Sound: Gaiakollektivet

Det är dags för Svenska Reggaebloggen att avslöja hur många ljudsystem som blivit tillfrågade att medverka i bloggen; tio. Hur många som svarat? Fyra. Hur många har fått utrymme i bloggen: fyra. Här är Gaiakollektivet från Umeå. Johan svarar på frågorna.

Hur länge har ni kört?

- Gaiakollektivet började sända radio i Umeå 2006. När Johan, Ital Sounds, blev en del i kollektivet 2008 utvecklades vi till ett soundsystem och sedan dess har vi genomfört våra shower runt om Sverige. Sedan ett år tillbaka har vi vår klubb i Umeå dit vi varje månad bjudit in artister. Nu driver vi även en klubb i Skellefteå för att kunna sprida reggaevibbarna mer här i norr.

Hur kommer det sig att ni började?

- Cause we love reggae music. Reggae music is our life, reggae music is our mission. Jah Love is our strength, Zion is our goal.

Vilka ingår i systemet? Vilka har ni som gäster?

- Soundet består av Ital Sounds - selector, MC och radioprogramledare, Addizion – singjay, selector, radioprogramledare, Rewind - dansare, hypare, flexare, konstnär, Peace - hypare, ljud & ljuseffekter, Lars - grafisk designer o andra prylar.

Nyss var Nico D, Admiral P och Jah Ark Manifest och besökte vårt sound och våra klubbar i Umeå och Skellefteå. Annars har bl.a. Joey Fever, Governor Andy, Rasta Shaka (Jam) backats av vårt sound och Kapten Röd, Serengeti, Lady Louise, Kultiration, Glesbygd’n gästat. I vår kommer vi backa upp General Knas och Ras Zacharri från Jamaica på våra klubbar i Umeå och Skellefteå. Till vår klubb i Umeå brukar vi samarbeta med Balettakademien Umeå Dancehall som bjuder på dansshower.

Har någon av er bakgrund från band eller som soloartister sedan tidigare?

- Addizion har flowat en del på mick även tidigare och Ital Sounds har bakgrund från diverse mindre bandprojekt.

Vad utmärker ert system? Stil? Ljudmässigt? Publikmässigt?

- Mycket hype, dans, show och selection av reggae och dancehall. Oneness - Gaia-moder jord, kollektiv- tillsammans. Varje person tillför det den är bra på och tillsammans är vi på gång med Rasta Revolution i norra Sverige. Våra uppgifter på scen är lite speciella för att just vår individuella kraft och kreativitet ska kunna användas och med största möjliga kraft få vårt artilleri av tunes sätta människor i Kärlek.

Ital Sounds selection är mestadels nutida reggae och dancehall. Addizions selection är äldre roots och dub. På radion kör vi mest roots, Ital Sounds nya roots riddims och Addizion gammal roots.

Publikmässigt så brukar det alltid vara mycket folk, mad vibes och publiken är där för att dansa och showa loss.

Om ni bortser från er själva, vilket är Sveriges bästa system?

- Jag diggar the reggae movement i Göteborg. Big up till alla inblandade där.

Vad utmärker ett bra system, enligt er?

- Att ta sitt ansvar som sound och hela tiden visa hur fet reggae music är, genom bra selection, arrangemang, hype osv. Kärleken till musiken och till att sprida deras movement. Märks i vibbarna, selections och allt annat.

Vad har ni för spelningar på gång?

- Nu i veckan, på onsdag, är det Reggae, Rock & Rights Tour i Umeå och på torsdag Umeå Open, Sveriges största inomhusfestival. Sedan är det Gaia klubb i Skellefteå och Umeå med General Knas i mitten på april och Ras Zacharri på samma klubbar i slutet på maj.

Succén fortsätter

Ni besökare fortsätter att göra mig överväldigad. Svenska Reggaebloggen satte ett enormt besöksrekord den här veckan! Det gamla rekordet på drygt 700 besökare per vecka slogs med 200 besökare(!). Jag hoppas verkligen att ni nya läsare stannar kvar.

Designhjälp har jag blivit erbjuden i massor, och en ny logga/banner kommer komma snart.

Det har varit lite tunt med långa intervjuer på sistone, förutom den med Björn Owen Johansson. Jag får skylla på babydimman som gett en något nedsatt kreativitet. Men bebisen är snart två månader och sömnen börjar bli normal igen för mig. Inom kort borde min dator, med all musik och all grundläggande blogginformation i, vara tillbaka från service. Så mycket längre tid än tre veckor borde det inte ta att få en fläkt utbytt. Det finns alltså hopp om en ökad kreativitet igen. Det vore på sin plats när antalet besökare ökar.

URF vs Öland Roots

Uppsala Reggaefestival har hittills släppt sju bokningar till årets festival. Gentleman & The Evolution, Misty In Roots, Kalle Baah, Kapten Röd, Channel One Sound (UK), Serengeti och Slag Från Hjärtat.

Öland Roots har släppt Helt Off, Diegojah, Mysticman, Fantan Mojah och så ljudsystemen Stereo Steppers, Firehouse Sound och Jah Ark Manifest. Vilken festival har gjort de bästa bokningarna så här långt? Vi kör en omröstning i några dagar!

Essingeleden som video

P-Danjelsa, Jämtlands finaste, är aktuell med en ny video. Det är hopklipp från diverse filmningar och är väl i ärlighetens namn mer ett firande av att P-Danjelsas album släpptes för ett år sedan än en "riktig" video. Kul är det hursomhelst att se honom i full fart, i väntan på nytt material från pälsmössemannen.

Tackar på förhand

För en vecka sedan eller två gick Svenska Reggaebloggen ut med en efterlysning om hjälp med logga och design av bloggen. Det värmer så att flera nappat på erbjudandet. Först var det en gammal gymnasieklasskompis som följer bloggen på Facebook som ville hjälpa till. Sedan hörde en webbdesigner av sig som också följer bloggen och i dag kom ytterligare en räddare i nöden som dessutom direkt skickade sina förslag på logga mm. Det är fantastiskt kul!

