Pop goes reggae: Thore Skogman

Han flörtade minsann med reggaen, Thore Skogman. Mannen som gett gluggen och den blågul-rutiga kostymen ett ansikte gästade två artister och båda gångerna hade Dag Vag ett finger med i spelet. Första gången var just ihop med Dag Vag på Popitop. Samarbetet resulterade i en hit för båda två, 1981. Det är inte på något sätt en reggaeversion, men ändock.

Det andra samarbetet gjorde Thore ihop med Apopocalyps 1993. Jag hörde ett personporträtt av Thore i P4 som repriserades i samband med hans bortgång. Döm om min förvåning när Fröken Fräken dök upp i baktaktsversion. Det lät väldigt mycket Dag Vag om det, så jag kontaktade DV. Mycket riktigt, Stig Vig hade producerat men Borlängebandet Apopocalyps spelade ihop med Thore. Det blev två låtar av samarbetet, 80-talet De' Va' Tider De' och Fröken Fräken. Det är mer kul än jättebra.

Så, här får du ett klipp med Thore Skogman, Dag Vag och Gyllene Tider(!) på samma scen, från TV-programmet Måndagsbörsen, 1981. De sjunger Popitop. Du får också lyssna på Fröken Fräken, tyvärr hittar jag ingen video till den och förmodligen spelades det aldrig in någon.

Fröken Fräken by Prince Herring

Fröken Fräken  by  Prince Herring

Gillar man Jaqee

kan man nu se hennes officiella video till Kokoo girl!

Reggae hett i Uppsala just nu

Jag tycker det känns som en spännande höst för reggaen i Uppsala. Det är inte för att jag bor här utan jag tänker helt enkelt på det som släppts och kommer släppas. Vi har kunnat höra nykomlingen Jacco från Labyrint-kollektivet. Hans låtar Vår betong och När mörkret faller har blivit favoriter på Skawars och är riktigt, riktigt bra.

I går släppte Format en EP med fyra (eller egentligen fem) schyssta låtar på. Ni som laddat ner vet vad jag pratar om. Och så om drygt en månad kommer Junior Naturals debutalbum.

Det finns också en demosnubbe som heter Senior-I som är helt okej. Jag har säkert missat någon nu, men ändå. Heja Uppsala!

Tändstickor för mörkrädda

Det blev en klar och tydlig bild av vilken skiva med Svenska Akademien som ni gillar bäst: Tändstickor för mörkrädda (2004). Med nästan 70% av rösterna blev skivan utsedd till Svenskans finest. Vad är det för skiva?

Tändstickor för mörkrädda släpptes mitt i Svenska Akademiens karriär, i år räknat. Innan dess hade de släppt albumet Med anledning av (2002), men också diverse demor och singlar (som sedan släpptes igen på dubbelskivan Upphovsmännen till den skånska raggan). Vad är det då som gör Tändstickor till den solklart bästa skivan? För mig är det texterna. När plattan kom var det inget som riktigt lät såhär, ett nytt sound, reggae som det lät förr men ändå med andra influenser. Det är några låtar på plattan som är oumbärliga svenska reggaeklassiker för mig: Okunskap, Vetande, Ctrl+Alt+Del och Psalm För Mörkrädda.

Tvåa i omröstningen Resa Sig Opp, trea Gör Det Ändå, fyra Med Anledning Av och sist, utan en enda röst, kom Upphovsmännen Till Den Skånska Raggan.

Jag avslutar med texten från låten Okunskap. Hoppas ni inte misstycker att jag kopierar in texten här.

"Okunskap, när man inte riktigt vet är det så skönt att ta till lite
okunskap, kan förvandlas till fakta om man bara vill ja
okunskap, en iskall fasad när man är ensam och rädd
okunskap, oj vill nån vända den till kunskap står jag klar och beredd
okunskapen styr i våra institutioner försvaras med kraft, befäster positioner
okunskap har aldrig några nya visioner
okunskap tar plats i alla texter och skrifter
rädsla och hat som våra starkaste drifter
bland alla droger och gifter

okunskap när man inte riktigt vet är det så skönt att ta till lite
okunskap kan förvandlas till fakta
om man bara vill ja beslutet ska tas, den som avgör det är du
om vi vill börja framtiden nu inget är för svårt, ingenting är tabu
om vi vill börja framtiden nu beslutet ska tas, den som avgör det är du
om vi vill börja framtiden nu och bygga upp nåt nytt kan vara att slita itu
om vi vill börja framtiden nu

kärleken borde vara okränkbar en strävan mot nåt bättre är det största av allt
den borde vara okränkbar gemensamt och varmt och inte ensamt och kallt
den borde vara okränkbar om vi vill leva nånting som verkligen kan kallas liv
okränkbar hatet bryter ner men kärleken är kreativ
för bättre vetande, ett högre medvetande du ser oss letande, kämpande, stretande
så bort med okunskap, in med broderskap, systerskap, syskonskap
och kärleken är okränkbar
för bättre vetande, ett högre medvetande du ser oss letande, kämpande, stretande
så bort med okunskap, in med broderskap, systerskap, syskonskap
och kärleken är okränkbar

okunskapen styr och sprider kvacksalvarkurer
skeva perspektiv bygger skeva strukturer
okunskap tar liv och hindrar kärlekskulturer
att fortsätta med sånt vore dumt och förryckt
istället för att fälla kan vi bära varann
för vi har så mycket vi kan lära varann
istället för distans kan vi vara nära varann

när vi river alla murar vi byggt kärleken borde vara okränkbar
en strävan mot nåt bättre är det största av allt den borde vara okränkbar
gemensamt och varmt och inte ensamt och kallt okränkbar
om vi vill leva nånting som verkligen kan kallas liv okränkbar
hatet bryter ner men kärleken är kreativ"

Formats nya EP ute

Alltid kul med nya skivsläpp. Rykande färskt för dagen är Formats gratis-EP, Barn av en förlorad tid. Ladda ner den och lyssna.

