UNT tog sitt ansvar

...och recenserade Internal Dread på Katalin i fredags. Fyra av fem kajor blev det.

"Alla som har sett honom live vet dock att hans låtar alltid lyfter mångfaldigt på scenen. Han kan konsten att sätta ihop ett dynamiskt band som svänger, fast det handlar kanske snarare om att han omger sig av bra musiker", skriver Andreas Jakobsson.

Vill du läsa hela recensionen? Gör det här. Vill du se bilder på Internal Dread och killarna och tjejen i bandet? Gör det här.

Klubb lockar med Sture

Ibland blickar Svenska reggaebloggen bortom hemdomänerna Uppsala och Stockholm för att se vad som händer på landets klubbar och festivaler. I Eskilstuna driver ett gäng entusiaster Klubb TungGung och på fredag lockar man med Stures Dansorkester. Patrik Telilä, en av grundarna till föreningen bakom klubben, berättar hur det startade.

- Vi var ett gäng kompisar som alla flyttade till Eskilstuna, och kände att utbudet av reggae på klubbarna var näst intill minimalt. Så vi kom helt enkelt på idén att ordna en fest själva. Alltid värt att prova, tänkte vi. Studentkåren var vänlig nog att låta oss ha första festen där. Så vi bjöd dit Ras Cricket och Diegojah, med HeelUp bakom CD-spelarna. Då studentkåren lovade att ta hand om all reklam inför festen, blev resultatet därefter. Ca 20-30 besökare kom under kvällen.

Några dagar efter festen träffade vi en kille från Eskilstuna, som kände på sig att om vi bara gjort bättre reklam så hade stället fyllts upp med glada sörmlandsbor. Intresset för en klubb med reggae skulle tydligen vara väldigt stort, enligt honom. Nico, som han heter, blev helt enkelt en del av TungGung, och vi bestämde oss för att göra ett nytt försök. Vi bokade in samma trio igen, gjorde reklam själva, och fyllde stället till taket. Succén var ett faktum! Föreningen TungGung var född.

Varifrån kommer reggaeintresset?

- Intresset för just reggae har för de flesta av oss funnits med redan sen barnsben. Men det är nog som för dom flesta 80-talister, att släkt och vänner helt enkelt påverkat och skapat merparten av det nu stora reggaeintresse vi har.


Hur har klubben/föreningen utvecklats genom åren?

- Föreningen TungGung har vuxit till en etablerad arrangörsklubb i Eskilstuna, och Sverige, och vi märker att antalet trogna besökare har ökat stadigt under åren. Riktigt kul att intresset för reggae ute på klubbarna är så stort! Något annat vi märkt av är att fler och fler artister hör av sig och erbjuder sig att komma och spela. Även det är något vi uppskattar väldigt mycket, berättar Patrik Telilä.

Vad har ni för bokningar för 2010?

- I år har vi en samling riktigt bra artister som kommer att gästa vår scen. Till att börja med så presenterar vi Stures Dansorkester på fredag på Raw Bar. 26 mars kommer vi öppna portarna till Eskilstunas kända gamla klubb Blå, som varit stängt i många år nu, och bjuda på Governor Andy med Rootvälta live på scenen. Senare i år kommer det även bli soundclash, releasefester och kanske även en liten tripp in på hiphop-sidan, för vår del. Många bra artister utlovas med andra ord.

Vad kommer hända med föreningen framöver?

- Föreningen kommer att köra på som vanligt, dvs ordna fester och klubbkvällar här i stan. Men förutom det är även en hemsida på gång. Den kommer upp någon gång i februari. Ett till projekt vi har på gång är ett unikt samlingsalbum med de flesta artisterna som gästat TungGung under åren. Samlingsmixen kommer att finnas på vår kommande hemsida och den kommer att vara gratis att ladda ner, eller lyssna på, där. En gåva från artisterna och oss till alla som gillar och stödjer reggaemusiken i Sverige. Riktigt TungGung utlovas!