Som om det inte vore nog, jag har dessutom vänligt avböjt ytterligare en som ville hjälpa mig. Så, nu drar jag ett streck i designhjälpen och säger att jag får/har fått den hjälp jag efterfrågat, mer än väl. Vilken logga det blir kommer ni se inom kort. Jag väntar in två förslag till och sedan bestämmer jag mig. Tack alla som engagerar/har engagerat sig! :)

Vad händer i dag?

Många helger är fullbokade med spelningar och danser. Den här helgen verkar det lite tunnare. Jag vet att King Solomon soundsystem kör i Uppsala i kväll, med Junior Natural, Amsiebrown och Jah Visst på mikrofonen.

Men vad händer i resten av Reggaesverige just i dag? Spelningar? Studioarbete? Danser? Lämna en kommentar till artikeln så vi får en samlad bild av 20 mars 2010 i reggaelandet Sverige.

Diegojah och Mysticman till Öland

Två av vårens heta artister är nu inbokade till Öland Roots i juli. Det är Diegojah, som släppte sitt debutalbum som download för någon vecka sedan och så Mysticman som också har sitt debutalbum ute. Svenska Reggaebloggen har recenserat båda och skrivit om dem tidigare. Här kan du läsa om Diegojah och hans skiva, här kan du läsa om Mysticman och hans skiva.

Till Öland kommer också jamaicanen Fantan Mojah. Svenska Reggaebloggen har dålig koll på honom med enligt arrangören är han "en av våra favoriter och därför känns det sjukt kul för oss att presentera Fantan Mojah till Öland Roots 2010. Vi kommer stå mitt i publikhavet och åtnjuta denna själfulla musikaliska prestation, och vi hoppas du står bredvid oss".

Läs mer vad arrangören skriver om sina bokningar här.

Nyckelharpa - ny mark?

Svenska Reggaebloggen uppskattar när musiker testar nytt, bryter ny mark. Nu tror jag att Internal Dread är på gång med något fräscht inom reggaen. Har någon använt nyckelharpa förut? Jag tror inte det.

Internal Dread jobbar med sitt matindustri-kritiska album Food. Det är något försenat men alla instrument, sånär som på nyckelharpan, var inspelat häromdagen. Sången återstår också, meddelar han.

Det här är Internal Dreads andra album under 2010, nyligen släpptes Melodica Buffet/Dub Buffet. Där var det också intressant instrumentering i form av dobro, banjo, mandolin, bouzoki och glissentar. Läs gärna Svenska Reggaebloggens recension av årets första skiva från Sveriges dubmästare.

Sound Of Galore - det nya

Det har legat i startbåset ett tag nu, projektet som till sist blev offentligt. Reggae Galore-redaktionen, med Björn Owen Johansson i spetsen, blir ljudsystem.

- Att vi startar ett sound känns som en naturlig grej. Det har varit på gång länge, i flera år har vi snackat om det, men först nu fanns tiden och initiativet. Soundet drivs av mig och Shirtsman, en selector från Borås, men på sikt räknar vi med att bli flera, berättar Björn Owen Johansson och fortsätter:

- Vi kommer dels att spela på diverse klubbar tillsammans med andra och dels kommer vi arrangera egna grejer i Reggae Galores namn. En hel del är planerat och preliminärbokat redan.

I går släpptes första mixtapet, Dancehall Flashbacks, och i morgon fredag premiärspelar Sound Of Galore på Pustervik i Göteborg när Mysticman uppträder.

Läs gärna också mitt porträtt av Björn Owen Johansson, som publicerades i Svenska Reggaebloggen nyligen.

Ur dimmorna klev... humorn

Nu kliver reggaen in i finrummet, kan man säga. Mig veterligen har aldrig reggae skildrats på våra teaterscener i Sverige. Och när det sker så är det förstås i Uppsala, Sveriges reggaestad nr 1.

En midsommarnattsdröm, ett av William Shakespeares mest kända verk, handlar om kärlek. Olycklig, missförstådd, men också om kärlekens innebörd. Regissören Dritëro Kasapi har gjort om Shakespeare på ett mycket fritt sätt, tillsammans med sina medarbetare. Man kan säga att hans tolkning innehåller fyra beståndsdelar. Shakespeare-vers, plumpa skämt, stå upp och politisk komik.

Handlingen är förflyttad till nutid och utspelar sig i Uppsala. Den romantiska förvecklingen mellan de lyckliga Hermia och Lysander och de olyckliga Helena och Demetrius leder så småningom till Kap-området och reggaefestivalen. Den politiska delen, som handlar om hur Sveriges regering ska fira de unga turturduvorna i det ståndande kungabröllopet, leder också till reggaefestivalen.

Väl framme på Kap-området får vi se en underbart vacker dekor. Inte kunde man ana att ett rastafari-lejon en dag skulle pryda Uppsala stadsteaters stora scen. Men enligt den bild som vi får av vad reggaefestivalen är så handlar den om att röka (surprise), göka och bajamajor till tonerna av Bob Marleys Rebel Music och Is This Love, bland annat.

Förstås ska jag inte avslöja hur förvecklingarna utvecklar sig, men historien vävs ihop och trots sina två timmar och 25 minuter effektiv speltid så känns föreställningen inte så maratonlång. Den lockade till mycket skratt, framför allt Özz Nûjen som gestaltar Puck och Sarah Maya Jackson som sagoväsendet Titania och som Mona Sahlin.

Vad vill då Uppsala stadsteater säga oss med den här fria tolkningen av William Shakespeares En midsommarnattsdröm? Ja, de avtryck som föreställningen lämnar i mig är humorn, det är skönt att få garva på teatern. Den politiska delen känns mest som slag i luften, oavsett om den riktas till vänstern eller den extrema högern. Och så ska jag väl recensera reggaekopplingen då. Det är kul att reggaefestivalen får vara kuliss till större delen av första akten och hela andra akten. Det är synd att fördomarna måste finnas med där, framför allt vad det gäller rökandet. Å andra sidan, utan röken så hade de inte kunnat väva ihop En midsommarnattsdröm med reggaefestivalen. Historien innehåller i grunden örter och blomsaft och mystik.