Välbekanta toner som Kicken av tjuven och Tokig i dig finns med. Scorpio har byggt de mesta rytmerna (flera av dem är bekanta om du är bekant med Syster Sols musik), andra kockar är Mysticman och Storsien som körar.
I morgon kväll, tisdag 29/9, kan man se Format live på Grand i Uppsala. Big up!

Sista skälvande timmarna

Om du vill lägga en röst på ditt favoritalbum bland Svenska Akademiens så gör det i dag! Omröstningen slutar vid midnatt.

Ska man redan ladda?

Till helgen kommer Gävles stolthet till Uppsala. Nej, varken Brynäs eller Thomas DiLeva utan Liondub. I lilla mysiga Kulturoasen bjuder det tajta veteranbandet upp till roots och dub på söndag eftermiddag. Det är som upplagt för en familjestund som passar både man, fru och dotter. Kameran kommer följa med också. Om inget viktigare dyker upp, men jag har svårt att tro det. En annan trevlighet i sammanhanget är den frivilliga entréavgiften.

På tal om Rigo

Några artister med reggaebakgrund har tävlat i Melodifestivalen genom åren. Den här texten kommer inte på något sätt vara heltäckande utan bara handla om de senaste två åren. Det har lyckats smyga sig in liiiiite bättre låtar än normalt, bland den klassiska "Pling" Forsman-musiken. Vi har hört Andra Generation med Kebabpizza Slivovitza (2008) och Rigo och Topaz Sound feat. Red Fox med I Got U (2009). Vem trodde någon gång på 90-talet att man skulle få se en av bröderna Pencheff (tidigare Latin Kings och Infinite Mass) i Melodifestivalen, i samma sammanhang som Mikael Rickfors, Alexander Bard och Thorleifs?

Men låten med Rigo blev populär och tog sig till en plats bland de tjugo bästa. Vem kommer med 2010?



I höst ska Rigo leda en kör i Körslaget i TV4...

Run Fast EP

När man söker nya vägar hittar man bra musik. Blev nyfiken på Congoman Crew efter att ha sett affischen på Norrlands Nation i Uppsala i går. På MySpace-sidan kan man ladda ner en EP med bandet och Mysticman. Mysticman har jag hört förut, på Gillis mixtape och på Partillos Högre Standard-samling, och han har i år gästat på GeneralKnas skiva.

Åh, vilken skön roots reggae music som Congoman Crew feat. Mysticman bjuder på. Ladda ner gratis-EP:n är mitt tips. I varje fall om ni som jag gillar den långsamma rootsen.

Min enda invändning är den låga mp3-kvaliteten. Vem släpper i dag en nätrelease i 128kbit/s?

Kårleg önskar man...

att man fortfarande hade ibland. I går var en sådan dag. Gick förbi Norrlands Nation och såg att Diegojah skulle spela där som i går kväll, på den nya reggaeklubben Melting Pot. Congoman crew är husband. Hur var det? Var någon av er där?

Kul med röster

Ser att så många som 29 personer röstat på sina favoriter bland Svenska Akademiens skivor. Fortsätt gärna rösta! Det är några dagar kvar tills jag stänger röstningen.

Videopremiär för Messa massa

Det här är rykande färskt! Videon till Messa massa från P-Danjelsas skiva är färdig. Här är den! Och det är Rigo som också hörs och syns!

Dubtips: Ital Skurk

I min gamla blogg tipsade jag om Ital Skurks dubberier. Nu är det dags igen, fast nu handlar det om det senaste alstret. Rest In Dub heter skivan och den släpptes förra året. Det är en ren dubskiva, det tillhör ovanligheterna i svensk reggae. Det här låter helt annorlunda mot hur stockholmarna i Ital Skurk brukar låta. Deras signum är ju annars de melankoliska texterna och här är det instrumentalt. Dagens tips blir faktiskt hela plattan, annars brukar tipsen handla om enstaka spår.

Vad det blivit av gruppen vet jag inte. Hemsidan är dåligt uppdaterad och MySpacesidan är dåligt uppdaterad

Söt inspiration

Det här är inte en efterhandskonstruktion, vill få det klargjort först. Jag har i dag känt lite idétorka gällande bloggen. Helt plötsligt ser jag min dotter ståendes vid högtalaren och dansar. Det är sällan jag får det på film, för kameran är för långt borta och så hinner hon sluta innan jag har filmat. Men nu! Jag fick henne på film. Och till vilken låt! Det kunde inte passa bättre! I Need Your Sweet Inspirations av The Pioneers. Gammal skön rootsreggae. Spana in klippet! Tyvärr måste ni svänga på datorn eftersom jag inte vet hur man roterar filmer 90 grader...



Som bonus får ni hela låten!

Dubadown - Operation dub

Det spelar nästan ingen roll vilken låt man väljer ur svensk dubhistoria, Internal Dread är den som sitter bakom spakarna. I dag faller valet på göteborgarna Dubadown. Låten är tagen från bandets självbetitlade debut, ett minialbum (2004). Mer uppenbart än så här vem som rattar kan det inte bli. Internal Dread presenterar sig själv i introt...