I somras anordnade ni er första reggaefestival, blir det någon fortsättning?

- Någon sorts fortsättning på TungGung-festivalen blir det absolut. Mer info angående det återkommer vi med senare i vår, säger Patrik Telilä.

Jaqee - en vinnare

I går kväll hölls Manifestgalan, en alternativ musikgala för artister som ligger på mindre, oberoende skivbolag. 16 priser delades ut, bland annat i kategorin Rytm. Två reggaeartister var nominerade, Syster Sol och Jaqee, och det blev Jaqee som tog hem priset! Juryns motivering är följande:

"Med en oerhört säregen och känslofylld röst strålar denna artist ut sitt budskap genom sin alldeles egna underbara stil. På senaste albumet har artisten arbetat fram en formula och lyckats med konststycket att uppdatera roots, reggae och ska till ett modernt sound. En sann artist som under flera år överraskat oss om och om igen live som studiomässigt. Med det senaste albumet har denna artist växt till högre höjder och långt utanför Sveriges gränser. Det är i världsklass! Det är Jaqee!"

Svenska reggaebloggen gratulerar Jaqee och skivbolaget Rootdown records till framgången med albumet Kokoo Girl, det fina priset och passar på att bjuda på titelspåret.

Vad ska du höra och se?

I helgen händer mycket i Reggaesverige. Det finns två möjligheter att se Internal Dread live med sitt nya material som släpps i dag. Han spelar på Katalin i Uppsala i kväll. På scen finns bland andra Linda Glad från Roots Circus, Desmond Foster och Dennis Bovell. Internal Dread med vänner spelar också på Mosebacke i Stockholm i morgon kväll. Det är en del av Stockholm reggae week som pågår som bäst. Kvar på schemat: Rub-a-dubs nye gunstling Robert Athill (fredag) och dubnight med Jonahgold, Foona, Jonathan Sandberg, för att nämna några (söndag).

I morgon lördag är det konsert till Bob Marleys minne i Tyresö. På scen Queen Ifrica, Tony Rebel, Ras Cricket, Leafnut (tidigare känd som Leafy), bland många andra.

I morgon är det också Stockholm Reggae Klubb med Tippa Irie, Slag Från Hjärtat (releasefest för debutalbumet) och Rabanna 1. Som DJ en av legenderna; Micke Goulos.

Som om det inte räcker, den här helgen krockar allt. I morgon lördag också Slimmah Sound och Jah Melodie från Holland som står med Tesfa på soundsystemscenen på restaurang Vilda Västern i Stockholm.

Bor man på Västkusten borde Klubb Love Tip på Kontiki locka. Singa D uppbackad av Hot This Year Band spelar där i morgon.

I Malmö är det också dans, Rootsteppaz och Unity HiFi bjuder upp till rootsafton.

Det händer säkert mer. Pust! Vilket väljer ni?

Mättande buffé

De senaste tre åren har Internal Dread spelat in och producerat andra. Nu har han lockat fram tonerna ur sin melodica och bestämt sig för att göra en soloplatta igen, senaste gången var med Party Time/Dub Time (2006). Mig veterligen är det här Sveriges första helt instrumentala reggaeplattor. Förstås blev det två på en gång, en som heter Melodica Buffet och så dubmixar på alla låtar, Dub Buffet.

Det börjar stabilt men det är först på sjätte spåret som mitt intresse ökar över medel. Låten Chow Mein levererar sköna gitarrljud och en skön melodislinga. Att se snön yra utanför fönstret och samtidigt njuta av dessa välljudande toner får en att längta till, säg, en varmare plats och en varmare tid. Här ligger också några sköna klockaktiga ljud.