Så, jag lägger för en stund undan argumenten om fördomsfull reggaetolkning, ler lite mer och säger grattis till Uppsala stadsteater som återigen vågar bryta ny teatermark.

En midsommarnattsdröm har premiär 18 mars på Uppsala stadsteaters stora scen.

Dag Vag till Urkult

Urkultfestivalen hänger på andra festivaler och bokar reggaeakter. Sedan tidigare var Jaqee, Kapten Röd och Serengeti inbokade. Senaste bandet med reggaekoppling som bokats till festivalen i Näsåker är Dag Vag.

Urkult hålls i år 5-7 augusti, samtidigt som Uppsala Reggae Festival.

"Serengeti är svinbra!"

Än så länge har Svenska Reggaebloggen inte hört mycket av Serengetis debutplatta som släpps om en månad, inte mer än vad ni andra också kunnat höra. Men en som har hört är Gillis Bengtsson på skivbolaget SwingKids.

"Serengetis kommande platta är svinbra. Några sprillans nya låtar är riktiga klubb- och radiohits. Särskilt låt nummer fem på plattan är min stora favorit just nu. De borde kunna få ta världen med storm", skriver Gillis i sin blogg.

Tredje: Rough Lynx

Målet att ge landets främsta ljudsystem uppmärksamhet nu i mars håller på att nås. I dag är det dags för Rough Lynx, tredje systemet ut. Det är Andreas "Ante" som svarar på frågorna.

Hur länge har ni kört?

- Vi har kört vårt game sen vi föddes men Rough Lynx startades runt 2003.

Hur kommer det sig att ni började?

- Det startade eftersom alla i soundet alltid har haft ett intresse för reggae och dancehall, samlat på skivor och nördat oss. Det var en naturlig del i ledet att ta det vidare. Soundet startades först av Andreas och David i samband med en klubbstart, då var även Kapten Röd med som MC. Strax efter ville Kaptenen solosatsa på musiken och då tillkom Jonas, Ante & Olof som selectors. Då körde vi med Splurt på micken, en MC från England/USA. Nu när han flytt landet så kör vi sedan något år tilbaka med Brian London på micken, en galen pitbull från London!

- Utöver klubbdrivandet, all promotion, DJ-andet osv producerar vi även egna rytmer, beats och remixer. De senaste åren har vi inte haft tid att fokusera så mkt på detta, men mer kommer att komma, lovar Ante i Rough Lynx.

Vad utmärker ert system? Stil? Ljudmässigt? Publikmässigt?

- Det vi fått höra, är vår versitality, alltså bredd. När det kommer till vilka typer av klubbar vi driver, vilka artister vi bokar och vad vi spelar för skivor. Vi har en stor förkärlek till digital 80-tals dancehall i soundet och har alltid promotat det en hel del, Vi har t ex kört mycket med Robert Lee genom åren, han har varit här i Gbg ett par gånger och vi har nära kontakt med honom.
Publiken som besöker våra danser är väldigt bred eftersom det kommer spelas allt från Little Clarkie och Sly & Robbie till Mavado och Snoop Dogg!

Om ni bortser från er själva, vilket är Sveriges bästa system?

- Vi kan inte bortse från oss själva eftersom vi slopade jantelagen för länge sedan och är enligt oss själva Sveriges fetaste sound! Annars har vi alltid och kommer alltid att supporta våra vänner Million Vibes.

Vad utmärker ett bra system, enligt er?

- Vad som, enligt mig/oss, utmärker ett fett sound är bra, rolig och intressant selection. Inte bara det nyaste nyaste utan att det finns ett djup i skivsamlingen. Vi tycker att man ska kunna bränna av feta dubplates och kunna rocka en dans. Punkt!

Vad har ni för spelningar på gång?

- Vi har mycket på gång! Besök Myspace och Myspace för att kolla.

Björn - baktaktsjournalist

Han är utan hatt! Foto: Eva Jonsson.

Svenska Reggaebloggen sneglade på Reggae Galores nättexter i början och inspirerades. Vi är många som läst hans texter, sett hans nuna på forum och i verkligheten. Men vem är han egentligen? I dag svarar reggaeprofilen Björn Owen Johansson på frågor. Journalisten blir intervjuad utan att vi hamnar i medial ankdamm.

Kan vi först få en kort bakgrund om din koppling till reggae. Var började det?

- Det började under nittiotalets andra hälft. Först med svenska artister som Peps, Kalle Baah och Chilly & Leafy. När jag sedan hittade den jamaicanska musiken via artister som Desmond Dekker och Gregory Isaacs var jag fast. Sedan dess, i drygt tio år nu, har jag lyssnat på reggae och dancehall dagligen.

Numera är det framförallt dansmusiken, oavsett decennium, som tilltalar mig och det hänger ihop med en alltjämt växande kärlek till soundsystemkulturen. De skäggiga rootsgubbarna i skivsamlingen får ursäkta, men de samlar mest damm. 

Du var väl något av pionjär för svensk reggae på nätet (SkaWars och Reggae Galore). Hur kommer det sig att du ville skriva om reggae på nätet?

- Om jag varit någon pionjär vet jag egentligen inte. SkaWars, där jag halkade in av en slump 2005, hade ju funnits i många år redan då. Men i och med Reggae Galore som jag startade tillsammans med Finn Stillerud (känd som Finn the Giant, red anm) 2007 har jag väl på något vis tagit täten i svensk reggaebevakning. Det är ju bara tre år sedan, men då fanns det nästan ingen reggaebevakning på nätet förutom SkaWars och några enstaka hemsidor och bloggar. Där har det hänt otroligt mycket under de här åren.

Lusten att skriva har jag haft sedan långt tillbaka, att det skulle bli just journalistik och reggae föll sig på något vis naturligt när jag började jobba med SkaWars. Det handlar både om skrivandet och om musiken. Jag älskar båda delarna och jag har lyckats kombinera dem. Sedan har jag ju tagit journalistiken vidare och skriver numera om kultur på ett bredare sätt och med olika uppdragsgivare.