Dubadown har hittills hunnit med ett minialbum och ett fullalbum. Numera ligger bandet på is och hemsidan har inte levererat något nytt sedan 2008. Men vem vet, det kan komma mer musik ur dem. Finns inte så mycket mer dub att kräma ur deras plattor, men bra reggae är det.

(Tidigare publicerad i min gamla blogg, 21/5 -09)

Oortodoxt beteende

har jag ägnat mig åt i kväll och i söndags. Jag har syndat och nu sonar jag. Det har blivit två konserter på fyra dagar, konserter som varit långt ifrån reggae. Men i kväll, på Adolphson & Falk, fick jag i alla fall höra ett klassiskt reggae-instrument: melodican! Jag fick också höra ord som jag aldrig får höra i reggaen: transmission och telex.

Nu blir det bot och bättring. Nästföljande månader blir det reggae live, inte folkorganisk synthmusik som jag hörde i kväll, eller svulstig Ola Salo till flygel som jag hörde i söndags.

Dubtips: Finn The Giant feat. Dan-I-Locks

Det har varit tyst om Finn the Giant ett tag. Senvåren 2008 kom hans skiva Dub Pon Top, en väldigt bra skiva för övrigt, men sedan dess har det varit snålt med nya prylar. Via skivbolagets hemsida kan man i väntan på nytt material ladda hem hans gamla låtar. En del är riktigt bra. Min otåliga väntan på nytt från Finn stillades lite grand i våras när RG Magazine släppte sitt första nummer och bland de medföljande mp3-spåren fanns Finn the Giant feat. Dan-I-Locks med låten Rough reggae music. För mig var Dan-I-Locks en ny bekantskap men han håller tydligen på nere i Malmö med något som heter DengDeng HiFi. Han har också gästat många soundsystem. Tyvärr har jag dålig koll på de svenska ljudsystemen...

Här står hursomhelst Dan-I-Locks för sången och Finn för dubben. Skön låt, spana in den om ni hittar den... Jag har letat på Finns skivbolags sida, MySpace och på Dan-I-Locks MySpace men hittar inte låten någonstans. Ni får väl köpa RG Magazine helt enkelt eller vänta på en mer officiell release.

Dags att rösta

Kyrkovalet är över men du kan fortfarande göra din röst, här på bloggen. Vilket av Svenska Akademiens album gillar du bäst? Rösta här ute i högerkanten. Du har en vecka på dig!

Dags att hylla

Eftersom Svenska Akademien bestämt sig för att lägga av tycker jag att vi ska hylla bandet som fört svensk reggae vidare under tio års tid. Om du frågar musikintresserade om de kan nämna en svensk reggaeartist så kommer Peps och Svenska Akademien i ungefär samma andetag. Så, jag bidrar med ett Svenskan-minne och så kan väl ni som läser bidra med något i kommentarsfältet?

Det tydligaste minnet av Svenska Akademien jag har är från 2006. Då bodde jag i Västerås. Jag hade precis börjat dejta en tjej från Uppsala som det blev seriöst med tidigt. Jag ägde ingen bil men det gjorde hon. I sin bil hade hon ett kassettband med 45 minuter Timbuktu (Alla vill till himmelen men ingen vill dö) och 45 minuter Svenska Akademien (Tändstickor för mörkrädda). Jag och min fru byggde upp vår relation bland annat runt våra bilresor mellan Västerås och Uppsala och kassetten gick varm under många fredagkvällar, söndagkvällar som sen blev andra vardagkvällar också. Det slutade med att jag flyttade till Uppsala och vi blev en enighet.


Bilen på en festivalresa till Öland. Tröjan blev kvar på ön.

Utan musiken hade vi inte funnit varandra, utan Svenska Akademien hade vi inte haft lika trevliga bilresor tillsammans (vi åkte ensamma också i bilen ibland, då gick fortfarande samma kassett). Bilen är såld, kassetten är undanstoppad och numera spelar vi MP3:or i vår nya bil men minnet sitter starkt och kommer så göra.

Vad minns ni av SvAk?

Min analys av omröstningen

...är solklar. Svensk reggae har aldrig varit så bra som på 00-talet. Det visar ju era enkätsvar tydligt också. Den här sidan millennieskiftet har vi sett en vital och levande scen, med en bredd och ett kunnande vi inte tidigare upplevt. Tänk alla skivartister som vi sett ploppa upp de senaste tio åren. Svenska Akademien, Kultiration, Kapten Röd, Million Stylez, Urban Tribe Stockholm, Glesbygd'n, Governor Andy, Helt Off. Det senaste året har kvinnorna tagit plats vid solomiken: Jaqee och Syster Sol. Dessutom har de äldre akterna fortsatt att leverera och gjort några av sina bättre plattor under 00-talet: Papa Dee, Internal Dread, Peps Blodsband och Kalle Baah.

Vi har också sett festivalernas årtionde. Uppsala Reggae Festival är nu institution i norra Europa, Öland Roots med sin mysiga tallskogs- och dansbanefestival, bara för att nämna två.

Svensk reggae mår bra, och kommer förmodligen att göra det ett tag till. Det är min analys, jag väntar fortfarande på er. :)

Svensk reggae bäst nu

Nu har jag stängt omröstningen här på bloggen. Den gällde vilket årtionde inom svensk reggae som är ert. En överväldigande majoritet, 75%, röstar på 00-talet. 70-talet och 80-talet fick 12,5% procent var medan 90-talet helt blev utan röst. 24 personer röstade.

Hur ska jag tolka resultatet då? Är Svenska Akademien och Kultiration större än Peps Blodsband? Eller är det närminnet som är bäst? Är läsarna av bloggen yngre och känner därför inte till den äldre, svenska reggaen lika bra? Ni får gärna komma med idéer.

