Besök svereggae.se istället!

Kära läsare. Nu är sajten svereggae.se i skarpt läge. Det återstår en del putsande och ni kan räkna med att det händer en del förändringar de kommande veckorna, men nu är jag såpass nöjd med sajten att jag släpper ut den. Det här betyder att svenskreggae.blogspot.com inte uppdateras och ni ska istället besöka svereggae.se för nyheter. Hela arkivet härifrån är överflyttat. Hoppas ni kommer trivas på nya adressen! :)

31 juli, 2010

Balkan + Örebro = Sanjin

I mixen av ny musik så har bloggen snappat upp en kille som kallar sig Sanjin. Ursprungligen från Bosnien men som bor i Örebro. Han bjuder på en skön dancehall-influerad låt som heter Hocu da se napijem med Youthman som gäst. Lyssna här i bloggen och gillar du den så kan du ladda ner den på den här länken. Låten är klistrig, nu är du förvarnad. Det ska vara ett mixtape på gång också där Sanjin ska ta plats.

30 juli, 2010

Påminner om funktioner

Det har strömmat till en del nya läsare sedan Öland Roots, glädjande! Tänkte upplysa er och alla andra om några funktioner i bloggen. Följ gärna Svenska Reggaekalendern, den ligger som en flik här i bloggen. Där uppdaterar jag med evenemang som har anknytning till reggae. Vill ni ha med ert evenemang? Skapa en sida på Facebook, bjud in Prince Herring så hamnar evenemanget i kalendern. Ett ganska enkelt sätt att synas i Sveriges mest lästa reggaeblogg och nå många potentiella gäster.

Tycker du att bloggen uppdateras ofta och att du inte hinner gå in och läsa flera gånger varje dag? Då kan en prenumeration på bloggen vara något för dig. Du kan följa den via Facebook, det du behöver göra då är att klicka på att du gillar Svenska Reggaebloggen så hamnar reggaenyheterna i ditt flöde på Facebook. Du kan också följa bloggen på många andra sätt, bland annat via Bloglovin', Feed Demon, Google Reader, Netvibes eller Superstart. Det finns en uppsjö rss-bevakare att välja mellan.

Vill du tipsa redaktionen om intressanta nyheter? Mejla princeherring at gmail.com.

Mer Störda Poeter i höst

Ni hörde säkert låten Mer Apanage som Svenska Reggaebloggen skrev om i samband med Det Kungliga Bröllopet. Den gjordes av Störda Poeters Sällskap (SPS), ett projekt där Fredrik Mikaelsson är inblandad. Det var tänkt att bli en EP redan före sommaren men, som det lätt blir med projekt, den blev lite försenad.

- Medlemmarna är utspridda över hela landet så det kan vara lite knixigt men internet is the shit för kommunikation, säger Fredrik Mikaelsson.

Han berättar att det varit svårt att skriva deppiga texter, som var deras plan. Det blir gärna gladare texter och musik när det kommer till reggae. Dessutom skulle de låta bli de politiska texterna. Det gick väl så där när första låten handlade om kungahusets apanage. SPS hade för övrigt hoppats på större genomslag med låten.

- Vi märkte rätt snart att folket av det här landet har kungahuset oerhört kärt och att man inte muckar med dem. Man slutar aldrig förvånas, säger Fredrik Mikaelsson.

EP:n ska bli klar till hösten. Det blir 5-6 låtar med stört sväng och halvknäppa texter, lovar han.

29 juli, 2010

Abjeez på svenska

För första gången gör Abjeez reggae på svenska. Det är en hyllning till den äldre generationen. Låten Farfar kommer från Abjeez album Perfectly Displaced, som släpptes förra året.

Balunsförhoppningar grusade

Det blir inget Sommarbaluns i Östersund i år. Bloggen kollade läget med General Knas vad som hänt.

- Tyvärr fick vi inte det ekonomiska stöd vi hade sökt. Men vi jobbar långsiktigt på att arrangera en lite större reggaefestival i Jämtland nästa år.

Mer om det här i Svenska Reggaebloggen när planerna är mer konkreta.

28 juli, 2010

Reggae i SVT i morgon

Det är inte ofta man kan komma med tips om något på TV som handlar om reggae. Men i morgon kväll visas The Harder They Come, filmen som fick upp mångas ögon för Jamaica och den baktaktsgungande musiken. Börjar på SVT2 kl 23.55.

Livelihood ger till fansen

Helt plötsligt, som en överraskning, dök Livelihood upp igen från de nedlagda bandens sälla jaktmarker. Men det verkar vara ett tillfälligt uppvaknande. Svenska Reggaebloggen tog kontakt med keyboardisten Hans Gauffin i bandet för att kolla vad som händer efter det oväntade singelsläppet Vi hör Samman (plus en dubversion av låten).

- Vi har ingen spelning inbokad just nu, men det finns inget som säger att vi inte kommer att spela ihop igen om tillfälle ges. Vi i Livelihood gillar varandra och har kul ihop när vi spelar, denna singel är en present till alla Livelihood-fans därute som en påminnelse om att vi fortfarande finns, även fast vi inte är speciellt aktiva längre.

Än så länge verkar låten bara finnas tillgänglig för nedladdning för SkaWars-medlemmar och för lyssning på Myspace.

27 juli, 2010

Jaqees spelning i Uppsala inställd

För andra gången på ett halvår ställs Jaqees spelning i Uppsala in. Hon skulle spela på Parksnäckan som en uppvärmning inför URF på onsdag. Nu meddelar arrangören att spelningen ställts in på grund av lågt publikintresse.

Förra inställda spelningen var på Katalin i februari.

Reggae i Eksjö

Bor man i norra Småland eller har planer på att ta sig dit så kan ett besök på Eksjö Stadsfest vara värt besväret. Bland det digra artistutbudet kan man hitta exempelvis Kultiration, Syster Sol och Helt Off. Dessutom kommer andra akter som kan vara intressanta, t ex Goran Kajfes & Per Ruskträsk, Hoffmaestro & Chraa och Ahamadu Jarr. 27-28 augusti är det dags. Än så länge är inte spelschemat satt.

Totalt kommer 70 artister till stadsfesten i Eksjö.

Kan inte undgå Absolute

För någon vecka sedan släpptes en uppföljare på folkhemsklassikern Absolute Reggae. Nu har skivbolaget samlat en treskivors-box med lättuggad reggae. Men efter att ha läst igenom låtlistan måste jag ändå säga att de har breddat sig mot de tidigare släppen. Nu finns artister som Gentleman, Lutan Fyah, Desmond Dekker och Black Uhuru med bland de mer kommersiellt kända, gamla hitsen med Bill Lovelady och Maxi Priest.