Hur har bevakningen av reggae förändrats under internetfasen?

- Jag kan nog inte uttala mig om hela ”internetfasen” men under de åren som jag har varit aktiv så har ett enskilt fenomen, bloggarna, förändrat allting. Som jag sa, när vi startade Reggae Galore fanns det ingen eller ytterst få svenska reggaebloggar. I dag finns det ett tiotal som är värda att nämnda. Några av dem är förbannat bra.

Samtidigt så finns ju SkaWars, ett community med oerhört stark ställning på den svenska reggaescenen, där nyheter, information och rykten sprids oerhört snabbt. SkaWars betydelse för scenen går inte att överdriva tror jag. Det är en mycket viktig mötesplats för såväl fans som artister. 

Du har beslutat att mer eller mindre lägga ned bloggandet på Reggae Galore för att istället satsa ännu mer på ett tryckt magasin. Varför?

- Vi lägger inte ned bloggandet helt och hållet. Men vi byter fokus. Istället för att skriva om nyheter och aktuella händelser så ska vi fokusera på det vi själva gör, vilket blir mer och mer hela tiden. Det beror på två saker, dels att vi inte har den tid som krävs för att göra det riktigt bra, och dels att andra – inte minst den här bloggen - redan sköter nyhetsbevakningen på ett ypperligt sätt. Vi kände helt enkelt att vi inte längre behövdes på samma sätt som tidigare.

Istället satsar vi nu desto hårdare på det kommande numret av Reggae Galore Magazine (RGM) som släpps i augusti, samt på en del nya sidoprojekt.

Nummer 1 av Reggae Galore Magazine släpptes till försäljning 2009. Nummer 2 dröjer ända till augusti 2010. Vad är det som ligger bakom det stora glappet?

- Ekonomin! Vi gjorde många nybörjarfel med vårt första nummer, och de ekonomiska följderna av det har gjort att vi tvingats skjuta upp det andra numret gång på gång. Men nu är det snart dags. Arbetet med nästa nummer är i full gång och det släpps den femte augusti, i samband med Uppsala Reggae Festival.

Det här numret skiljer sig mycket från det första. Då gjorde vi ett slags avstamp genom att sammanfatta den svenska reggaehistorien. Vi tittade bara bakåt. Nu gör vi ett mer klassiskt musikmagasin där fokus är här och nu. Jag kan avslöja redan nu att Reggae Galore Magazine #2 kommer innehålla bland annat intervjuer med David Rodigan, Serengeti och Safari Sound. Dessutom blir det mycket, mycket mer. Mixen är större och bredare den här gången, och layouten är helt ny.

Hur har responsen varit på RGM?

- Responsen har varit väldigt bra. Lovorden har varit enormt många och den konstruktiva kritiken har varit väldigt nyttig. Dessutom fick vi en hel del medial uppmärksamhet i samband med första numret, något som vi hoppas på även nu till sommaren. Som liten oberoende tidning i en jäkligt snäv nisch har man inte någon PR-budget att bolla med, och man är till stor del beroende av att folk nämner en, pratar positivt och sprider ett gott rykte på egen hand.

Vad har du för vision för RGM i framtiden?

- Visionerna är egentligen ganska blygsamma. Vi kommer aldrig tjäna några pengar, men vi kommer förhoppningsvis växa och leva en lite säkrare tillvaro i framtiden. Vårt mål var från början att ge ut 3-4 nummer per år. Det målet lever på sätt och vis kvar, men det är satt på lång sikt. Vi tycker samtidigt att det är viktigare att göra en jäkligt bra tidning, än att göra många nummer på kort tid.

I övrigt arbetar vi på att göra Reggae Galore till något större och bredare än bara ett magasin. Under det här året kommer vi börja med lite andra saker vid sidan av och etablera samarbeten med andra aktörer på reggaescenen. Vi kommer att växa åt olika håll.

Du bor i Borås. Hur är Borås som reggaescen?

- Borås är nog den urtypiska småstadsscenen. En reggaeklub som dyker upp en gång per månad och… inget mer. Men närheten till Göteborg har ändå fått mig att stanna kvar här. Och jag känner mig nog mer som en del av den svenska reggaescenen än av något geografiskt hörn. Det blir ganska många hotellnätter per år. Väldigt många.

Du är inte bara skribent, du har t o m gjort musik under namnet Color Blind. När blir det något nytt från artisten Björn Owen Johansson?

- Det lär nog dröja, haha! Den där Color Blind är ett ganska insomnat alter ego som har lagt sina låtar i en byrålåda. Där blir de nog kvar ett bra tag. Jag kanske dammar av den karriären när tidningen gått i konkurs och jag har fått en fyrtioårskris. Vem vet!

Videopremiär för Amsiebrown

En av de artister som är på väg uppåt på svenska reggaescenen är Uppsalas Amsiebrown. Ett album är på gång senare i år och redan nu har Svenska Reggaebloggen möjligheten att visa videon till låten Checkout, en låt som är producerad av Doobie Productions.

Shakespeare och reggae

Det är inte bara ena halvan av Sly & Robbie som har med Shakespeare att göra i reggaevärlden. Nä, nu ska även Özz Nûjen(!) koppla ihop reggae med Shakespeare. Han gör rollen som narren i Uppsala stadsteaters uppsättning av den klassiska komedin En midsommarnattsdröm. Och det knasigt roliga i sammanhanget är att man förflyttat historien inte bara till Uppsala utan till Uppsala Reggae Festival. Så här skriver teatern om föreställningen:

"I ett lerigt virrvarr på reggaefestivalen i Uppsala möts nykära 40-talister som flytt till laglöst land, undan sina stränga barn. Ett gäng politiker som vill ge kronprinsessan en bröllopsgåva i form av en teaterföreställning. Och några berusade arrangörer som plågas svårt av svartsjuka. Alla insvepta i dimma och höga på magiska örter och kärlek."

