog framgå mer på mitt kommande vokalalbum Food än på Melodica Buffet. Snarare har jag i min roll som producent instrumenterat låtarna ganska "worldigt", med mandolin, oud, dobro och banjo bland instrumenten.

Nu är det en uttalad melodicaplatta, den första i sitt slag. Är Musiksverige redo för melodican nu?

- Allvarligt talat så är Melodica Buffet mycket välskriven, välspelad och spännande producerad, så jag hoppas att den får uppmärksamhet, inte bara inom Reggaesverige utan även hos musikälskare överallt.

Hur mycket har du sneglat på Augustus Pablo, melodicakungen, i ditt arbete?

- Jag har faktiskt aldrig lyssnat vidare mycket på Augustus Pablo, utan bara stött på honom när jag lyssnat på King Tubbys album, t ex Meets the Rockers uptown. Jag är faktiskt utan Augustus-komplex, tack och lov. Jag har sen barnsben spelat klaviatur och bakom mixerbordet ofta spelat melodica till de grunder som spelades in i studion. Ibland ledde det till att melodicaversioner kom med på plattorna, t ex med ZilverZurf, LionDub, Dubadown och Baba Blues. Idén att göra ett renodlat melodicaalbum har alltså funnits länge. Melodican har ett nästan heligt anseende inom reggaevärlden, vilket jag tycker kan vara hämmande för reggaens musikaliska utveckling. Konst är att gå vidare.

Vad har du för förväntningar på skivan?

- Jag gör faktiskt plattor enbart för min egna konstnärliga utvecklings skull. Det är en pina och njutning jag inte kan vara utan. Den släpps som en dubbel-CD med alla dubbar, som är ett annat konstnärligt måste för mig. Dessa dubbar är mördande.

Du har precis byggt färdigt en ny studio utanför Enköping, där du bor. Är du trött på Stockholm?

- Ja, jag är otroligt trött på Stockholm. Babylon är städerna. Jag tror/vet att Babylon kommer att falla och då bör man inte bo i en storstad.

Hur skiljer sig Studio WeedWood från Rub-a-dub i Stockholm?

- WeedWood har samma utrustning som Rub-a-dub: analog 24-kanalsbandare, Soundcraft Series Two mixerbord, samma effekter, kompressorer, mickar, allt samma. Den stora skillnaden är att jag inte behöver köra till Stockholm för att jobba, utan kan göra hemma på gårn'.

Internal Dreads dubbelskiva Melodica Buffet/Dub Buffet släpps i slutet på januari.

Mysticmans album redo

Dagens artist i bloggen är Mysticman. Hallstaviks första reggaestjärna, som han kallas i ett tidigare pressutskick, är skivaktuell med Rock Of My Foundation, en skiva som släpps inom kort.

- Arbetet med skivan är så gott som klart, den ska vara på tryckeriet just nu. Tanken är att den ska släppas på Stockholm Reggae Week. Jag ska också sjunga någon låt från skivan under Jonahgolds dubshow, berättar Mysticman för Svenska reggaebloggen.

Officiell releasefest blir det dock på Stockholm reggaeklubb 27 februari.

- Då spelar jag med Jonahgold (keyboard, dubs och mix), Desmond Foster (gitarr och sång), Camel (orgel och piano) och Robin Cochrane (trummor).

Mysticman berättar också att det blir en del promotion i Frankrike och eventuellt Tyskland. Som många reggaeartister samarbetar han med andra. Han har gjort en låt tillsammans med Nicola Lionfish från Bahamas. Resultatet blev The Sting, som Mysticman också producerat. Han håller också på med att bygga rytmer och skriva låtar ihop Danjah och Concrete Steppaz till Danjahs kommande skiva.

Som bonus skickade Peter "Mysticman" Sjölund med ett nytt smakprov från Rock Of My Foundation. Tidigare har vi kunnat hör Sunshine After Rain och Giving Me Vibes som släpptes som download i höstas. Lead Our Way heter låten, med framträdande keyboard och en text om att Jah ska leda rätt. Har inte hunnit lyssna tillräckligt mycket på låten för att kunna ge en mer utförlig recension än så, sparar det till albumet kommer.