Nu finns också ett större antal svenska artister med. Två låtar från Million Stylez nya platta(!) har kommit med. Dr Alban, Peps Persson, Chilly White & Kenny Peach, Robyn, Ace of Base och Papa Dee finns också representerade.

Vem skivan är till för? Det är nog samma publik som tidigare Absolute-samlingar, svennebanan som behöver upptäcka reggaen. Nu får de i alla fall chansen att höra riktigt bra reggae uppblandad med plastmusiken.

26 juli, 2010

General Knas i Kombination med andra

Många har ett speciellt förhållande till General Knas röst. Om ni tillhör de som inte kan få nog, och blir lite glada varje gång hans säregna röst hörs, då ska ni spana in nya gruppen Kombination. Sju medlemmar, plockade från bland annat Mobster, Bröder Glöder och Driz & The Alarm, ingår i gruppen.

General Knas verkar gästa på åtminstone en låt. Ladda hem Landskrona stad från bandets hemsida, om ni är nyfikna på hur det låter.

25 juli, 2010

Mobster ger oss ska för sommaren

Några säger Ingen sommar utan reggae. För mig är det ingen sommar utan ska och rocksteady. Det är som att skamusiken slår an en nerv i mig just när solen skiner. Om jag ska se ett mönster i mitt lyssnande så är det framför allt roots och dub nio månader om året, men på sommaren smyger ska, rocksteady och dancehall in mer och mer. Det gynnar alltså ska-veteranerna i Mobster att skivan Rough & ready släpptes i juni.

I mitt tycke börjar skivan trevande med titellåten. Redan på andra spåret tar det sig med lite långsammare Rocksteady in the Jungle och den 2-tone-inspirerade Riot Tonight. Det smyger sig in några rootsigare låtar också, men det är när de gör 2-tone som Mobster är bäst.

Mobster är ett band som består av medlemmar från till exempel Kung Kodum och The Skalatones och har funnits i drygt tio år i olika upplagor. Rough & Ready är deras andra platta.

Ärligt talat känns produktionen ibland lite 1990-tal, kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som framkallar känslan. Trots det är det en bitvis riktigt svängig mix av jamaica-ska, 2-tone-ska och andra influenser som Mobster bjuder på.

Bästa spår: Riot Tonight och Rocksteady in the Jungle

Bra bakgrund till URF

Journalisten Andreas Jakobsson, som har bra koll på reggaescenen, har i dag skrivit en intressant bakgrund till Uppsala Reggae Festival. På ett uppslag i Upsala Nya Tidning tar han läsaren på en tur från den allra första, lilla festivalen fram till det festivalen är i dag.

24 juli, 2010

Unikt samarbete på URF

Det är med stor stolthet som Svenska Reggaebloggen kan presentera ett unikt samarbete för att ge er den bästa bevakningen av Uppsala Reggae Festival. Vi slår ihop Svenska Reggaebloggen, Reggaemani och Reggaefoto.se för några dagar. Det betyder att ni som vanligt får en bra bevakning av svensk reggae, men också täckning av de utländska akterna och snygga bilder från samtliga spelningar. På plats i Uppsala finns Prince Herring, Erik Magni (Reggaemani) och Stefan Gunnarsson (Reggaefoto.se). Vi hoppas mycket på det här och vill ge er allt det bästa från URF.

Vi ses där! Och gör vi inte det, så vet ni var ni ska följa festivalen. :)

Serengetis turnéplaner klarnar

Göteborgstjejerna Serengeti börjar få allt klarare turnéplan. Det blir inte många stopp i Sverige som det ser ut just nu, fyra närmare bestämt. Desto fler europeiska är inplanerade. Bland annat spelar de på Splash-festivalen i Tyskland i kväll och Rototom Sunsplash som flyttat från Italien till Spanien.

De möjligheter ni har att se Serengeti i sommar/höst är på Lebatos Musicpicknick (31/7) i Malmö, Urkultfestivalen (5/8) i Näsåker, Uppsala Reggae Festival (7/8) och Kulturnatta (10/1) i Göteborg. För mer info om spelställen, kolla in bandets sida.

23 juli, 2010

Viktorious hyllar raggamuffintjejerna

I går fick jag ett mycket kort meddelande av Viktor "Viktorious" Lindström. Det innehöll bara en länk till en mix han gjort, nästan 45 minuter 80-tals och 90-tals raggamuffin, dancehall och rub-a-dub. Det handlar om damerna. Håll till godo! Du kan ladda ner mixen om du hellre lyssnar i din bärbara.

DJ VIKTORIOUS - RAGGAMUFFIN LADIES by VIKTORIOUS SOUND

22 juli, 2010

Efter 26 år: här är Scendrag

På tisdag, 27 juli, gör ett reggaeband från Karlstad comeback. Det var en del av den första vågen av reggaeband i Sverige. 1979 började Scendrag och Svenska Reggaebloggen har varit i kontakt med gitarristen Thomas Bergman för att få höra historien från förr men också höra vad som får bandet att återuppstå 26 år senare, i en helt annan tid.

Bandet startade 1979 uppe på en bondgård vid Frykens strand vid byn Lysvik. Bandet spelade runt om i Värmland under en period på fem år. Så småningom vågade man sig utanför Värmland och spelade till exempel förband åt många kända band på den tiden: Lolita Pop, Reggae Team, KSMB, Mörbyligan och Rolf Wikström för att nämna några. De lyckades också få göra musiken till ett SVT-program som sändes 1984, Vi vill vi kan.

- Jag vill påstå att gruppen vid den här tiden var världskända i hela Karlstad. Bandet har som minst spelat för en åhörare på Folkets Hus i Högboda, bandet har som mest fått flera tusen personer att vibrera på Sandgrundsudden i Karlstad, berättar Thomas Bergman.

Stilen på musiken beskriver han som ska och rockreggae, med spår av blues och ny våg. Då var bandet inspirerade av The Police, The Specials, Dag Vag, Bob Marley & The Wailers och Linton Kwesi Johnson.

Åren 1979-84 passerade massor med medlemmar igenom bandet, Thomas räknade det till 19 om man räknar in blåssektionen Puppers. Nu består bandet av fem medlemmar, samtliga var med när bandet lade ner 1984.

I nutid har bandet repat tillsammans i några månader och i nästa vecka är det dags för comeback på scen.

- De där 26 årens tystnad beror nog på att vi drog åt olika håll då. Några startade familj, andra fortsatte att spela musik i andra forum. Nu tyckte vi alla samtidigt att en återförening vore jätteskoj. Det har visat sig under våra repetitioner att det var en god idé det här, vi låter bättre än någonsin. Får se om vi lyckas live, säger Thomas Bergman och fortsätter:

- Vi gör det här i det lilla så våra ambitioner är att själva ha kul och att vi kan roa andra, få dem att bli glada. Vi har en uppsjö av egenskrivna låtar att tillgå så själv tycker jag att vi borde öva in flera och köra någon gång emellanåt på passande forum. Det som slår oss är att texterna inte blivit mossiga, de är lika aktuella nu som då.