Härifrån fortsätter det på hög nivå. Låten Hamburguesa del Pollo har en exotisk instrumentering, här hörs nämligen ett stränginstrument, troligen mandolin, som ett mycket skönt inslag. Min favoritlåt är Shish kebab, som låter lika orientalisk bitvis som kebaben en gång var. Här finns den mest smittsamma melodislingan från melodican och mandolinen hörs även här. Behöver jag säga att dubversionen, Dub kebab, också är minst lika skön? Melodican är lite avskalad, basen upplyft, karaktäristiska Internal Dread-effekterna är där i dubben. Det är inte det mest skruvade som han gjort men det är superb dub, i mina öron.

Meze med sin synthgitarr som varvas snyggt med melodican är också mycket bra. Av dubspåren sticker Dub Thali ut. Skivan Melodica Buffet växer alltså halvvägs in. Dub Buffet är förstås också mycket bra, men faktum är att hittills har Melodica Buffet snurrat flitigast.

Vågar experimentera
Det är upplyftande att höra att en veteran som Internal Dread fortfarande experimenterar med ljudbilden. Reggae kan vara så mycket mer än ordinarie gitarr, bas, trummor, synth och ibland en melodica. De för reggaen mer exotiska stränginstrumenten på skivan står Lennart "Lelle" Wastesson (LionDub) för. Smaka bara på dobro, banjo, mandolin, bouzoki och glissentar. Wastesson är också den som skrivit låtarna. Internal bidrar med en flexatone och den lite mindre bomba-trumman. Kul också att Brynn Settels (som spelat på de klassiska Peps-plattorna från 1970-talet och i Dag Vag) medverkar på skivorna.

Musiken håller mycket hög klass, men precis som med buffé är det lätt att äta för mycket, att få mer än man behöver. Den här buffén gör mig mätt, det är mycket att ta in 28 låtar i ett skivsläpp. Gör en tapas av det, portionera ut låtarna väl när du lyssnar. Plocka sex-sju åt gången, annars är risken att materialet flyter ihop. Det är nackdelen med helt instrumentala skivor. Sång lättar upp. Kanske är det också en vanesak?

Jag hoppas att fler vågar ta vid, att släppa helt instrumentala reggaeplattor i Sverige. Reggae handlar inte bara om religion, politiska texter eller rätten att röka på (som många verkar tycka är viktig). Det kan lika gärna handla om vackra, berörande, instrumentala låtar som får en att fly vinterstormens Sverige och längta till resten av världen.

Helt Off till Öland!

Öland Roots presenterar stolt att de lyckats boka Helt Off till festivalen i sommar. Efter flera års försök utan att lyckas kommer nu Jens "Chords" Resch och Måns "Moose" Asplund, med eller utan Jason "Timbuktu" Diakité framgår inte.

Dessutom säger sig Öland Roots-bokarna helt säkert veta att Helt Off kommer med ny skiva i sommar. Big up!

Animationskung gillar baktakt

För mig dök Magnus Carlsson upp i mitten på 1990-talet, när den animerade serien Robin kom samtidigt som hans video till Paranoid Android med Radiohead snurrade på MTV. Inte kunde man då ana att det dolde sig ett stort reggaefan bakom bilderna.

- Jag började lyssna på reggae på 1970-talet. En av de första plattorna var Peps Hög Standard. Runt 1979-80 började jag lyssna på Dag Vag och minns en superkul spelning på Kåren i Göteborg, där Tage Dirty var sjuk och ersatt med Sten Krossén a.k.a Bosse Skoglund. Om jag minns rätt var även Peps Persson med, under namnet Pripps. Då var Dag Vag mina absoluta idoler. I samma veva började jag lyssna på mer traditionell reggae, men också dubplattor med King Tubby, Lee Perry, Linton Kwesi Johnson med flera, berättar Magnus Carlsson och snart ställde han sig på scenen själv.

- I mitten av 80-talet hade var jag med i ett reggae/ska band i Göteborg. Jag spelade först trummor, men övergick sedan till bas och sång, då det var lättare att hitta trummisar än låtskrivare och sångare.