Så har Svenska Akademien lagt ned

Nu är det definitivt klart att Svenska Akademien lägger ner sin reggae för alltid. Följande skriver Sture i sin blogg:

"Efter tio år av låtskrivande, skivsläpp och turnerande tackar Svenska Akademien för sig. Uppbrottet grundar sig inte i svåra konflikter, sker utan bitterhet och stor dramatik.

Det har varit en fantastisk och lärorik tid - en omvälvande resa fylld av givande möten. Tacklistan kan göras lång. Vi lyfter på hatten och tackar publik, arrangörer och inspiratörer, alla som varit med och gjort det möjligt.

Och räkna med att det kommer att dyka upp mer från akademieledamöterna, vi lovar!

Elden brinner än, håll huet högt!

Svenska Akademien: Kenneth Björklund, Simon "Don Cho" Vikokel, Ivan "GeneralKnas" Olausson-Klatil, Agnes Olsson, Carl-Martin "Sture" Vikingsson, Johan "Räven" Kammargården, Lars "Lars på bas" Thörnblom och Gillis "Mr Gillis" Bengtsson."

Hur gör vi nu då? Sorgeöl i kväll?

Höstskörden igång

I dag inköptes tre av höstens viktigaste biljetter i Uppsala: Rootvälta med Governor Andy, Promoe och Dag Vag. Notera exklusiviteten i Promoe-biljetten...

Nu finns Stand and deliver...

att köpa. Det är alltså Liberators comebackskiva. Numera ligger gruppen på finskt bolag och skivan går att köpa i välsorterade nätbutiker (kanske också fysiska skivbutiker, men någon sådan går jag aldrig till numera). Släpptes i Sverige i går (17/9). Några smakprover får vi på bandets MySpace-sida. Skivan finns inte på Spotify än.

Jag har ej lyssnat och det kommer en recension så småningom. Finns dock risk att den dröjer.

Såhär i Idoltider...

så verkar folket behöva någon som sansar stämningen lite. Lyssna på Ronny Åströms text och reflektera över vad han har att säga...

Ronny Åström - Klibbiga toner by Prince Herring

Nu verkar det äntligen lossna!

Junior Natural, Uppsalareggaens påläggskalv har jag tjatat om förut, många andra tjatat om förr och många av er sett växa upp på URF:s scen. Nu är albumdebuten nära förestående. 25 november släpps This Is My Story som singel och debutalbumet har fått ett namn, Rising Son. Dessutom har flera av gästerna på albumet släppts. Vad sägs om Lutan Fyah, Wayne Beckford, Robert Livingstone och Lazee? Inte så illa för ett debutalbum! I väntan på det kan vi kolla in videon för This Is My Story.

Junior Natural - This is my story from BorderBlaster on Vimeo.

Som Blondinpelle påpekade så har This Is My Story spelats på radio redan 2008. Då släpptes en promo-EP, nu kommer den kommersiella releasen. Så verkar det vara.

Från demoscenen: Madoun

Det var ju en kille, Madoun, som skrev en kommentar att jag skulle lyssna på hans reggae, så jag gjorde det.

Jag ska inte vara för hård mot en demoartist. Sången är inte helt klockren men jag har hittat en av nio låtar som fastnade och det är Respect som är en skön dancehall-dänga. Keep on keeping on!

Diegojah - Electric Music

Stockholmaren Diegojah är aktuell med singel, och hans promotionfolk tyckte tydligen att jag behövde veta det. Jag fick alltså ett pressutskick med låten och lite mer text- och bildmaterial. Hade det inte varit för att låten är bra så hade jag inte skrivit om honom. Eller rättare sagt, jag skriver inte för att jag fått låten skickad till mig. :)

Min första spontana känsla var att Electric Music lät slående likt Promoe i början av låten. Annars kan jag inte riktigt placera in den i att den påminner om någon annan reggaelåt. Det är en dansant och svängig sak, lite åt dancehall-hållet. Den kommer spelas flitigt i min Itunes i höst. Betyget ser du till höger.

Det kommer ett album också i höst, Dancehall Sweet, tyvärr har jag inget datum på när skivan släpps. Diegojah har man tidigare kunnat höra på både Gillis Reggaepropaganda vol. 2, Partillos Högre Standard och Reggae Galores #1. Han har dessutom medverkat som sidekick på Ras Crickets del 3.

Fem anledningar att älska Västerås + ett låttips

1. Jag träffade min fru där, på blinddejt. Nu är vi alltså gifta och har barn nr två på väg. Musiken förde oss samman, bland annat.
2. Governor Andy. Hans fru ska tydligen vara snålast i hela Västmanland, enligt Guvernören själv. Han är en promotor av svensk reggae, gör själv bitvis briljanta låtar och är på gång med två nya skivor.
3. Looptroop/Promoe. Den skäggige veganen rör sig ständigt i gränslandet mellan hiphop och reggae. Jag har haft förmånen att se Looptroop spela på hemmaplan, i gamla biosalongen som blev konsert lokal Prisma, och de spelade Jag sköt Palme... Varför inte en renodlad reggaeplatta eller mixtape, Promoe? Du har helt klart förmågan. Lyssna på Bureaucrazy, som var med Gillis Reggaepropaganda vol 1 och Generation Kill här nere, plus dubben han gjorde med Molecule.
4. Chilly & Leafy. Jag är svag för Chilly & Leafy, inte alls lika svag för Chilly White & Kenny Peach. För min del får C & L gärna göra mer än ett fullängdsalbum (Unda Dawg Entourage, 2002) och 7"/12"-singlar...
5. The Cigarres. Mig veterligen blev det bara en EP (Praise The Music, 1999) och en skiva, Time Will Tell (2000). Varför? Det är ju sjukt svängig! Kom tillbaka, Cigarres!