Thomas Bergman berättar också att flera av Karlstads gamla reggaeband tänkt att göra super-reunion, men det är lösa idéer än så länge. Scendrag spelar på Café August i Karlstad på tisdag, fri entré. För övrigt kommer Dag Vag spela där tre dagar senare.

21 juli, 2010

Bilder från Öland Roots

En trogen läsare hörde av sig och tyckte att vi hade för lite bilder från Öland Roots. Vi hade inga, så det är 100% sant. Han erbjöd sina bilder till bloggen, och här får ni se några. Foto: Pelle Granström.

Diegojah

Sångaren i First Light

Kapten Röd

Leafnuts

Mysticman

Papa Dee och polisen

Nu är Daniel Wahlgren tillbaka på den musikaliska banan. Lagom till festivaltiderna släpper reggaeveteranen Papa Dee en singel, Mr Policeman. Den handlar om poliser och Uppsala Reggae Festival, i kortversion. Det är en annan göteborgare, Patrik "Partillo" Alexandersson, som står för produktionen. Som andraspår släpps samtidigt en hyllning till en mängd deejays. Den låter heter My DJ Friends. Här nedan kan du höra polislåten.

20 juli, 2010

Till sist: Bokrecensionen!

Det har tagit sina goda månader men nu har Sverige-Jamaica: tur & retur plöjts igenom av bloggens kritiska ögon. Redaktören har lättare för att ta sig igenom skivor än böcker men nu till kärnfrågan. Hur bra är Kristian Lönners bok om svensk reggae, den första i sitt slag?

Man kan läsa boken med olika ögon. Jag har valt två sätt. Dels med den nyfikne men relativt okunnige novisens ögon, dels med den insattes ögon. Vem får ut vad av boken?

Som många före mig redan skrivit om boken så tar den det historiska klivet bakåt för att visa att Bob Marley var i Sverige tidigt 1970-tal för att lära svenskar att spela reggae. Då var Marley själv totalt okänd i landet och han hamnade i Stockholmsförorten Nockeby och bodde i ett pannrum. Bara det är en anekdot värd att läsa. Gitarristen Janne Schaffer var en av de första som provade på reggaen, står att läsa i boken. Man får också veta att trummispionjären Bosse Skoglund låste in sig i en lada för att lära sig spela baktakt. Sköna skrönor och historier från svenska reggaens historieskrivare, veteranerna som varit reggaen trogen i snart 40 år.

Boken benar upp svensk reggaes faser i tre: pionjärtiden, andra vågen under 1990-talet där Papa Dee var den dominerande artisten och så tredje vågen som drog igång i början på 00-talet med bland annat Svenska Akademiens genombrott. Det är slående hur professionell scenen har blivit med åren, men också hur en del figurer varit med i princip sedan starten. Författaren Kristian Lönner tar oss med hem till Peps, till Rub A Dub-studion i Stockholm, besöker festivaler och lägenheter. Det är sannerligen ett pionjärjobb även av författaren, men här känner jag som reggaenörd att boken bara skrapar på ytan. Jag vill ha en ännu bredare kartläggning, ännu mer personliga intervjuer, längre intervjusjok. Om jag däremot tar på mig novisglasögonen så får jag tillräckligt för att få grunden och att ta mig vidare till nutid.

Det är den modernare delen av boken som är bäst. Det kan bero på att artisterna och producenterna som berättar minns lättare, det kan bero på att författaren själv upplever den nutida scenen. Det är texterna om Governor Andy, Syster Sol och Livelihood, Marcus Berg, Svenska Akademien och Million Stylez som lever mest. Där, i bokens slutskede får vi också en kortare skola i rastafarianismens historia. Mycket är känt sedan tidigare för den insatte, men för nykomlingen blir det något av en ABC till att tolka en mängd jamaicanska artisters budskap.

Slutsatser: boken är förstås intressant, inte bara för den inbitne fanatikern av reggae utan också för de nya i genren. Men boken hade gärna fått vara längre, mycket längre. Kanske kan den byggas ut med reviderade upplagor vartefter. Kanske skulle soundsystemscenen fått ett litet större utrymme ändå.

Fanatikern vill ha fylligare intervjuer, framför allt i historiedelen. Novisen, som vill lära sig svensk reggaes historia, kommer förhoppningsvis suga i sig många gottigheter ur de här pärmarna. Novisen behöver nog inte så mycket mer än de 216 sidor som redan finns.

Plus i kanten också för de fylliga lyssningstipsen i slutet på boken. Lycka till att hitta skivorna bara! Personligen har jag fått tips på några artister/skivor som det återstår att fylla på arkivet med. Bag of Rhythm, Iya Karna och Flimpoman står på tur.

Boken funkar bra för såväl nörden som novisen.

19 juli, 2010

Mysticman-tävlingen avgjord

Tävlingen avslutades redan i fredags, men eftersom den intensiva Öland Roots-bevakningen tagit mycket plats och kraft, så väntade vi med tävlingsresultatet till i dag. Johan Leek och Jack Nordqvist visste båda att Holmen Paper driver pappersbruket i Hallstavik där Mysticman är uppvuxen. Vad säger ni om svårighetsgraden på tävlingen? För svårt? För lätt? Antalet felaktiga svar ökade markant den här gången, vilket kan tyda på att det var svårare.

Hur som helst, grattis till Johan och Jack! Ni får era signerade Mysticman-plattor med posten så småningom.

18 juli, 2010

Öland Roots: en vinnare utsedd!

När jag gick in för att ta reda på vilket som är Öland Roots bästa camp hade jag ingen aning om hur mycket tid och kraft det faktiskt skulle kräva, men efter moget övervägande kom jag fram till att det bara kunde finnas en rättmätig vinnare: Camp Ing! Här är juryns (min) motivering:

Detta camp tog emot mig med öppna armar och med en atmosfär präglad av kärlek, spontanitet och humor fick de en att känna sig som hemma direkt. Ett skönt galet camp med en mångfald av olika men lika underbara personer som alla bidrog till att göra detta camp till det vinnande!

Gratulerar till titeln Öland Roots bästa camp 2010! Som pris får ni, förutom titeln, två skivor med African Child & The Prophet Unification!

Tack så mycket till alla camps som tog in mig och hjälpte till att göra min festival så underbar som den var! Ni som tyvärr inte fick chansen att vara med i årets tävling får hoppas på bättre lycka nästa år, då jag förhoppningsvis ska hinna med lite fler, även om det är omöjligt att hinna med alla så ska jag i varje fall göra ett försök!