Om jag minns rätt från de serier jag sett som du animerat förekommer en del reggae och hiphop i serierna. 

- När jag började med animation 1989-90 var det inte bara själva filmskapandet som var kul utan även ljud och musik. Jag försöker ofta göra musik till mina grejer. Oftast gör jag demor och jobbar sedan med "riktiga" musiker som kan spela mycket bättre än jag. Själv spelar jag ganska många instrument lite halvdant, men är inte superbra på nåt. Då är det fantastiskt kul att få jobba med helproffs, berättar Magnus Carlsson för Svenska reggaebloggen.

På soundtracket till Desmond & Träskpatraskfällan, Magnus Carlssons första långfilm, kan man höra flera svenska skådespelare sjunga ut till baktakt. De gör det alla som de karaktärer de gör i filmen. Shanti Roney gör grisen Desmond, Rikard Wolff gör älgen Helmut och Anna Blomberg gör Bittan ko. Det finns några spår på soundtracket som är riktigt kul att höra, framför allt Rikard Wolff i Då går jag till fru Krokodil. Lyssna på kören! Hela skivan finns att höra på Spotify.

- Vad gäller filmen Desmond & Träskpatraskfällan (filmen hade premiär i december 2006), så var det egentligen meningen att Peps skull göra musiken. Vi talades vid några gånger om detta men i samma veva fick han hjärtbesvär och åkte in på sjukhus. Då beslöt jag att göra musiken själv. Magnus Frykberg hjälpte med producerandet och vi mixade allt hos Rub-A-Dub Studios med hjälp av Internal Dread. Inget digitalt tjafs där.

När får vi höra mer reggae från Magnus Carlsson?

- Jag kommer med all säkerhet göra mer musikprojekt framöver, berättar han och erkänner att han inte är helt med när det gäller ny reggae.

- Den svenska reggaescenen nu är jag väl inte helt uppdaterad på. Några band som finns på min iPod när jag tränar är Svenska Akademien, Helt Off och Peps förstås.

Fakta:
Magnus Carlsson
illustratör, animatör, hobbymusiker
Känd som mannen bakom de animerade serierna Robin, De tre vännerna och Jerry och Da Möb. Alla har visats på SVT. Dessutom känd för stopmotionfilmen Desmond & Träskpatraskfällan.

Svensk reggae tar plats på P&L

I dag släppte Peace & Love-festivalen i Borlänge ytterligare ett antal namn. Till den tidigare skaran av bokade artister sällar sig nu Serengeti.

Dancehallduon Serengeti firar framgångar med Walk with an empress och ett debutalbum är på gång, färdigt i april eller maj. Hur det arbetet går har du kunnat läsa om tidigare i Svenska reggaebloggen.

Det här betyder att reggaefans hittills kan räkna in fyra artister att se på P&L i år: Glesbygd'n, Kultiration, Chords och nu Serengeti. Grattis till er som ska dit! 28 juni 2010 drar festivalen igång.

Mat med posten

Bloggredaktionen är på väg att hämta kraften igen efter måndagens fysiska och psykiska påfrestning, som en förlossning innebär även för mannen. Ett uns av kreativitet har åter tagit min kropp i besittning.

Mat med posten brukar inte vara någon hit. Själva fräschören brukar avta någonstans i Tomteboda. Men dagens mat i brevlådan föder själen, förhoppningsvis. Internal Dreads skivor Melodica Buffet/Dub Buffet damp ner på hallmattan, och i skrivande stund begås första lyssningen. 28 spår sammanlagt, mycket att ta in och recensera. Förhoppningsvis hinner jag med en recension till på fredag, allt beroende på hur mycket krångel lilla familjen ställer till med. Den består just nu av en mycket trött mamma, en mycket trött pappa, lätt obstinat storasyster på 1½ år och en nyföding som behöver 100% uppmärksamhet. Det är nästan lika omtumlande med barn nummer två som med nummer ett.