Låter det spännande? Svenska Reggaebloggen ska för första gången på något år besöka teatern och debutera som Shakespeare-tittare. Kanske blir det också debut som teaterkritiker. Håll utkik i bloggen mot slutet av nästa vecka.

Är ni sugna på att se föreställningen? Här kan ni se biljettillgången.

Nästa: Stereo Stepper

I dag är det dags för ljudsystem nummer två att få fokus på sig, Stereo Stepper. Det är Oskar "Oskadus" som svarar på frågorna.

Hur länge har ni kört?
- Sedan 02/03.

Hur kommer det sig att ni började?

- Det kändes som ett naturligt steg efter en tids skivköpande och -samlande att börja spela reggae ute. I samma veva, 2002, åkte vi till Jamaica och det var där och då som inspirationen till att på allvar börja spela sound kom. På den tiden var vinylmarknaden väldigt levande och skivorna på Jamaica var billiga, så vi kom hem med så mycket LP-skivor och 45:or att det kunde lägga grunden till vårt sound.

- På den tiden bodde vi i Falun och vi fyllde ett väldigt stort hål i och med att vi var de första och enda som hade reggaeklubbar och svartklubbar med reggae och dancehall regelbundet.

Vilka ingår i systemet? Vilka har ni som gäster?

- Oskadus & Quickhead som selectors och Joey på mikrofonen.

Har någon av er bakgrund från band eller som soloartister sedan tidigare?

- Nej, mer som musikproducenter och ljudtekniker.

Vad utmärker ert system? Stil? Ljudmässigt? Publikmässigt?

- Vår selection som sträcker sig från rocksteady, genom 80- och 90-tals dancehall till dagens dancehall & one drops kryddat med mycket dubplates.
Vi spelar med en säker känsla för det som varit och med en stadig blick framåt. Men "dancehall style" är nog samlingsordet. Inte mycket 70-tals roots med andra ord.

Om ni bortser från er själva, vilket är Sveriges bästa system?

- Väldigt svårt att säga i och med att alla kör så olika stilar och skiljer sig rätt mycket åt. Men själv så tycker jag att sounds som behärskar konsten att spela in grymma dubplates och samtidigt kan leverera tight juggling med bra mc är intressantast.

Vad utmärker ett bra system, enligt er?

- Kreativitet, fantasi, humor och fingertoppskänsla.

Vad har ni för spelningar på gång?

- Just nu ligger vi lite lågt med tanke på att vi bor så utspridda i landet, men det dyker säkert upp grejer inom kort. Den kommande clashen som vi har mot norska Jah Ark och danska Firehouse på Öland Roots kommer bli riktigt kul.

Sture bryter tystnaden

För första gången på väldigt länge väljer Carl-Martin Vikingsson, känd som Sture, att uttala sig i sin egen blogg om musik. Vanligtvis skriver han om samhällsfrågor och politik, men i kväll:

"Stures Dansorkester är på gång. Skivarbetet i full gång i studion. Spelningar med ny och mäktig sättning i Kalmar 26/3, Linköping 27/3, Skogsnäs 3/4 och Åre 5/4. Och mer ska det bli. Se upp! Hungrigt, med själ och hjärta."

Vi ser upp!

Drama Roots debuterar

Nyligen blev skivan Live At The Rock klar. Bandet som släpper sin egenproducerade skiva heter Drama Roots och kommer från Skärblacka. Bakom mixerbordet på liveskivan sitter ingen mindre än Janne Karlsson från Kalle Baah.

Att släppa en liveskiva som sitt första alster är ovanligt. Kalle Baah gjorde faktiskt samma sak, med en svårfunnen kassett med en inspelning från Mosstorpsskolan i Skärblacka. Ett annat band som släppte live innan studio var Sverigeaktuella Misty In Roots. Nog om historik.

Drama Roots bjuder föga överraskande på roots reggae. Det nio personer starka, unga bandet, bjuder på en tillbakalutad soft reggae. Det är en blandning av covers och eget material, sju egna låtar och fyra covers. Av urvalet av covers att döma är Culture ett favoritband. Valen föll på låtarna Lion Rock och Satan Company.

Det är en lite tam skiva, tycker jag. Man behöver hitta något för att kunna sticka ut lite mer, våga överraska musikaliskt. Talangen finns där tveklöst, det låter bra men är aningen osvängigt. Mer precis än så kan jag inte vara. Men med tanke på hur färskt bandet är så tror jag de har mycket mer att komma med. Jag kommer i alla fall hålla ett öra på Skärblacka-arvet Drama Roots.

Nu kommer boken!

Svenska Reggaebloggen har väntat länge på den, många andra har väntat på den och nu är det klart när den släpps i bokhandeln. Den gick tidigare under arbetsnamnet Dubsjuk, nu heter boken Jamaica-Sverige: tur och retur. Författaren Kristian Lönners debutbok kan vi alla läsa efter 18 maj.

Det blir en 220 sidor lång resa från tidigt 1970-tal, då Bob Marley gästade Sverige och försökte lära ut hur man spelar reggae, fram till i dag.

Författaren meddelar också att det nu finns en fan-sida på Facebook. Ni kan räkna med en recension här i bloggen vad det lider. Om längtan blir för stor kan ni så länge läsa bloggens intervju med författaren Kristian Lönner.

Omoralisk schlagerfestival?

Om man inte vill följa den stora melodifestivalen på lördag så finns det en alternativ festival att se. Du måste dock ta dig till Mariefred i Sörmland. Där kan du se Carl-Martin "Sture" Vikingsson med delar av Dansorkestern framträda. Men ärligt talat, det mest spännande är nog ändå att Lars Ohly(!) står som artist. Allt enligt Reggae Sthlm.

Om du är en reggaeintresserad proggråtta kan du ladda upp med lite Sillstryparn så länge.

Först ut: Wolverine Hi-Fi

Svenska Reggaebloggen är långt ifrån felfri. En stor lucka som bloggen nu försöker täppa igen är ljudsystemen. Därför har ett stort antal system i Sverige fått ljuset på sig och först ut att träda fram är Wolverine Hi-Fi, ett av de färskare i Sverige. Det är Choppa B som svarar på frågorna.