Sebastian Fernstedt

Lever upp till högt ställda förväntningar

Kapten Röd spelar som sista svenska artist på årets upplaga av Öland Roots och det kan man verkligen förstå då han på bara de senaste åren har blivit en av Reggaesveriges största och dessutom är en av dem som lyckats nå ut även till resten av allmänheten och media. När han ska spela är alltså förväntningarna uppskruvade till max, det är smockfullt framför scenen och när konsertens inleds med att hans kompband, bestående av utvalda delar av Sveriges absoluta reggaeelit, står och kör ett instrumentalt medley kan man inte, hur tight det än är, låta bli att tänka på annat än när kaptenen själv ska komma in. När han, efter vad som känns som en evighet, gör det så gör han det med bravur; Han börjar med att riva av några klassiska låtar från Stjärnorna finns här, vilket så klart är precis vad publiken längtat efter. När han sedan börjar köra låtar från hans kommande skiva (vars release borde vara om 2-3 månader enligt honom själv) märker man att de håller precis samma höga klass som hans gamla låtar men de får såklart inte samma genomslag i publiken eftersom bara ett fåtal har hört dem tidigare.

Framförandet är genom hela konserten, både från Kapten Röd och bandet, något av det bästa jag har sett och man märker att kemin inbördes verkligen stämmer. Det är rätt mycket snack från kaptenen, både mellan och under låtarna, vilket innebär att bandet får tysta ner musiken lite då och då, en gång till den grad att man knappt kan höra något alls. Trots detta tappar dom aldrig ett slag och man förstår varför Kapten Röd har valt dessa som sina medmusikanter. Snacket i sig är i lika delar peppsnack till publiken, som verkligen tar skruv, och mer personliga presentationer av låtar och texter, vilket gör att man sätter sig in i de välskrivna och tänkvärda texterna desto mer.

Mitt i konserten kommer då plötsligt självaste General Knas in på scenen och höjer nivån ett snäpp till när de tillsammans kör Delelelelelelelikat från generalens senaste skiva. Dessutom passar Kapten Röd på att, med hjälp av Snakka och Jeepstar från Kapellet, hedra minnet av Junior Eric som tyvärr gick bort förra året och som var med kaptenen när han spelade på Öland Roots 2007.

Under kvällen hinner Kapten Röd med att köra nästan alla låtarna från Stjärnorna finns här och en hel del från den kommande skivan och om det är någon som står ut lite extra bland dem så är det "1 000 000 nollor" som han redan har släppt en bit av på Soundcloud. Dessutom får bandet en chans att visa upp sina färdigheter ordentligt under den då det efter ett par verser gör om den från klassisk roots till ska och därefter kör den i dubversion en stund. När väl sista tonen klingat ut och bandet gått av scenen för sista gången står man och försöker inpränta varje detalj i minnet för att kunna komma ihåg detta så länge man bara kan, och man förstår verkligen varför Kapten Röd har blivit så stor som han faktiskt är.

Sebastian Fernstedt,
Öland Roots 2010-07-18

Ska'n'Ska mest energiskt

Det (om jag nu räknade rätt) tio man starka stockholmsbandet Ska'n'ska står för den mest energiska spelningen under årets Öland Roots, vilket kanske inte är helt oväntat med tanke på att det är det enda bokade skabandet för i år. Redan under den första låten satsar de allt och lite till och responsen från publiken låter inte vänta på sig, snart ser man hur inte bara publiken utan även ordningsvakterna framför scenen står och dansar loss till deras snabba tredjevågs-ska. De tvivel man har haft efter att ha lyssnat på deras nyligen släppta debutalbum blåses bort inom några sekunder då deras album inte ens är nära att leva upp till deras liveakt. Redan tre låtar in i konserten hoppar sångaren ner från scenen och ett försök att stå på staketet framför och sjunga urartar snabbt i en runda crowdsurfing i publiken, vilket dock inte hindrar honom från att fortsätta sjunga för full hals.

När detta är över och han har hittat tillbaka upp på scenen väljer bandet dock att köra en lite lugnare låt för att ge publiken och sångaren, som då tar upp en trombon istället, lite andrum. Tyvärr får det efter denna lilla paus svårt att hitta tillbaka till den initiala energin och det är inte förrän i slutet av konserten som bandet och publiken har kommit igång till fullo igen. Dessutom är det lite synd att hela bandet inte lever sig in i musiken så totalt som sångaren och en av gitarristerna gör, för även om hela bandet är väldigt duktiga på att spela musik så är alla inte lika bra på att röra sig till den, vilket gör att det tidvis ser lite stelt ut på kanterna av scenen. Det vägs dock upp rätt bra av sångarens galna energi och sköna peppsnack med publiken. De ska också ha ett plus i kanten för att de kom dit med en låt de skrivit för tillfället och som de spelade för, som den ena gitarristen sade efteråt, "första och sista gången". 

Kort sagt är detta ett band som, om det finslipar sin liveakt lite till och lyckas komma med en release som gör det rättvist, kan bli riktigt stort inte bara i Sverige utan antagligen också internationellt. Fast det är ingen anledning att vänta med att se det live, alla som uppskattar snabb, dansant skamusik med attityd kommer att gilla dess livespelningar, det kan jag garantera.
Sebastian Fernstedt
Öland Roots 2010-08-17

Öland Roots: kortrapport 6

(skriven 18/7 0.00)

Nu har Kapten Röd precis kört sin spelning, och det var precis så underbart som man hoppades, kan rekommendera att se honom när helst ni får chansen! Nu väntar lite backstagehäng, sen bingen för att tidigt i morgon köra hem och skriva handen av mig med recensioner och förhoppningsvis någon intervju! För er som var här i år; tack för att ni hjälper till att göra den här festivalen så underbar som den är! För er andra; nu vet ni vart ni borde vara nästa år. Big up till er allihop och tack och godnatt för den här gången!

Sebastian Fernstedt

17 juli, 2010

Öland Roots: kortrapport 5

(skriven 17/7 20.39)

Solen har återvänt till Öland, och därmed också livligheten på campingen. Från att ha varit en näst intill öde plats sitter det nu återigen folk lite överallt och sprider kärlek och sköna vibbar. Undertecknad tog även en paus från festivallivet för att åka in till Mörbylånga och äta lite riktig mat, för att sedan stressa ut hit igen och se Ska'n'ska. Jag har bara ett ord att säga om dem: Explosivt! Nu väntar lite chillande i väntan på Kaptenens gig ikväll, simma lugnt!