Dagens låttips med en västeråsare: Promoe - Generation Kill, släppt gratis på Looptroops hemsida.

Om 323 dagar...

då står vi här och gungar igen, trånar mot scenen, njuter av tonerna och är lyckliga.

Vad händer med Akademien?

Nyheten som slog ner som en bomb för några veckor sedan skakade om Reggaesverige. Vad händer egentligen med Svenska Akademien? Mr. Gillis Bengtsson svarade nyligen följande i SwingKids gästbok:

"SvAk är verkligen inte splittrat men man kanske skulle kunna säga att de har lagt ner på obestämd framtid så inget kommande år iaf. Däremot fler sidoprojektsgrejer lär komma. Tex ny skiva med Dansorkestern och saker med Generalen lär dyka upp framöver..."

Klaviaturspelaren Agnes Olsson gav följande svar i Svenska Akademiens forum nyligen:

"Tycker också att det låter alldeles för sorgligt att det var "sista spelningen någonsin". Men så är det i nuläget.. Det finns ingen bitterhet, det var inget dramatiskt uppbrott, bara kärlek för varandra och det vi fått göra tillsammans. Men vi kände att det var dags att gå vidare..Och på nåt sätt känns det som att vi slutar på topp efter vad som, i alla fall enligt mig, varit vår bästa sommar någonsin..Men vem vet vad som händer i framtiden.. man ska aldrig säga aldrig...
Vad som än händer så har det varit fantastiska år!
Tack för allt stöd och kärlek.
Ta hand om er.
KRAM"

Där verkar läget ligga. Vi får tacka för all kärlek och musik, ta hand om er och kram tillbaka!

Dagens kändisspotting

Format gick med barnvagn i stadsdelen Luthagen i Uppsala vid 10-tiden i förmiddags. Jag mötte honom, iklädd röd Uppsala reggaefestival-tröja. Vad jag gjorde? Knuffade också barnvagn. Hade jag haft kamera med mig hade ni fått bildbevis också...

Svenskt melodicaalbum på g!

Jag har fått en riktigt glädjande nyhet i dag: Internal Dread släpper ett melodicaalbum i höst, planen är november. Han skriver följande i ett mejl till mig:

"Jo, melodica albumet som heter "Melodica Buffet" kommer i höst. Jag är jättenöjd med albumet, dubbar kommer senare. Bandet består av bla LKJ's trummis Daniel Spahni, Dennis Bovell på bas, Jonahgold på piano, Robert Elovsson på orgel, Lelle Wastesson på stränginstrument å Desmond Foster på slagverk. Mycket fett."

Vad säger ni om den uppställningen? Inte illa! Så först ett melodicaalbum och sedan en dubversion av det. Ujujuj. Fett var ordet, sa Bill!

Vad tycker du?

I går kväll kom en lång utläggning om vad som var bra och dåligt med svensk reggae på 1990-talet. Men vad tycker ni? Ute i högerspalten finns nu en undersökning! Välj ditt favoritårtionde, du har två veckor på dig. En röst per person (IP-nummer) verkar vara det som gäller.

90-talet, 90-talet

Vad kunde gå snett, vad kunde gå galet? Svensk reggae firade relativt stora kommersiella framgångar med singlar och album av Papa Dee och OK Fred av Chilly White & Kenny Peach. Men hur lät 90-talet egentligen?

Papa Dees första platta Lettin' Off Steam (1990) innehåller några grymma spår men skivan är ojämn. Hans andra platta, One Step Ahead (1993) innehåller nästan ingen reggae alls, Original Master (1994) och The Journey (1996) lider av samma kommersiella sökande efter framgång som leder honom allt längre bort från den bra reggae/raggamuffin han är kapabel att göra. Det är först med skivan Island Rock (1998) som han hittar tillbaka till reggaen på några bra spår, framför allt titelspåret.

Chilly White & Kenny Peach. Duon man snudd på kan kalla för ett one hit wonder, ett av få inom svensk reggae. Låten OK Fred känner ni alla igen (en cover, för övrigt). Plattan Honkies Pon The Case (1993) är inte mycket att hänga i julgranen. Det var först i slutet på 90-talet som Kent "Chilly" hittade rätt igen, nu med Leafy. Deras stora genombrott kom något år senare.

Kalle Baahs 90-tal har jag mycket svårt för. Här grundades min negativa inställning till bandet, och den har varit svår att tvätta bort. När jag hör Natural (1992) med medföljande singlar är det inte mycket som går in i mitt hjärta. Det känns plastigt och osvängigt, som både Chilly White, Papa Dee i mångt och mycket gjorde då. Häng mig inte för högt, Baah-fans. ;)

Vad var då bra på 90-talet? Jag ska ge er några band och titlar att lyssna på. Tribe Vibes från Växjö var ett band jag inte greppade hur bra de var när jag gick gymnasiet i Växjö på 90-talet, trots att min polare jobbade på Teaterkällarns västindiska klubb där Tribe Vibes hängde. Det jag i efterhand har kunnat höra av bandet är deras album M (1996) och lite singlar. Ni ska absolut lyssna in er på singeln Roots (1991) med tillhörande dubbaksida. Det är jävligt bra roots/dub.

Apopocalyps var ojämna men en skiva som är lyssningsvärd är deras liveskiva One More (1996), bäst är deras version av Specials Ghost Town.