- Vi började 2008 men körde vår första dans i mars 2009.

Hur kommer det sig att ni började?

- Jag hade varit sugen på soundgrejen länge, min bror hade lirat i Axxionpack tidigare så jag kom in på det den vägen. Sen eftersom jag bodde i Hälsingland fick jag alliera mig med lite andra glesbygdsbor. Ah country me seh!

Vilka ingår i systemet? Vilka har ni som gäster?

- Jag och Marcus (artistnamn Macker), är de mest engagerade i soundet. Freddy och Tobbe är även med men kanske inte lika drivna som mig och Macker. Sen har vi en kille som heter Ludde som kör mick.

Har någon av er bakgrund från band eller som soloartister sedan tidigare?

- Nope, Ludde har spelat trummor i rockband om det räknas.

Vad utmärker ert system? Stil? Ljudmässigt? Publikmässigt?

- Dancehall från 83-95 kryddat med dubplates, vi försöker göra speciella och personliga dubs och inte juggla de största hitsen.

Om ni bortser från er själva, vilket är Sveriges bästa system?

- Kollar man på roots/stepperssound: Meditative Sounds, nyare dancehall: Safari, foundation: Bangarang. Fetast dubbox tycker jag Stereo Steppers och Million Vibes har. Men Fast Forward spelar mest grejer som jag personligen gillar.

Vad utmärker ett bra system, enligt dig?

- Personlighet, att våga gå sin egen väg och hitta sin egen stil. Sedan är det viktigt att det är kunniga selectors som har koll på musiken och kan variera sin selection utan att det blir tråkigt.

Vad har ni för spelningar på gång?

- Vi kommer fortsätta vår conquest av Hälsingland i sommar med en spelning i Ljusdal och en i Hudiksvall. Det blir kanske något i Stockholm och Oslo innan dess.

En liten förälskelse

Ni vet hur det är, man lyssnar på nytt material med ett gammalt favoritband. Det här hände bloggredaktionen i går. Svenska Reggaebloggen har fått en exklusiv förhandslyssning på Ital Skurks singel Dimma & Motljus. Åh, jag blir alldeles varm och glad i kroppen. Det här låter... som Ital Skurk gör i sina bästa stunder. Det mjuka soundet, väna sången, baktakten och melankolin finns där.

Texten handlar i korthet om att vara sämst när det gäller, att kunna högprestera så länge ingen tittar på. Men också om att lämna det bakom sig.

Det här lovar riktigt gott inför kommande albumsläpp. Singeln Dimma & Motljus, med en dubversion av samma låt, släpps 31 mars och albumet senare i vår.

Designhjälp?

Är det någon av er läsare som är kunniga på att göra snygga loggor? Jag behöver fräscha upp bloggen lite och om någon är sugen på att hjälpa en ideellt jobbande bloggare med en trevlig logotyp så tas hjälpen tacksamt emot. Mejla mig i så fall!

Dimma, motljus och försening

Skurkarna från Stockholm har sin comeback på gång, det har Svenska Reggaebloggen skrivit om tidigare. Ital Skurks singel har dock dröjt lite. Dimma & Motljus släpps 31 mars istället för slutet på februari som det var tänkt. Orsaken?

- Den har varit klar ett tag. Vi har frusit fast med allt bara, blir lätt så när det går 15 snart 16 barn på 7 bandmedlemmar, skriver Pierre Lindsjöö i ett mejl.

Bloggen har fått sig ett smakprov på singeln, lyssnar på den inom kort. Singeln kommer släppas digitalt med en dubversion, sedan kommer ett fåtal 7"-singlar finnas också, meddelar Ital Skurk. Albumet dröjer ytterligare, som ni förstår.

När vi ändå är inne på undanflykter. Bloggredaktionen är dunderförkyld och har dessutom älsklingsdatorn inlämnad på fläktbyte. Det tar cirka två veckor till innan jag är helt tillbaka på bloggbanan. Då ska det hinnas med inskolning på förskolan också.

Debutanter

Vad roligt att bloggens lista över kommande skivsläpp fått genomslag i Reggaesverige. Nu har ytterligare ett band, RootsbyNature, hört av sig. Eller band, det är en duo bestående av Amira & Kwame från Stockholm. Rötterna har de i Ghana, Sverige och Egypten. Amira skriver:

- Vårt debutalbum är inspelat och mixat i Rub-a-dub-studion av Jonathan Sandberg och är beräknat att släppas i april.

Kan lägga till att jag häromdagen fick ytterligare en debutskiva med posten, den här gången från Skärblacka. Drama Roots heter bandet och om några dagar blir det en kortare recension av skivan, som är inspelad och mixad av Janne Karlsson i Kalle Baah.

"Låt inte Babylon vilseleda"

Enköpingsbandet First Light albumdebuterar i vår, troligen i maj, och vid mixerbordet har man lyckats få Internal Dread. I går var det livespelning med bandet på hemmaplan och det var livedebut på flera nya låtar, enligt sångaren Michél León.

- Bland de nya låtarna har vi Cool Down, kort sagt en låt som talar om att man ska tänka, ta vara på sitt liv och vara tacksam över att man har fått ett liv att leva. Jag vill påminna om att oavsett vilka förhållanden vi genomgår här i livet, måste vi vara starka, hålla huvudet högt och inte låta Babylon vilseleda oss på något sätt.

- Don't Walk Away är den senaste av de få "love songs" vi gjort, och den har heller aldrig spelats ute förr. Likaså My Neighbour. Låten har sina rötter och är tillägnad en väldigt god vän och sann broder i ett litet community som heter Airy Castle, St Thomas Jamaica.

Hur går arbetet med albumet som ska heta Judgement Time?

- Det har varit mycket runt omkring som varit tidskrävande den senaste tiden. Men arbetet går framåt. Trots tryck och stora förväntningar utifrån försöker vi låta bli att stressa med arbetet och ser hellre att det blir bra.

Vad blir det för stil på albumet?