Sebastian Fernstedt

Öland Roots: kortrapport 4

(skriven 17/7 15.50)

Regnet och åskan har nu totalt tagit över Öland Roots. Bloggens utsände har fått avbryta sin jakt efter festivalens bästa camp för att undvika regnet och ligger därför nu i sitt tält och funderar över kvällens planering. Ital Skurk har tyvärr ställt in sin spelning här och det ryktas om att man måste vänta ut åskan för att spelningarna på main stage ska komma igång. Dessutom verkar det vara en hel del festivalare som åker hem tack vare det dåliga vädret. Ingen rolig rapportering denna gång, vi får hoppas jag har lite roligare nyheter nästa gång.

Sebastian Fernstedt

Mediakåt tog publiken till nya höjder

Helt Off inleder faktiskt lite trevande, även om det är i princip fullt framför scenen. Dock märker man hur samspelta bandet är och efter bara ett par låtar har de kommit igång på riktigt och publiken har vant sig vid liveljudet, som faktiskt är något annorlunda från det man är van vid från skivorna. Chords, eller Jens Resch som han egentligen heter, visar sig snabbt vara en riktig entertainer och hans mellansnack är, om än inte särskilt djupa, så i alla fall roliga och tänkvärda.

Det ligger en spontan känsla över hela spelningen, som om det var ett gig på en hemmafest någonstans snarare än på Sveriges näst största reggaefestival. Det gör det dock inte sämre på något vis, snarare får det publiken att hänga med på noterna ännu mer och snart gungar det ordentligt framför scenen. När Chords kickar igång Bara för jag smögar och ber alla som tagit en fet att höja sina tändare lyses snart publiken upp av oräkneliga små lågor, medan polisen utanför antagligen rynkar på näsan.

Efter ungefär halva konserten studsar, inte helt oväntat, Timbuktu in på scenen och dom börjar med att köra Mediakåt från Helt Offs nya platta Marknadens soldat och det är då konserten går från att bara riktigt bra till att bli helt galen. Till den låten är det ingen i publiken som kan stå still och intensiteten, både på scen och framför, tilltar allt mer för varje låt de kör. När de sedan avslutar med Det brinner i Paris och ingen mindre än Promoe kommer in på scen och sjunger med, är min lycka gjord. En bättre konsert än denna tror jag inte att jag får uppleva på väldigt länge. Förutom Kaptenens konsert i kväll då, förhoppningsvis!

Sebastian Fernstedt,
Öland Roots 2010-07-17

Finstämt med Marcus Berg

Marcus Bergs konsert på Öland Roots visade sig vara precis så finstämd och mysig som man kan tänka sig. Ackompanjerad av endast Finn Björnulfsson på percussion och Daniel Wejdin på ståbas tar han fram den softaste sidan av reggaen som finns, man får känslan av att det snarare är en singer/songwriterspelning än en av Sveriges största reggaepersonligheter.

Jag kommer osökt att tänka på vissa låtar av den australiensiska artisten Xavier Rudd, det är samma lugna avskalade låtar koncentrerade på att ge sången utrymme att skina. Och skiner gör den för även om hans medmusikanter är riktigt duktiga och lägger både klockrena rytmer och fina basgångar är det ändå Marcus Bergs röst som höjer denna spelningen. Det finns få sångare i Sverige som har samma kontroll över sin stämma och under denna spelningen gör han detta till fullo. Att det är lugnt och fint är dock inte bara ett plus. Under början av konserten märker man att det är en hel del folk som tröttnar och går, antagligen för att de väntat sig mer av tunggunget som Kultiration ibland bjuder på. För de som inte har något emot den här sortens musik är dock det här något i hästväg.

Mellan låtarna pratar han en hel del med publiken vilket gör att han känns mycket närmre på något vis, dessutom är snacken lika djupa och halvfilosofiska som hans texter vilket bidrar till den kärleksfulla stämning som sprider sig i publiken.

Han inleder spelningen med en ny låt och under konsertens gång kör han både nya och gamla låtar i en fin blandning och han passar också på att hinta lite om att det kan komma en nya skiva från Markendeya som han kallar sig. Han kör även ett fåtal Kultiration-låtar vilket publiken verkligen går igång på, vilket i sig är lite synd för även om Marcus och bandet gör de låtarna riktigt bra så märks det ändå att de är skrivna för en mycket större sättning och därför saknar man resten av bandet. Kort sagt är det synd att Marcus Berg inte är mer känd som soloartist, för det är hans egna låtar som verkligen bör uppskattas under den här konserten.

Sebastian Fernstedt

Tekniska problem - men håll ut!

Vår reporter Sebastian Fernstedt har fått tag på en överföringsmöjlighet från Öland efter tidigare uppkopplingsproblem. Just nu skriver han så fingrarna glöder. Fredagens recensioner publiceras i bloggen under eftermiddagen, förhoppningsvis lagom till att dagens konserter drar igång.

Club Killers, Mysticman och Alvaret i Barran

Lokaltidningen Barometern bevakar som vanligt Öland Roots. De senare åren har bevakningen handlat mer om musik och mindre om polisens insats. I lördagens tidning skriver Matilda Källén tre recensioner, alla från de tidigaste spelningarna på fredagen. Husbandet Alvaret belönas med tre fjädrar av fem möjliga. Bland annat skriver recensenten om bandets miljöuppmaningar.

Mysticman belönas med två av fem fjädrar. Recensenten tycker att "visst finns där vibbar [...] men spelningen kommer aldrig riktigt igång och Mysticman når inte hela vägen fram".

Bäst recension får Club Killers, med Anna Maria Espinosa vid mikrofonen. Trots att spelningen genomförs kl 17 så "det tar inte mer än ett par minuter för Club Killers [...] att skruva upp stämningen och övertyga", står det i papperstidningen. Än så länge ligger inga konsertrecensioner ute på tidningens hemsida.

Kul att Barometern täcker de tidiga spelningarna. Svenska Reggaebloggens man på plats bevakade kvällens och nattens spelningar och våra recensioner kommer under förmiddagen.

Öland Roots: kortrapport 3

(skriven 17/7 kl 00.20)

Helt Off har spelat precis och det var det tyngsta giget än så länge! Gästade gjorde inga mindre än Timbuktu och Promoe, den senare för första gången i Helt Offs historia såvitt jag vet. Vänta er en riktig recension med många plus under morgondagen!

I övrigt är tävlingen om festivalens bästa camp i full gång och för att bidra med lite skvaller kan jag hinta om att jag har sett flertalet medlemmar ur Slag från Hjärtat på området. Nu närmar sig natten med stormsteg och jag styr stegen mot mitt tält för en stunds stilla kontemplation över denna dag samt för att ladda batterierna inför morgondagen, som lär bli lika häftig som den här.