Liberator och USCB Allstars. Ska från Malmö och Göteborg, grymt sväng, duktiga musiker. Lyssna på This Is Liberator (1996) och Moodswing EP (1999) med USCB Allstars.

Till sist Peps och Sveriges tveklöst mest spelade reggaelåt, Oh Boy! Låten finns med på skivan Spelar för livet (1992). Det är som vanligt spretigt och inte renodlat reggae, men början av skivan är grymt bra och rootig reggae. Titellåten, Nu och då, Tuff tid och Oh Boy är svårt att toppa.

Jag väljer att bildsätta mitt 90-tal med Oh Boy, ett klipp från TV-programmet Popitopp med Johanna Westman som programledare. Var inte alla vi killar lite kära i henne, förresten? Peps gästade tydligen studion och planterade blommor(!). Man vill ju se mer än det här, men vi får hålla till godo med 1 minut och 28 sekunder Oh Boy!

Påtryckning

Nämen, vad kul! I kväll kom första påtryckningsförsöket! Jag har väntat på att någon skulle skriva något i stil med: "lyssna på mina låtar också". Jag ska absolut lyssna på Madouns musik. Kanske någon av er har lyssnat redan?

I övrigt har det varit en tuff vecka och inspirationen rinner inte riktigt till. I morgon kommer det komma en text om svensk reggaes svacka, 90-talet, men också tips på vad som var bra.

Dubtips: Green Bay Killing Dub

Jag satt här vid datorn, surfade runt på Facebook och hade Itunes på random. Då dök det upp en skön melodicaslinga som lät bekant. Vad är det här? Inte är det Augustus Pablo? Kollade titeln och så var det Lars-på-bas, Lasse Banton, Lance-a-lot, Lars-på-dub! Lasse, känd från Svenska Akademien har ju gjort sin soloräder på väldigt olika sätt. Personligen föredrar jag definitivt dubutflykterna. Det är den smittande melodican som gör det. Jag har sagt det förr och säger det igen, det är för lite melodica i svensk reggae!

Och vad dök upp efter Green Bay Killing Dub (som finns gratis på Skawars för er som är registrerade där)? Dillingers I See E Saw på Satta Massagana-rytmen. Så var väl helgen räddad, efter en tuff vecka ensam hemma med en ettåring och en övertidsarbetande fru.

Påminner om Viktorious rytmer

Hehe, det är kul att surfa runt när fotbollsunderhållningen på teve är dålig. Jag snubblade in på YouTube och hittade Viktorious The Dreadbot som filmar sig själv när han jobbar vid mixerbordet. Rytmen är den som både Delelelelelelikat (GeneralKnas och Kapten Röd) och Riddim bonanza (Governor Andy) bygger på. Är Viktorious och Partillo Sveriges producentframtid? Det känns så 2009 i alla fall.

Serengeti jobbar på

...med sitt album också. Bara några få spår återstår att jobba med, enligt Mästerkatten på Serengetis hemsida. Det här är bra, modern dancehall. Spana in låten Nah Shoot n Miss som finns med på Reggae Galore Magazines första skiva. Låten, plus ytterligare fyra, finns att höra på Göteborgsduons hemsida. Du kan också spana in We Run Tings, som de framförde i UR:s program Garage februari 2009.

Också Serengeti spelar nu i september, i Scharinska villan i Umeå 18/9 och Musikens hus i Göteborg 25/9.


Ett skönt gäng, bilden är från 2006 och bland andra syns True och Mästerkatten från Serengeti, Junior Eric, Kapten Röd och Partillo. Bilden tagen från Serengetis MySpace-sida. Tyvärr saknas cred till fotografen.

Urban Tribe i studion igen

Ett av Sveriges hetare reggaeband, Urban Tribe, med tillägget Stockholm av upphovsrättsliga skäl, håller på att spela in nytt material. Enligt bandets hemsida jobbar man hemma hos sångaren Adam Atterby med inspelningar, men även på andra håll. Letting Go heter en låt som bandet jobbar med.

Du som bor i närheten av Stockholm, eller är jävligt sugen på att resa till huvudstaden, kan passa på att se 12-mannabandet på en rar spelning. Måndag 28 september spelar bandet på Kolingen i Gamla Stan.

Dubtips: Internal Dread - It's all about the dub

Fortsätter hylla en av husgudarna, Internal Dread. Den här låten är från skivan Aum Revolution (2003). Originalversionen heter It's all about the oil och handlar om västvärldens jakt på olja. Den är bra i original men dubben är makalös. Blytung bas, mycket smittsam melodislinga och så kan man tolka in budskapet från originalet. Förstås finns en lång rad andra dubklassiker på skivan.

I den nya tidningen RG Magazines debutnummer finns en intervju med Tom "Internal Dread" Hofwander. Tidningen kan varmt rekommenderas till er som gillar svensk reggae. Lite dyr eftersom den tryckts i liten upplaga och kostar en del att distribuera men det är bra läsning. Synd bara att det gick så fort att läsa den och att man bara längtar till nästa nummer.

Apropå Internal Dread så ska det vara ett melodicaalbum på gång. Jag mejlade honom häromdagen för att höra var skivan tog vägen (skulle varit klar redan). Har dock inte fått något svar från dubkungen.

(texten uppdaterad, originaltexten publicerad i min gamla blogg, 13/5 -09)

Svensk reggae på Trackslistan

I dag, tisdag 8/9 firar Trackslistan i P3 25 år. På lördag sänds dessutom den tusende listan sedan starten. För att fira Kaj Kindvall och Trackslistan har jag sökt i arkiven hur svensk reggae har stått sig i 25 år.