In i dimman

Så har bloggredaktionen trätt in i babydimman igen. Det blev en pojke. Alla mår bra.
Vikt: 3930g
Längd: 50cm

Mer här om någon dag igen. :)

En general i Mellanöstern

En Reggaesveriges största profiler, General Knas, har bott utomlands i några månader. Han packade ihop sin resväska och drog iväg till Mellanöstern. När vi fick kontakt häromdagen så befann han sig i ett 20-gradigt, soligt Bourj al-Barajneh, ett palestinskt flyktingläger i utkanten av Beirut.

- Du bad mig om några ord om vad som händer i framtiden efter min Mellanösternvistelse. Det vet egentligen bara Gud, och jag får försöka fortsätta att ta dagen ödmjukt som den kommer. Några små planer har jag dock, vi får se hur många som slår in, säger General Knas och fortsätter:

- Närmast är ett gäng spelningar i Beirut. Det finns ett väldigt levande hiphopscen här med mängder av gig och mc's. Jag har linkat med de flesta vid det här laget och har ett helt gäng med samarbeten på gång. Arabiska, svenska, franska, engelska; international! Reggae är väldigt uppskattat när det väl spelas men det finns ingen klubb eller ställe med återkommande spelningar. Så det är förhållande viss jungfrulig mark. Jag försöker med ett gäng vänner att arrangera en festival här. Det är något annat än att fixa något hemma i Svedala kan jag bara säga. Du får fråga mig mer vid annan tidpunkt om hur det framskrider!

Snart är han på väg hemåt Sverige igen. Då blir det spelningar, nästan så fort planet landat.

- Första spelning blir antagligen dagen efter jag kommer hem, på Klubb Baktakt i Landskrona, 5:e mars. På
våren blir det om det vill sig väl två turnésvängar. En med danska kompbandet Ragga Pack, fruktansvärt svängigt och glatt gäng. Antagligen kommer jag åka med en dansk mickridare också. Återstår se vem, och var och när. Om vi har tur får vi med oss blytunga Young Blood sound. Sedan blir det en sväng med danska Afa på ambulerande kulturfestival till Berlin i slutet av april, från Berlin vidare till spelningar i Amsterdam, Paris, och kanske Barcelona. Det mesta på olika squats och kulturhus. Dansk/skånsk reggae
till Sverige och reggae på svenska goes international!

General Knas brukar vara ett säkert inslag på landets festivaler. Antingen ser man honom på scen eller ser man honom i publiken. Men hur sommaren 2010 blir har han ingen aning om.

- Sommaren är långt bort än. I önskedrömmarnas dis känns det ganska skönt att se mig ligga avslappnad i hängmattan hemma vid huset i Jämtland. Ta en tur med ekan på sjön. Men det brukar ju alltid börja spritta i kroppen efter en tids lugn och ro. Då skriker turnédjävulen i örat; ut och samla damm på vägarna! Sitt uppe sena nätter med goda vänner! Far land och rike runt och gör det du älskar mest, sjung! Förmodligen på ett noga utvalt gäng festivaler, avslutar General Knas.

Svenska reggaebloggen ser fram emot att höra hur utlandsvistelsen kommer färga General Knas framöver, att det påverkar honom råder det ingen tvekan om. Vill ni veta mer om General Knas utlandsvistelse, läs på hans MySpace-sida. Där har han fört en slags dagbok under hösten, nu var det länge sedan han uppdaterade.

Nytt livstecken från Ital Skurk

Skivbolaget Vesper bjuder upp till fest på Folkbaren i Stockholm på onsdag. I inbjudan kan man långt ner hitta följande information: Varje hel timme har vi smyglyssning på Ital Skurks första singel Dimma & Motljus från det kommande albumet (releasedag 24 feb/31 mars). Sådärja. Både ett singelnamn, ett releasedatum för den och ett releasedatum för albumet. Man tackar!