- Den stil vi har är också den stil albumet kommer att ha, huvudsakligen roots reggae. Sedan kan man ha olika uppfattningar om hur en stil ska vara för att placeras inom en viss ram. Men vi kan däremot lova att soundet kommer att bli 100% Rub-a-dub, berättar Michél León sångare i bandet.

Vad har det betytt för er att jobba ihop med Internal Dread?

- Det betyder väldigt mycket för oss och vi kan understryka att det är en stor ära och ett rent nöje att ha fått den möjligheten. Det är någon vi ser upp till väldigt mycket. Vi har sett det som ett gott tecken och en välsignelse från ovan. Vår tid är kommen där vi till slut hamnade rätt, och det är vi tacksamma för.

Tidigare har vi varit i kontakt med en handfull olika skivbolag men som vi känt inte har haft något att erbjuda. Det är den stora anledningen till varför det inte har gjorts något riktigt album tidigare. Det vi har eftersträvat, är någon som kan lägga den sista biten. Och den biten har Internal Dread på Rub-a-dub.

Kommer det bli fler spelningar framöver för att marknadsföra albumet?

- Självklart finns det visioner om en turné för att marknadsföra albumet. Spelningar är under planering, mer om det vid ett senare tillfälle.

Michél León avslutar med en sak som gör mig både stolt och generad men jag publicerar det ändå...

- Till sist vill vi ge Svenska Reggaebloggen ett stort tack för dess existens, arbete och framför allt den support den ger med sig till den svenska reggaescenen... BIG UP! Vi vill också passa på att tacka alla som givit First Light support på ett eller annat sätt under dessa år - bless up!

Kapten Röd mest efterlängtad

I Svenska Reggaebloggens omröstning om Uppsala Reggae Festivals första artistsläpp vann Kapten Röd. På frågan "Vilken artist ser du helst på URF, av de redan bokade?" svarade 35% att de helst ser Kaptenen. Det var jämnt, på andra plats kom tyske Gentleman på 28% och trea kom brittiska veteranerna Misty In Roots på 26%. Man kunde rösta på flera alternativ.

Hela listan såg ut så här:

1. Kapten Röd
2. Gentleman
3. Misty In Roots
4. Kalle Baah
5. Slag Från Hjärtat
6. Channel One Sound
7. Serengeti 
8. Ingen av dem

Jaqees tredje

I går presenterades Jaqees nya video och singel, Moonshine. Den kommer från albumet Kokoo Girl (2009). Mycket nöje!

LionDub släpps snart

Har fått veta att Gävlebandet LionDubs album är färdigmixat, arbetet med omslag pågår och skivan släpps i samband med en konsert 2 april på Mosebacke i Stockholm och på hemmaplan i Gävle dagen efter.

Vad Svenska Reggaebloggen tycker om LionDub? Det kan du läsa här.

Kanadensare fiskar efter URF

Dubmatix är sugen på att komma till Uppsala i sommar. I en intervju med Reggaemani kommer det fram att kanadensaren ska göra Europaspelningar i sommar och när han får nys om att URF finns så blir han intresserad, enligt Reggaemani. Läs intervjun här.

Antivåldskonsert i Fittja

Enligt ReggaeSthlm hålls det en antivåldskonsert i Fittja på fredag med flera reggaeartister på scen. Bland andra uppträder Danjah, Mysticman, Slag Från Hjärtat och Labyrint. Läs mer på ReggaeSthlms hemsida.

Stockholmsfestival planeras

Det planeras för en reggaefestival i Stockholm i maj. Den ska arrangeras av Club Somebody Please Help Me. Festivalplaneringen verkar vara i sin linda, men pricka för 28 maj i era kalendrar.

Mysticmans vibrationer

Hallstaviks reggaestolthet, Mysticman, har fått färdigt sin första video till albumet Rock Of My Foundation. Första singeln från skivan heter Giving Me Vibes och den har alltså en medföljande video som finns till allmän beskådan på tuben men också här i bloggen från och med... nu! Vill du läsa vad Svenska Reggaebloggen tycker om Mysticmans album kan du göra det här.

Vänner på internet

Bloggredaktionen bugar och bockar! Det är verkligen jättekul att ni blir fans till bloggen. På en dryg vecka har antalet fans till Svenska Reggaebloggen ökat från 60 till 111! Ni får säga till om ni kräver något mer än texter. Man måste ju leverera till sina fans. ;)

Jag vill också passa på att tacka alla läsare, artister och producenter som ger mig muntra tillrop. Era uppmuntrande kommentarer gör det lättare för mig att driva bloggen framåt.

Daniel Asher vill vara med

Ytterligare en grupp har hört av sig och vill medverka i min lista över kommande skivsläpp i vår. Det är Daniel Asher och Jah Covenant Band som släpper skiva i mars/april. Tolv tunga rootslåtar utlovas. Självklart får de vara med på listan och det kommer bli en text om bandet när det närmar sig skivsläpp.

För övrigt är min tredje bebis (efter mina två barn) inlämnad på service. Den bärbara datorn mådde inte bra och i den fanns alla kontakter med Reggaesverige, all musik, foton osv. Dessutom börjar redaktören i dag måndag att jobba igen efter fem veckors babylycka, så om bloggen inte blir lika flitigt uppdaterad de kommande dagarna så vet ni varför.

Förfest? Här har du musiken!

Dagens recension handlar om ska, trall-ska, punkig ska, Ska-P och Manu Chao-inspirerad ska från Ska'n'Ska. Det var sju ska i samma mening det. Debutalbumet Gunshot Fanfare från Stockholmsgruppen kommer nu, kallaste vintern 2010. Debutsläppet från bandet kom 2006, då var det en självbetitlad EP. Sedan dess har bandet varit flitiga scenartister, cirka 200 spelningar har det blivit.

Som alla ska-akter är Ska'n'Ska en kraftfullt bemannad med åtta män och en kvinna. Förstås är det en ivrig blåssektion också, alla ingredienserna finns där. Vi bjuds på politiska texter på engelska, texter på spanska, skrålande körer, kritik mot svensk vapenexport och kritik mot FRA-lagen. Bland mycket annat.