Det är ingen underdrift att säga att svensk reggae och Trackslistan är en dålig kombination. Under 1980-talet låg ingen svensk artist på Trackslistan som vi kan klassa som reggae. 1990-talet var det "gyllene årtiondet". Nu är frågan hur snäva vi ska vara i vad som är reggae. Om vi är generösa i tolkningen och räknar in Midi, Maxi & Efti så är det den mest framgångsrika reggaeakten på listan. Bad Bad Boys, som ändå är någon slags reggae, låg trea som bäst i mars 1991.



Annars är OK Fred med Chilly White & Kenny Peach, som sommaren 1993 plågade alla svenskar, den största hitten. Låten nådde topp tio före sommaruppehållet men låg kvar på listan i augusti när programmet startade igen.

Den reggaeartist som haft flest låtar på Trackslistan är Papa Dee. Ain't No Stoppin' Us Now är den av hans fem hits som är mest renodlad reggae och den nådde nionde plats på listan och låg i fyra veckor våren 1990. Under punkten kuriosa kan jag notera att Papa Dee skrev låten ihop med en kille som heter Karl McFaul. Han kandiderade till EU-parlamentet för Piratpartiet utan att komma in.

Dag Vag har legat på Trackslistan med Du får aldrig nog. Den är dock så långt ifrån reggae att jag inte räknar in den... Sedan har vi artister med vissa reggaeinfluenser som jag valt att inte räkna (Dr Alban, Ace Of Base, Teddybears med diverse gästande artister). Sedan har vi förstås plojlåten... Markoolios Ingen sommar utan reggae. Det är visserligen ingen reggae men han sjunger i alla fall om den... Han låg femma som bäst i juni 2007.

Ytterligare en 30-åring firar

Det är inte bara Dag Vag som firar 30 i höst. Kalle Baah gör en trolig bejublad spelning i Norrköping på Flygeln. 28/11 firar Skärblackas stolthet att man trätt in i yngre medelåldern som band. Vi får la se och höra hur många gamla klassiker som spelas. För er som har möjlighet tror jag det är värt besväret att åka till NKPG i november...

Man får sträcka på sig!

Jag är stolt och nöjd med de läsare jag har. Det är dock extra kul att bli omnämnd och nu har Björn Owen Johansson på Reggae Galore Magazine listat ett antal svenska reggaebloggar han gillar. Min var med! Superkul! Och jag som känner mig som en nybörjare fortfarande. :)

Fler scena buddister

Nu har Dag Vag presenterat ytterligare speltillfällen då de ska framföra 30-årsjubilerande albumet Scenbuddism från början till slut (vill du läsa mer om själva grejen, läs här och här). Så här ser planen ut:

12/11 Stockholm Debaser
13/11 Norrköping Skandiateatern
14/11 Uppsala Katalin
21/11 Sundsvall Aveny
(källa: dagvag.se)

Vegaland, du kan alltså hålla dig på hemmaplan om du vill. ;)

Pop goes reggae

I bloggen kommer jag med ojämna mellanrum skriva om popmusikens flört med reggaen. I dag faller valet på... Gyllene Tider. Jag är inte ett fan av Gessles musik med några få undantag. Förut har jag inte förstått vad det var med Flickorna på TV2 som jag gillade. Men en dag slog det mig: det är reggaen som gör det! Det här måste tveklöst vara från den tid i Sveriges popmusik då reggaen påverkade allra mest. 1979 kom Flickorna på TV2, men vad för reggae Gessle och Mats Persson lyssnade på när de skrev låten har gått mig förbi.

Mitt förra inlägg om Pop goes reggae: Moneybrother, är det som fått flest, och mest upprörda läsarkommentarer (de flesta artiklar passerar obemärkt). Undrar om valet av Gessle är lika känsligt hos er reggaefans? Gessle har för övrigt gjort åtminstone en låt till med reggaevibbar, När vi två blir en (1980). Här får ni båda två. Gilla, hata eller hoppa över. :)

Värsta tröjan

Det är lite skruvat men jag specialdesignade en tröja för min blogg. Bara på skoj.

Kapten Blod

Måste bistå med en rolig historia. Min gode vän och jag chattade häromkvällen. Han frågade hur det går med min blogg. Jodå, skrev jag. Det går bra, men det är svårt att få lika många läsare som jag fick häromveckan när jag hade en bra nyhet. "Just det, Kapten Blod skulle lägga av". Menar du Svenska Akademien, svarade jag. "Hette de inte Kapten Blod? Du har ju till och med spelat en låt med dem". Då fattade jag hur han hade kopplat fel. Förstås handlade det om Kapten Röd. "Blod är ju rött", sa han som förklaring senare. Hade han sett mig, så hade jag legat på golvet och kiknat av skratt. Min vän lyssnar inte på reggae mer än om den heter One more reggae for the road, eller Stars are blind...

Hädanefter ska jag kalla mig för Kapten Blod om jag spelar in någon reggae. Och det ska vara piratreggae som handlar om rövare och ond bråd död. Det, mina vänner, är en ny genre inom reggae!

Liberator med nytt album 15 september

Sveriges bästa skaband är tillbaka. I kväll spelar de i Stockholm, på Hotell Malmen, två veckor senare spelar de i Helsingfors. Och vad ännu bättre är, det nya albumet Stand and Deliver ska släppas nu i dagarna. På bandets MySpace-sida kan man höra tre nya spår!

Skivan släpps på finska bolaget Break A Leg. Och enligt bolaget ska skivan släppas 15 september i Finland, återstår se om det är samma datum som gäller i Sverige. Kolla in skivomslaget och låtarna här.

