Besök svereggae.se istället!

Kära läsare. Nu är sajten svereggae.se i skarpt läge. Det återstår en del putsande och ni kan räkna med att det händer en del förändringar de kommande veckorna, men nu är jag såpass nöjd med sajten att jag släpper ut den. Det här betyder att svenskreggae.blogspot.com inte uppdateras och ni ska istället besöka svereggae.se för nyheter. Hela arkivet härifrån är överflyttat. Hoppas ni kommer trivas på nya adressen! :)

22 april, 2010

Serengeti knuffar fram Sverige

Från vänster: Mastercat, Lady Louise (bandets DJ) och True.

Det här kan ses som Sveriges viktigaste debutalbum 2010. Varför? Det Serengeti bjudit på hittills i karriären, ett par spår på samlingsskivor, ett par MP3:or och så Walk With An Empress som blev en hit i höstas, har varit högklassigt.

På Standing Steady har Stina "Mastercat" Göransson och Liza "True" Mukasa samlat ihop 15 låtar där dancehallen är basen i nästan alla låtar, men den är uppblandad med en slags popdansig stil som gör att det inte låter så tungt som jag förväntat mig. Men det faktum att mina förväntningar ställs på ända är inget negativt. Man kan höra lite afrikanska influenser här och där, roots reggaen kan också höras.

Det är sannerligen en dansant samling Göteborgsduon lyckats samla ihop. Om man skalar bort de låtar som redan är kända (sex stycken) och två så kallade skits så återstår sju färska låtar. De mest medryckande av dessa är Rumours And Lies där Joey Fever gästsjunger och Get Vex.

Siktet är inställt på utlandet och frågan är då hur bra det här funkar på den europeiska marknaden. Jag har inte riktigt koll på vilken reggae/dancehall som tyskar, fransmän och italienare gillar men med tanke på den höga kvalitet som Serengeti levererar så har jag svårt att tro att det här inte fungerar utomlands också. Med något bra singelval, följer radiospelningar, klubbhitsen och så kan bollen vara i rullning. Kommer det här spelas i Sverige? Ja, det är jag övertygad om. Det här går hem i P3 och även i vissa kommersiella kanaler.

Produktionen står Kapten Röd, Partillo och två utländska producenter (Berteaux Fleming och Fresharda & Gifted) för. Måste ge cred för konvolutet och den lilla boken som numera är så ovanlig ihop med skivsläpp. Den ger mig sköna nostalgiska vibbar. Det andas så mycket tidigt 90-tal om kollaget med färgglada trekanter om vartannat, jag tänker på A Tribe Called Quest i första hand när jag ser på skivan. Bättre nostalgivibbar kunde ni inte skickat mig.

Den här skivan kommer sammanfattningsvis funka på radio, på dansgolvet, i skivspelaren hemma och i livesammanhang. Hittar inget att racka ner på, det får bli en hyllningsrecension. Möjligtvis ska ni extremt medvetna om hur reggae ska låta passa er lite, det här kan vara för långt från gammal roots för er. Det här är modernt och knuffar svensk musik längre fram på dansscenen.

2 kommentarer:

Prince Herring sa...

För övrigt kommer Svenska Reggaebloggen inom några dagar publicera en intervju med True och Mästerkatten.

Björn Owen Johansson sa...

Jag håller med dig Herring!

Många kommer säkert gnälla över att det är en så poppig platta. Men ännu fler kommer att älska den!