Sebastian Fernstedt

16 juli, 2010

Öland Roots: kortrapport 2

(skriven 16/7 kl 20.36) 
Då har man sett den första artisten här också! Kan meddela att Marcus Berg var riktigt bra, läs mer om det i recensionen som kommer i morgon. Utöver det kan jag meddela att vattnet är förvånansvärt varmt, myggen förvånansvärt frånvarande och på backstageområdet har storheter som Kaptenen och Promoe redan siktats! Nu rör jag mig ut i massorna på campingen igen för att försöka utröna vilket som egentligen är festivalens bästa camp, ha det fint tills vidare!

Sebastian Fernstedt

Ps. Sebastian meddelar att det i morgon kommer recensioner av Marcus Berg och Helt Offs konserter.

Öland Roots: kortrapport 1

Så, då är slutligen Svenska Reggaebloggens reporter på fältet, Sebastian Fernstedt, anländ och installerad på Öland Roots 2010. Anledningen till denna försening är, i lika delar, sent arbete, dålig sömn och kronisk tidsmisspassning men nu när man sitter i solen på campingen är man ändå bara glad att man är här. Musik från alla håll, trevliga personer man möter och strålande solsken gör att den här festivalen har alla möjligheter att bli lika underbar som förra årets.

Nu väntar först ett dopp för att tvätta bort svetten och dammet från att släpat packning över hela campingen i jakt på en tältplats, sedan Marcus Bergs (sångaren i Kultiration) spelning vid 19.00. Svetten rinner, första ölen är öppnad; Nu är det festival!

Sebastian Fernstedt

Tidningsuppslag om Öland Roots

Barometern, Kalmar läns lokala tidning, har i dag ett helt uppslag om utsålda festivalen Öland Roots. Fokus ligger på Kapten Röd, men även arrangören Olof Svensson är intervjuad. Kul att reggaen får plats även i "gammelmedia" ibland.

Kapten Röd berättar om svenska reggaescenen och levererar följande som slutord:

"Öland Roots är en grym festival. Nu när Uppsala Reggaefestival har blivit så stor och opersonlig kommer den som ett alternativ. Den är väldigt jordnära"

I intervjun med Olof Svensson framkommer det att festivalen i år enbart kommer erbjuda vegetarisk mat och att man sett över festivalens samlade utsläpp av koldioxidgaser. Allt är en del av festivalens miljötema. Han avslöjar också att "en väldigt, väldigt stor artist flygs in från Jamaica". Den hemliga artisten gästar Nico D under hans spelning. Läs Barometerns ena artikel inför Öland Roots här. Den stora artikeln med Kapten Röd verkar bara finnas i pappersutgåvan.

15 juli, 2010

Bloggar från farstutrappan

Nu har er redaktör tagit riktig semester. I skrivande stund (tisdag kväll) sitter jag på min mors farstutrappa och bloggar och lyssnar på surrande insekter och ett allvarligt kattslagsmål. Vad passar då bättre än att tipsa om en ny låt? Den är till och med så ny att bloggen inte hunnit lyssna på den (sitter på riktigt smalt band som till skillnad från det breda bandet i stan inte klarar av streamad musik eller video.

Hursomhelst, här är Tommy Almighty och Fredrik Mikaelsson med låter Sommaren är här.



Ha det kul på Öland Roots alla, och glöm inte bort att hålla koll på bloggen i mobilen. Vi finns på på plats och rapporterar om stort och smått så gott vi kan med mobiler, pennor och smalband.

14 juli, 2010

Nya Urban Tribe-låtar

Urban Tribe från Stockholm är på gång med nytt material. Två låtar kommer spelas live vid en konsert i Norrtälje inom kort. Låtarna heter Love Love Love, som är en upptempolåt, och Letting Go, som beskrivs som en "rätt svart och hård, långsam låt".

Enligt Adam Atterby i bandet är låtarna till hälften inspelade i studio. Efter sommaren tar Urban Tribe Stockholm nya studiotag.

13 juli, 2010

Lars utan bas

Ett av Reggaesveriges viktigaste instrument är borta! Lars Thörnblom, också känd som Lars-på-bas, är numera utan bas. Så här skriver han på sin Facebook-sida:

"Efter en grymt rolig spelning i Alingsås i lördags så bestämde sig någon respektlös idiot för att stjäla min bas. Jag har spelat in det instrumentet, gjort
massa spelningar och spelat in ett antal skivor med den basen. Är tacksam om folk håller utkik på diverse säljsidor. Sprid gärna detta vidare. Hjälp Lars-på-bas att få tillbaka sin bas".

Nu får vi alla hålla utkik efter denna ståtliga, och viktiga, vita elbas av märket Steinberger-Spirit.

12 juli, 2010

Bloggen laddar för festivaler

Nu drar det ihop sig för Sveriges två mesta uppmärksammade reggaefestivaler. Till helgen är det Öland Roots dit Sebastian Fernstedt åker för att bevaka för Svenska Reggaebloggen. Om en knapp månad är det dags för Uppsala Reggae Festival. Er redaktör laddar ordentligt redan nu, bland annat genom att ha införskaffa mobilt bredband med kontantkort. Det betyder att det blir seriös uppdatering löpande under hela URF, med framför allt konsertrecensioner. Stor anledning att inte bara besöka festivalen alltså, utan också hålla koll via mobilen vad som händer. Sprid gärna bloggens adress och namn till andra festivalbesökare och reggaenördar!

Påminner också om den pågående tävlingen. Det har kommit in rätt många rätta svar och några felaktiga. Läs mer här och delta gärna! Tävlingen stänger på fredag.

11 juli, 2010

Etzia ger dancehall-kvinnan röst

Erica Haylett, känd som Etzia, släppte i veckan en singel, X Amount Ah Man. Rytmen är producerad av Mastah L medan själva sången är producerad Partillo. I utskicket nämndes att X Amount Ah Man var ett svar på en Million Stylez-låt (X Amount Ah Gyal). Bloggen ville veta vad det här handlar om, och Etzia berättar utförligt:

- X Amount Ah Man skrev jag för att göra en låt som gynnar damerna. Män har fått möjligheten att sjunga om de olika kvinnor de har, jag tyckte det var kul att göra samma för kvinnor ur ett humoristisk perspektiv. Humor är viktigt för mig när det gäller dancehall och jag gör ofta musik med glimten i ögat. Min karaktär för denna låt är en kvinna med pondus som tar för sig av livets goda utan att dissa ner andra kvinnor, vilket jag tycker är väldigt viktigt att visa då de flesta kvinnliga dancehallartister sjunger nervärderande texter till andra kvinnor, så bara positiva vibbar till alla damerna!

Hon berättar att också nästa låt kommer beröra kvinnor i dancehallen.