Tydligen har bandet hunnit med en EP under 2008 också, Ring The Alarm. Och jag som trodde Liberator lade av efter Too Much Of Everything (2000), hehe. :)

Dubtips: Reggae Team - Vågar jag dub

Tänka sig vad man kan snubbla över när man sitter hemma i TV-soffan och har tröttnat på EM-fotbollen (Norge leder med 3-0 mot Sverige). För det första blev jag förvånad över att Reggae Team har en sida på MySpace. Att det sedan på sidan ska ligga en dublåt gjorde mig än mer förvånad och lycklig förstås. Låten heter Vågar jag dub och är förstås en dubversion av Vågar jag, vågar du från LP:n Jakten på Baron Gruda (1983). Nisse Landgren(!) är för övrigt med och trombonerar på den här plattan.

Reggae Team, Thomas Gyllings band som hann med två plattor i början av 1980-talet. Då var han i full gång med att sprida andras västindiska toner i Sveriges Radio. Men det räckte inte, han ville göra egen musik också. Reggae Teams skivor är sedan länge glömda av de flesta men tack vare nätet har jag kunnat upptäcka detta band. Det är lite ojämnt men vissa låtar är bra ska, annat är okej roots. Gylling är ärligt talat en betydligt bättre radio och tv-dj än skivartist. Men vad gör det, han har bidragit till vårt svenska reggaearv.

Ingen First Light-konsert

Familjen var dubbelbokad i kväll. Jag skulle på lokal för att se Enköpingsbandet First Light. Frun skulle ut med mammagruppen för att dricka drinkar. Ja, hon var ute någon dag före mig med sina planer, alltså fick jag ge mig. Nu sitter jag här och tittar på EM i fotboll och bloggar. Suck!

Dubtips: Kultiration - Det som låter fel i örat

Jazzpiano, dubreverb, Marcus Bergs sång, ögon i en plåthink. Det här är suveränt, helt enkelt. Glömde jag säga att det är Internal Dread som skruvat? Enligt I-rations hemsida mixade han skivan live.

Kultiration utan dub är bland det bästa vi har i Reggaesverige. Kultiration i dub är världsklass. Det kan min australienska kompis intyga, hon blev alldeles till sig när hon fick höra Döden föder dub.

Om ni får chansen att uppleva Tom "Internal Dread" Hofwander som liveljudtekniker, gör det! Det är kul att kika över axeln när han mixar, hehe.

(texten redigerad, originaltexten publicerad i min gamla blogg, 12/5 -09)

Världens bästa låt

...är Roots Train med Junior Murvin. Så, nu behöver ni inte fundera mer på det! Finns på skivan Police & Thieves. Här i den förlängda versionen med assistans av Dillinger. Den versionen finns på Arkology-samlingen, och på deluxeutgåvan av Police & Thieves.

Ny musik: Jacco

Upptäckte häromveckan en relativt färsk artist som heter Jacco och som kommer från Uppsala. Första spåret jag snappade var Vår betong. För ett tag sedan släpptes den nya låten, När mörkret faller. Den är väldigt bra och berörde mig direkt vid första lyssningen. Låten finns att ladda ner lagligt på Skawars för er som är medlemmar där, eller så kan ni kika på videon som finns här.



Ni kan också läsa mer om Jacco här.

Svensk stenålders-ska

Via en nätkompis har jag fått upp ögonen för T-Shirts. Ett svenskt skapunkband som fanns i början av 1980-talet. Bra drag i dem, även om alla låtar inte håller toppklass (men så är det med nästan alla band). T-Shirts från Stockholm började under namnet Taxi (en 7"-singel), hann med att släppa två fullängds-LP, en MP (det där mellanformatet mellan album och singel som fanns en gång i tiden. Det är mer än en maxisingel, oftast innehöll MP:n sex spår) och några 7"-singlar i namnet T-Shirts.

I'm The Television (1981) är min favorit.

Dubtips: Boomsound meets the Dubinvestigator Uptown

Det här är göteborgsk dub, om jag minns rätt. Hittade ett album online i mitt sökande efter svensk dub. Jag fann Dead But Dreaming som är en samling av Dubcall-material från 1998 till 2006. Det här är grymt bra, och eftersom jag tipsar om låtar så valde jag en av de bättre. Den här, Boomsound meets the Dubinvestigator Uptown, är riktigt tungt, i linje med King Tubby i mitt tycke. Jag försökte återigen hitta länken så även ni kan ladda ner skivan men länken verkar vara bortplockad. Låten finns dock på Skawars! Där finns ytterligare två låtar för nedladdning.

Det var nog 2007 jag hittade Dubcall. Det finns en dåligt uppdaterad hemsida om artisten medan det finns en engagerad bloggare som skriver om skivan Dead But Dreaming.

Så, nu har ni fått en återupptäckt godisbit ur den svenska dubpåsen. :)

(texten redigerad, originaltexten publicerad i min gamla blogg, 11/5 -09)

Ändrad layout

Som ni ser är bloggen lite förändrad. Valde att lägga några minuter av min sjuka onsdag åt att göra en banner. Tjipp tjopp, nu åter till förkylningssoffan och en go' film.

Välkomna till Uppsala 5 augusti!

Då är det dags för Uppsala reggaefestival igen, i varje fall om man ska tolka den officiella hemsidan. De har redan en nedräkning på sin sida, i skrivande stund 338 dagar kvar. Vi ses väl då, hörni?

Vad vill vi se för artister 2010? Vilka gamla godingar, som är i livet, har vi inte fått se än? Horace Andy? Scientist? Hjälp mig sammanställa en önskelista. :)