Besök svereggae.se istället!

Kära läsare. Nu är sajten svereggae.se i skarpt läge. Det återstår en del putsande och ni kan räkna med att det händer en del förändringar de kommande veckorna, men nu är jag såpass nöjd med sajten att jag släpper ut den. Det här betyder att svenskreggae.blogspot.com inte uppdateras och ni ska istället besöka svereggae.se för nyheter. Hela arkivet härifrån är överflyttat. Hoppas ni kommer trivas på nya adressen! :)

02 augusti, 2010

Ingrid laddar för ny festival

Alla har sett henne, många har fotograferat henne. Ingrid "Rastafarmor" Johansson, 74 år, är still going strong på Uppsala Reggae Festival. Bloggen tog kontakt med Malungskvinnan för att hon som festivalveteran (var på URF första gången 2003) skulle få tycka till om artistutbudet när festivalen firar 10 år. Hon svarade så här först:

- Om årets artister vet jag inte om jag kan säga så mycket. Jag har knappast inte ens läst vilka som kommer, är med i så många forum om Gambia, reggae och rasta att jag skulle behöva 24 timmar per dygn vid datorn, hinner aldrig med allt man vill vara uppdaterad på. För mig har det inte så stor betydelse vilka som kommer. Kommer ju alltid många bra, huvudsaken är stämningen och allt runtomkring, och att man blir så uppskattad av alla hela tiden, p g a ålder och klädseln, berättar Ingrid Johansson.

När Ingrid hade funderat en dag eller två så kom ett annat svar:

- Jag ser fram emot att se Bunny Wailer, Midnite, Amsiebrown, Abyssinians och I Mosa. 

Gambia ligger Ingrid varmt om hjärtat och spelar en viktig roll även för reggaen.

- Jag har varit där 35 gånger på 34 år, mycket p g a musiken. Gambia är Jamaica i miniatyr, där spelas reggae och finns Bob Marley-bilder på de flesta barer och pubar.

Bloggen frågade om hon brukar åka till festivalen själv eller om hon har sällskap med sig.

- Jag har rest ensam de flesta åren. En väninna, Gambiabekantskap, har varit med några av de sista åren. Ett av barnbarnen tänkte följa med ett år med trumspelande dreadlocks-pojkvän, men sen tog det slut så hon följde aldrig med. Även om jag reser ensam är det inte långa stunder som jag är ensam, berättar Ingrid Johansson och syftar på all uppmärksamhet som hon får.

Och uppmärksamheten verkar hon bara gilla.

- Trevligast är ju om man får träffa de lite äldre och de som var med på Bob Marleys tid eller har anknytning till honom. Jag såg honom 1980 och blev då reggaefrälst, jag trodde tidigare att det var 1978. Minnet är inte så bra i min ålder. Jag har sedan träffat sönerna Ky-Mani två gånger, Julian, Damian, Ziggy och Rita varje dag i 10 dagar i Gambia.

Ingrid berättar med glädje att Bob Marleys fru Rita lovat att hälsa på nästa gång hon kommer till Sverige. Eftersom Ingrid som bäst laddar för sin åttonde festival är frågan om bästa minnet hittills naturlig.

-  Minns nog Ekeby Kvarn 2003 bäst då det var första stora reggaefestivalupplevelsen, och första gången man blev fotad hela dagarna och massor pratade med mig. Minns hur jag satt i gräset på en kulle och hörde Bob Marley-låtar. Vilken känsla!

Hon berättar glatt om alla artister som hon blivit fotograferad med: Bunny Wailer, Jah Cure och Anthony B.

- Bunny kom till och med ihåg mig vid andra tillfället.

Reportaget var önskat av en läsare. Vill du också veta något mer om någon i Reggaesverige? Tipsa redaktionen på princeherring at gmail.com så kan din favorit bli intervjuad i bloggen.

1 kommentar:

Anonym sa...

Härligt när en sorts musik inte är endast till för en viss åldersgrupp. Min husgud är Bunny Wailer och man blir lite avis på att Ingrid fått träffa honom in person. /johan forslund