Snart firas Bobban

6 februari 1945 föddes den person som påverkat alla oss reggaefans mest, Bob Marley. Över hela världen firas minnet av hans födelsedag, på andra ställen firas minnet av hans dödsdag 11 maj.

Svenska reggaebloggen sammanställer i dag några av alla firanden av att Bobban hade blivit pensionär om han fortfarande levat.

Energikällan i Tyresö bjuder in 30 januari. Stora namn som Queen Ifrica och Tony Rebel uppträder, men också svenska artister som Robert Athill och Ras Cricket. Dessutom medverkar en av Bob Marleys anställda, Mark Miller. Han var manager åt The Wailers och ska berätta hur det var att jobba ihop med Bob Marley.

I Malmö blir det firande 5 februari på Klubb Living, Babel. I baren blir det Bobban-special med Soul Rebel och DJ LK. De ska spela jamaicanska klassiker och Bobban-favoriter, på skivspelarna alltså.

I St Ann, Jamaica hålls i år en årligt återkommande festival, Smile Jamaica. Jag har inte kunnat få fram någon information om vilka av Marleybarnen som uppträder där 6 februari, men det kommer garanterat vara några av alla barnen som sjunger och spelar i staden där Bob Marley föddes.

Harrison Stafford och killarna i Groundation slår på stort i år. Tidigare år har de gjort en spelning för att hylla Robert Nesta Marley, i år blir det en hel USA-turné. Med start i Austin, Texas 2 februari och med slutmål i San Francisco, Kalifornien 23 februari blir det sammanlagt 16 spelningar. Groundation har tidigare gjort några enormt bra spelningar till Marleys minne. Några av dem finns sparade som MP3-filer och cirkulerar på nätet.

På National Theatre i Addis Abeba, Etiopien, hålls en konsert 8 februari. Där uppträder bland andra Blakk Rasta från Ghana och Ras Seyoum.

I London spelar till exempel Macka B & The Roots Ragga Band 6 februari.

Om jag missat något firande i Sverige, meddela mig så uppdaterar jag texten.

Marknad för melodican

Nu är enkäten stängd. Föga överraskande var det alternativet "superviktig" som blev populärast. Frågan löd: Första svenska melodicaalbumet släpps snart. Hur viktig är melodican i reggae?

Det här borde betyda att det finns en potentiell marknad för Internal Dreads melodicaalbum, i varje fall 15 intresserade som röstade på det första alternativet. Det var rätt många, 40%, som tycker att melodican inte är speciellt viktig för reggaen.

Som lök på laxen, grädde på moset, kalla det vad ni vill, bjuder Svenska reggaebloggen i dag på ett undantag. Se Augustus Pablo traktera det fina instrumentet som en majoritet av de röstande i bloggen gillar: melodican.

Det är en liveupptagning av hans låt Java från 1986.



Och så en bonus för er 8-bitarsnostalgiker.

Bloggen vill ha din hjälp!

Inom kort kommer bloggen gå ner i tempo i samband med tillökning i familjen, BB-besök och sånt där. Då tänkte jag att ni läsare kunde hjälpa mig, om det finns intresse för det.

Min tanke är att ni ska bjuda på skivtips. Jag vill veta vilka era tre favoritskivor är och att ni skriver en kortare text om varje skiva. Det behöver inte vara svensk reggae, men gärna gå i baktakt. Är ni sugna på att skriva lite? Mejla mig på princeherring@gmail.com!

Jag kommer bjuda på mina favoriter också, såklart.

Häcken full för Lasse med basen

En av de flitigast anlitade musikerna i Reggaesverige 2009 måste varit Lars Törnblom aka Lars-på-bas aka Lasse Banton aka Lars-på-dub och säkert något annat alias som jag glömt bort. Svenska reggaebloggen tycker att han förtjänar att kliva fram från bakom basistens bas till bloggens frågor. Vi börjar från början.