- Nästa låt jag kommer släppa heter Punny World Wide, och handlar om daggering, som är en överdriven sexuell dans i dancehallen där kvinnor visas mest som objekt och de går med på det. kollar man klipp på nätet är det många män som tar kort med mobiltelefonen mellan benen på tjejerna och de tillåter de. Jag tycker att de har tappat all självrespekt, så den låten riktar jag både till män och kvinnor som lägger upp sådan smygporr på Youtube. Upp med självförtroendet!

Här kan du höra låten X Amount Ah Man.

10 juli, 2010

Bloggen firar 30 000 med tävling!

Förra tävlingen, där Hanna från Örebro vann en Helt Off-skiva, föll i god jord hos andra i Reggaesverige. Rub-A-Dub ville haka på och därför gör vi slag i saken. I och med att bloggen firar 30 000 besökare så kör vi! Det blir en ny tävling där två vinnare får varsin signerad Mysticman-platta.

Svara på följande fråga med ett mejl till princeherring@gmail.com. Pappersbruk och reggae verkar höra ihop. Mysticman kommer ursprungligen från en liten bruksort i Uppland. Vad heter företaget som driver bruket på Mysticmans hemort? Ni får en vecka på er att svara och så drar jag två vinnare bland de som kan svaret.

09 juli, 2010

Upp i molnen bara!

Serengeti hyllades friskt när albumet Standing Steady släpptes i våras. Svenska Reggaebloggen stod också där och viftade med hyllningsflaggan. Nu har duon (eller är det en trio med Lady Louise?) precis släppt en ny singel med tillhörande video, To The Clouds.

30 000!

Om besökssnittet håller i sig så kommer bloggen i dag gå över 30 000 unika besökare sedan starten i augusti 2009. I statistikvärlden betyder det att om du besöker bloggen varje dag så räknas ett besök per dygn som unikt.

Sjukt imponerande att ni läser min blogg, och fortsätter göra det. Det är ni som får mig att fortsätta skriva, intervjua och arkivgräva.

08 juli, 2010

Ur arkivet: Dansbandsreggae

Det finns en del låtar som närmast avskys av redaktören för Svenska Reggaebloggen. I början av 1990-talet kom samlingen Absolute Reggae som alla ägde och spelade då. På den finns Bill Loveladys One More Reggae For The Road (1980). Den är fullkomligt sönderspelad, om man är född i "fel" generation.

I bloggens arkivgrävande upptäcktes att den här låten var populär bland Sveriges dansband. Åtminstone två dansband gjorde sin coverversion av One More Reggae For The Road på skiva. På svenska heter den Ta Din Reggae En Gång Till. Du hör den på Flamingokvintetten 11 (står kanske i dina föräldras skivsamling) eller på Ingmar Nordströms singel(!) från 1980. Flamingokvintettens version finns på Spotify.

07 juli, 2010

Påfyllning till URF

Det är en månad kvar till Uppsala Reggae Festival. Häromdagen offentliggjorde arrangörerna en sista(?) påfyllning med artister. Voicemail feat. Alaine (Jamaica), Jahcoustix (Tyskland) och SKAnsen (Uppsala). Det sista bandet kan ni läsa om mer i en konsertrecension från i våras.

På tal om festivaler, i går fick vi klartecken till att bloggen finns representerad på Öland Roots i sommar! Prince Herring själv kan inte medverka, det kan däremot Sebastian Fernstedt. Räkna med texter i bloggen från festivalen under helgen 16-18 juli, eller dagarna strax därefter. Bloggen kommer också närvara på URF med en massiv bevakning. I övrigt ser det ut att bli tunnsått med festivalbevakningar i sommar, tyvärr.

06 juli, 2010

Fackförbund prisar Kalle Baah

Flera medier, bland annat Folkbladet och Dagens Arbete, rapporterar att Skärblackabandet Kalle Baah har tilldelats ett stipendie på 15 000 kronor och en glasstatyett från fackförbundet Pappers. Sångaren Pelle Johansson spekulerar i Dagens Arbete varför gruppen fick stipendiet.

– Min låt "Billie Rude Boy"? Den handlar ju om fabriken och innehållet är kanske träffande?

Tre av bandets medlemmar och medarbetare jobbar på pappersbruket i Skärblacka när de inte har med Kalle Baah att göra. Pengarna kanske blir till en minnesfond. En av bandets tidigare medlemmar, Roine Åhman, avled för något år sedan i cancer.

Lite gratis med Desert Rose & Safari Sound

Bandet Desert Rose har precis släppt sitt debutalbum. Det finns gratis att ladda ned. Bloggen har laddat ned men inte hunnit lyssna än. Det blir en recension här så småningom. Tills dess kan ni lyssna själva utan att bli påprackade en massa åsikter. :)

När du ändå är igång och laddar ner gratis, kör en vända förbi Safari Sound och lyssna på deras mix-cd (vad gör förresten skillnaden mellan ett mixtape och en mix-cd när det ändå är en musikmix släppt i mp3-format?).



Er bloggredaktör har semester och steker sig vid playa del Östersjön. Därför blir det endast korta texter tills temperaturen gått ner, hjärnan inte är lika kokt och fingrarna fungerar bättre. Det kommer komma texter om Mobster, Etzia, Joey Fever, Desert Rose och många andra inom kort. :)

05 juli, 2010

Recensioners betydelse

Liondub senaste skiva Connected har tagits emot fin inte bara av Svenska Reggaebloggen utan även av landets press. Bloggen har läst åtminstone fyra-fem recensioner som är mer eller mindre hyllande av bandet, produktionen och skivan. Men vad har recensionen för betydelse för artisten? Svenska Reggaebloggen mejlade till bandet och kapellmästare Lennart Wastesson svarade på frågorna.

Skivan Connected har tagits emot fint av många tidningar. Har det märkts på något sätt? Jag tänker på konsertbesök, hemsidesbesök, skivförsäljning etc.

- Vad gäller konsertbesök och antal besökare har vi nog inte sett så mycket av det ännu. Det vi märker när vi är ute och spelar är att folk i publiken kommer fram efteråt och säger att de verkligen gillar vår nya skiva. Det innebär ju att de har hört Connected innan konserten. Jag får en känsla av att vi har fler besök på hemsida, Myspace och Facebook än tidigare, men jag har ingen exakt statistik på det. Det är bara min maggropskänsla som talar. Vi har inte fått någon avräkning ännu gällande skivförsäljning.

Hur viktigt är det för er att få bra recensioner?

- Som band är det mycket viktigt att få bra recensioner. Det stärker självförtroendet och man har fått ett utlåtande från någon som inte är ens närmaste vän eller involverad i skivan eller konserten. Helst av allt vill man ju få lysande recensioner, men för mig känns det viktigaste att den som skriver är påläst och ger både läsaren och de som gjort skivan/konserten en bra helhetsbild. Ett extra plus i kanten får den recensent som kan genren, stilen och i Liondubs fall kan referera till mer exakt vilken stil vi har, vilka andra artister vi lyssnat på, hur våra tidigare skivor har låtit och så vidare.