- När jag var 14-15 år fick jag låna två skivor av min polares morsa. Det var Positive Vibration med Bob Marley och Equal Rights med Peter Tosh. Jag gillade de skivorna jävligt mycket. Det här vav tidigt 90-tal och jag var inne på hiphop på den tiden. Runt millennieskiftet bodde jag i ett kollektiv i Årsta och Mackan som också bodde där spelade massa reggae hemma. Jag var helt inne i 70-talssoul på den tiden och steget mellan soul och rootsreggae är inte så stort, berättar Lasse.

Året efter lärde han känna en person som ledde honom in i reggaen än mer.

- Jag lärde känna Horace Corn och han berättade att han behövde ett band. Jag ringde ihop lite polare, bland andra bröderna Nassim och Salem Al Fakir på slagverk och keyboards. Horace Corn kände till en trummis som tydligen skulle vara bra. Han hette Kenneth Björklund, som senare skulle bli trummisen i Svenska Akademien. Vi gjorde lite gigs runt om i Stockholm och var bland annat förband åt Twinkle Brothers. Året efter började jag spela med Tony Ellis, stannade i hans band i cirka tre år.

För de flesta av oss är Lars-på-bas mest känd från Svenska Akademien. Här berättar Larsa sin version av historien:

- Det här är en lång historia som är något nerkortad. I slutet av 2002 fick jag höra att Svenska Akademien, (som då bestod av Sture, General Knas, Don Cho, Titti Tång och Phelar) ville göra ett riktigt band av  SVAK. Lasse Fabel som jag hängde med ibland kände Ivan (General Knas) så där var kontakten knuten.

Jag mötte sedan upp med Don Cho och Sture ute i deras lokal/studio i Norsborg för att jamma/provspela. Sture satt vid trumsetet på den tiden förutom de låtarna han rappade på, då var det förprogramerade beats.
Den sättningen var inte särskilt sånglivad. Efter ett halvår började vi snacka om att ta in en trummis i bandet. Jag sa att om vi ska ta in en trummis så måste det vara Kenneth. Jag fick nästan kriga för det men det blev succé.

Nu har det gått fem månader sedan ni gjorde sista spelningen tillsammans i Svenska Akademien. Tog ni rätt beslut, när ni lade ner?

- Jag tror det. Vissa av oss hade kunnat fortsätta ett par år till, men sommaren 2009 var så sjukt bra rent musikaliskt, och vi kom fram till att det var bäst att sluta på topp. Nu i efterhand känns det bra på något sätt samtidigt som att en liten del av ens identitet försvunnit. Svenska Akademien har ju under många år varit en del av mitt liv.

Vad var ditt bidrag i gruppen, förutom det instrument du spelar?

- Framför allt har jag varit en som kommit med idéer till arrangemangen live (självklart ihop med de andra), vilket är en av mina främsta egenskaper. Jag har producerat beatsen till bland annat Hat vill väckas i dig (från skivan Resa sig opp) och Fienden Inom (från Gör det ändå).

Vad saknar du från tiden i Akademien?

- Framför allt saknar jag alla bandmedlemmar väldigt mycket, sedan den positiva energi som alltid fanns när vi spelade live. Det var alltid magi när vi stod där på scenen.
tror inte jag kommer vara med i något så stort igen

Du brukar alltid ha många sidoprojekt på gång: Lasse Banton, Lars-på-bas, Lars-på-dub eller som basist i kompband. Vad har du för projekt på gång nu?

- Jag har precis flyttat till en ny studiolokal, så fokus ligger på att producera just nu. Jag har gjort lite grejer med Snakka San från Kapellet och har levererat en rytm till Papa Dee som han skrivit en fet låt på. Det är alltid något som ska göras i studion. Jag är produktiv just nu.

Hot This Year band, vilka svenska akter kompar ni egentligen?

- Framförallt backar vi Syster Sol på hennes spelningar, men under 2009 har vi spelat med bland andra Joey Fever, Danjah, Nazarenes och Governor Andy för att nämna några. Vi har varit i studion med Kapten Röd också. Det blev ett gäng rytmer inspelade och några av dem kommer vara med på hans nästa släpp

När får vi höra något med dig som frontman eller huvudartist igen?

- Jag har en tanke om att släppa mer än en låt i taget så jag håller på mina Lasse Banton-låtar. Det blir nog en EP framöver. Det ligger lite låtar i datorn som jag håller på.

Till sist, är Svenska Akademien nedlagt för alltid, eller ska fansen sitta och hoppas på en comeback?

- Det återstår att se. Ingen vet, inte ens vi. Jag tror att vi kommer stråla samman igen någon gång men när kan jag inte säga.

Foto: Jens Nordström.

Mer inspelningsnytt

Carl-Martin "Sture" Vikingsson har tydligen inte fullt upp med politikerkarriären och jobbet, han hinner fortfarande med reggaen. I går ska han ha varit i Red Hut-studion i Skärblacka för att spela in sången till Dansorkesterns kommande skiva. Ute före sommaren är det senaste beskedet jag har om skivsläpp.

Orkestern kommer också spela i Eskilstuna om några veckor, 5 februari. Det är klubb Tung Gung som gäller, på något ställe som heter Raw Bar.

Melodican och Facebook

Jag vet att en del av er läsare tycker det är jättekul med omröstningar. Apropå att Internal Dread släpper Sveriges första melodicaalbum, vill jag nu veta vad ni tycker om melodican som ingrediens i reggae. Omröstningen finns högst upp i högerspalt.

Så har Svenska reggaebloggen hittat till Facebook. Om ni vill visa ert stöd för bloggen får ni gärna bli fans där. Sidan är skapad för att finnas på ytterligare en plattform, plus att det är kul att se vilka ni är som läser.

Kapten Röd gör roots

Den långe rödlätte stjärnan från Göteborg håller som bäst på med sitt uppföljaralbum. Efter dundersuccén med Stjärnorna finns här (2007) kan man tänka sig att det är tufft att komma vidare. Svenska reggaebloggen luskade lite med Kapten Röd hur arbetet går.

- Just nu drar plattan åt ett rootsigare håll men den känslan kan skifta från månad till månad så vi får se var det landar. Jag jobbar som fan på mitt album, det känns kul att ha fått tillbaka lusten på att göra eget material efter att ha varit lite trött på det ett tag och jag fokuserat mer på producerandet åt andra istället. Men nu pausar jag de flesta av de projekten för att lägga 100% på mina låtar, berättar Kapten Röd.

Spelar in i Skärblacka

- Jag har alltid drömt om att spela in några rytmer med liveband, så i höstas åkte jag till Red Hut-studion i Skärblacka tillsammans med Hot This Year Band (bestående av Partillo, Lars-på-bas och André Roots) plus Jeepstarr på gitarr, och spelade in grunderna till ett par låtar, det blir riktigt grymt. Studion är skapad av Kalle Baah och drivs och styrs av Janne (trummis i Kalle Baah). Han får till ett sånt jävla grymt ljud verkligen, många av Governor Andys rytmer är inspelade där.

Senast i maj är det tänkt att skivan ska släppas, uppger skivbolaget SwingKids. Bloggen tipsar gärna igen om låten tillsammans med Promoe, som verkar komma med på Kapten Röds album.

Emmaboda i sommar?

Det kan vara värt att besöka Småland i sommar, om man gillar reggae och annan musik. Kapten Röd och Hoffmaestro & Chraa är redan inbokade till Emmabodafestivalen. Ett annat stort svenskt reggaeband är dessutom på gång till Emmabodafestivalen.

Andra kända artister klara för Emmabodafestivalen (29 juli-31 juli) är Hästpojken, Maskinen, Radio Dept och Deportees.