Hur mycket läser du recensioner, som artist och låtskrivare?

- Jag har alltid läst recensioner av det jag har gjort. Jag är ingen som letar som en galning på nätet. Det är oftast någon annan i min närhet som tipsar mig på vad som skrivits och då går jag in och läser.

- Just för Connected känns det extra roligt att få bra recensioner för det har verkligen varit ett jättearbete med att välja ut låtar, göra förproduktioner, testinspelningar, skrivit om arrangemang, tagit bort låtar, skrivit helt nya låtar, ändrat tempon och stil. När vi var klara med inspelningen i Rub-a-dub var jag helt slut. Det kändes som om jag hade gjort allt så bra som jag som kapellmästare någonsin kunde från min sida. Det samma gäller för alla övriga i bandet. Vi spände strängarna till det yttersta på mycket koncentrerad och kort tid i studion. Jag tror att bästa resultat kan nås om man har lite begränsningar och press på sig. Känslan blir: "Nu eller aldrig" och inte "jag kan ta om det där solot eller den där insatsen en annan dag". Risken finns att inspelningen aldrig blir riktigt klar för det är alltid något som kan tas om och ändras, säger Lennart Wastesson och fortsätter:

- Internal Dread och jag har arbetat en hel del ihop i studion och vi är ganska lika på den här punkten. Det gäller alltid att försöka fånga nuet. Första tagningar är oftast de bästa. Efter tio tagningar har oftast det spontana och direkta polerats bort. Man tänker mer och lyssnar plötsligt på ett annat sätt. För ett band som Liondub tror jag det är oerhört viktigt att fånga stämningen och samspelet i bandet. Har man någon som Internal Dread bakom mixerbordet görs det bäst utan metronomer, click-tracks och att vi spelar tillsammans precis som vi gör när vi gör spelningar. Då gäller det att fånga nuet och göra sitt bästa. Connected är precis som alla gamla inspelningar gjordes. Man spelar tillsammans och presterar sitt yttersta.

- Jag var också riktigt nervös innan jag hörde de första mixarna. Sedan blev jag lugn. Nästa steg var att jag satte igång med att tänka ut låtordning på skivan och höra om någon låt inte höll måttet när alla låtarna var färdigmixade. Det är en lång process när lyssnande sker i köket, bilen, Ipod och i min hemmastudio. När slutresultatet är klart och man har skivan i sin hand gör man så klart jämförelser med andra skivor jag har gjort tidigare, andra plattor jag gillar och försöker sätta in den i ett större sammanhang. När jag lyssnar på Connected känner jag att jag hela tiden varit stolt och känner att vi gjort en skiva som kommer att stå sig över tiden. När sedan recensioner kommer från olika delar av Sverige med bara positiv kritik är det självklart ett kvitto och stoltheten växer ytterligare någon centimeter.

Vad är på gång annars sommaren 2010? Några spännande spelningar? Inspelningar i studio? Låtskrivande?

- För Liondubs räkning är det antal festivaler och spelningar under sommaren. Vi är bland annat bokade på Sthlm Reggae Fest sista helgen i augusti och det känns extra roligt eftersom det är det sista som händer med Mosebacke innan det byter ägare och stänger för ett halvår. Jag har haft fantastiska spelningar på Mosebacke så det ligger mig varmt om hjärtat, avslutar Lennart Wastesson.

04 juli, 2010

Ur arkivet: Kal P. Dal

Fick ett mejl av en läsare som saknar bloggens arkivgrävande. Han tipsade mig om Kal P Dal som varit inne och fuskat på reggaespåret åtminstone en gång. Debutplattan producerades av Peps Persson. På andra skivan Gräd Ente, Fassan (1978) producerar Peps igen och här gör Kal P. Dal en mycket personlig tolkning av Dylans Knocking On Heavens Door i baktakt. På skånska blir det Knabbar på himmelens dörr.

Har ni Spotify? Då finns låten där. Kal P. Dal blev endast 35 år gammal, och dog 1985 i hjärnblödning.

03 juli, 2010

Pointless Game

Har fått en låt skickad till bloggen av Leontin Productions, numera med utgångspunkt i Borås. Leontin jobbar med ett mixtape och han skickade över låten Pointless Game, som Jahman Bin Landen sjunger på. Det ligger en skön flöjtstämma låten igenom, och den ihop med Jahmans sköna röst gör låten. Bloggen tog kontakt med Lundakillen Jahman för att höra vad som mer är på gång.

- Jag kom just tillbaka från Liberia i Västafrika dit jag åkte i november förra året med all min musikutrustning så jag har inte riktigt fått ord till något direkt nytt annat än Pointless Game. Den improviserades fram över Leontins rytm.

- Jag gjorde en independentplatta förra året, The Dread X Album, med 16 spår. Min första skiva var Hard Road (2007). Båda finns tyvärr bara på utvalda bensinstationer i Norrland nånstans, via studion norrljud i Storuman som mastrat samt tryckt upplagan.

Pointless Game är inte släppt någonstans än, vare sig på Myspace eller Leontins egen hemsida. Vi får hålla utkik efter när mixtapet släpps. Andra artister klara för All in 1 Mixtape är t ex Cleo med Syster Sol och Desert Rose.

02 juli, 2010

Båtdags

På söndag kl 18 är det dags för den numera årligen återkommande reggaebåten att gå av stapeln i Uppsala. Joel Eriksson, Simon Eriksson och Tommy Isaksson ligger bakom evenemanget, som går ut på att man packar båten Linnea med så mycket reggaetokar som möjligt, blåser iväg från Islandsfallet i Uppsala till Skokloster och tillbaka. Med på båten finns dj och mingelmöjligheter. När båten anlägger Uppsala igen så är det dags för konsert på Flustret. Där ska Hanouneh, Amsiebrown, Format och Lancy Rankin bland flera andra uppträda. Då har Reggaebåten bytt namn till Reggaefesten.

Format har till och med gjort en låt om reggaebåten.

01 juli, 2010

Playboy

Nu är äntligen något nytt släppt från veteranen på svenska reggaescenen: Governor Andy! Låten Playboy är en ska-baserad sak, med sedvanlig guvernörsk humor i texten. Den här gången står Patrik "Partillo" Alexandersson för produktionen.

Tydligen ska varje lyssning på sajten nedan ge en slant till artisten. Har inte koll på tjänsten i övrigt, men om uppgifterna stämmer så kan ni alla ladda ned låten gratis och samtidigt ge något tillbaka.