Det här är musik för en häftig förfest en fredag- eller lördagkväll, det är musik för en ösig konsert på en schysst klubb eller varför inte ett festivaltält. Det här är däremot inte musik att lyssna noga på för att sedan recensera. Mitt livstempo och musikens tempo går i klinsch med varandra. Det låter inte dåligt på något sätt, det är bara fel för mig just nu. Framför allt störs jag av ett mycket dominant trumljud. För alla er andra, som inte lider av sömnbrist och har babyblues utan istället är i en festlig och festsugen fas i livet är den här skivan perfekt. Själv blir jag bara stressad och vill stänga av. Blåssektionen däremot är jag förtjust i.

Gunshot Fanfare rekommenderas till fans av Hoffmaestro & Chraa, Ska-P och Manu Chao. Själva nämner bandet Gogol Bordello som en referens. Skivan kommer inom kort att finnas tillgänglig online på Spotify och Itunes och finns redan att köpa i vissa skivbutiker i Stockholm.

En stor och färggrann fjäder i hatten för bandet är att de ska vara förband åt Eek-a-mouse när han gästar Kägelbanan i Stockholm 26 mars. Då är jag säker på att bandet kommer till sin fulla rätt, även för mig.

Var är Tommy Tip?

En uppmärksam läsare, Jakob, tyckte jag skulle spana in ett projekt som göteborgaren Tommy Tip är inblandad i.

Han gästade bland annat på Kapten Röds debutskiva 2007, där de tillsammans gjorde Du E La Go. Han gjorde ett spår på Partillos samling Högre Standard sommaren 2008 under namnet Blotta Förskräckelsen. Jag vet faktiskt inte om han var ensam eller om de var fler. En låt nådde dagens ljus vad jag vet, Skjut Först.

Nu är Blotta Förskräckelsen aktuell igen på en låt ihop med Ravekommissionen (roligt valt gruppnamn för övrigt). Kanske är det också Kapten Röd som hörs? Se, hör och döm själva. Låten heter Kriminell Skank.

Bredden bekräftas av Diegojah

Gratis är sött och gott. I det här fallet gäller det stockholmaren Diegojah som släpper sitt album Dancehall Sweet till alla oss helt fritt.

Den här recensionen förtjänar först en bakgrund. Jag har aldrig varit något dancehall-fan, annat än av gammal 80-tals. När det kommer till festivaler väljer jag alltid roots-spelningar före dancehallen, tröttnar så fort på den moderna dancehallen live. Dock har jag blivit mer och mer tolerant mot stilen. Nu sitter jag alltså med en skiva som innehåller enbart dancehall och ska recensera den.

Diegojahs skiva består av två delar, kan man säga. Uppdelningen beror på vem som suttit i producentstolen. Ena halvan är gjord av Viktorious (Sverige), den andra av Raggattack (Spanien). Först ut är de svenska rytmerna. Jag blir väldigt förtjust. Det känns lekfullt, avspänt. Jag är en fan av ljudbilden, som är lite ickefundamental. Det är blippigt. Ett spår är bekant för oss som följer den svenska scenen, From the first day bygger på samma rytm som Gangstrar med GeneralKnas och Storsien från Generalens album sommaren 2009.

Behållningen för mig är först och främst Diegojahs sång. Det andra är den blippiga ljudbilden. Mest smittsamma spåret är nog ändå titelspåret, som bygger på Viktorious-rytmen Payback. Skivan kan du ladda ner från Diegojahs hemsida eller direkt via den här länken.

Nu börjar jag bli riktigt imponerad av hur bred den svenska reggaescenen är 2010 och hur bra det låter. Det är en frisk scen vi har, livfull och vital. Keep up the good work, alla artister och producenter.

Skön roots av Mekka

Det händer ibland att skivbolag och marknadsförare hör av sig med tips om artister. Ibland är det bra grejer, ibland dåligt. Häromdagen mejlade en promotor om artisten Mekka. För mig var det ett nytt namn, men han spelade till exempel på Uppsala Reggae Festival 2006 (jag var inte där, valde friidrotts-EM i Göteborg istället...). Nu har jag bekantat mig med artisten och det är en skön, ganska långsam roots han bjuder på.

Han har kopplingar till avsomnade Uppsalabandet Natural Way och Cool Runnings. Sedan två år tillbaka har han kontrakt med tyska bolaget House Of Riddim. Nu är han aktuell med singeln Made Of, som enligt uppgift närsomhelst ska släppas på till exempel Itunes. Låten är rootsig med dancehall-inslag. Promotorn tycker att han kan jämföras med Gentleman, och visst finns det klara kvaliteter i den här killens musik.

Med sin ovanliga bakgrund (född i Saudiarabien, uppvuxen i Libyen och Sverige) är han definitivt intressant. Han är värd att lägga 15 minuter av er MySpace-tid på till att börja med. Den låt som fångade mig mest var Stereotype.

Första artistsläppet till URF

En stor nyhet damp ner under onsdagskvällen. Gentleman & The Evolution, Misty In Roots, Kalle Baah, Kapten Röd, Channel One Sound (UK), Serengeti och Slag Från Hjärtat är de sju första akterna som är bokade till Uppsala Reggae Festival 2010.

Det är ett senare släpp än tidigare år, men arrangörerna skriver "detta är bara början, mer tillkommer snart och det i rasande fart, det är bara drygt fem månader kvar till 10-årsjubileumfesten. Det kommer att bli ett axplock av de bästa artister som har varit på URF, och en hel del nya bekantskap".

Ni som följer bloggen vet att några namn dyker upp på många festivaler i sommar: Kapten Röd och Serengeti. Misty In Roots är en favorit, jag har ingen aning om vilken klass de håller i dag men läs gärna ett tidigare inlägg om engelsmännen här. De spelade också på festivalen 2003. Slag Från Hjärtat hyllades nyligen av mig för sin debutskiva så det känns som ett givet val, dock inte på grund av min recension. Ähum. Kalle Baah 30-årsjubilerar och lockar alltid mycket publik, Gentleman är en publikfavorit bland annat efter tidigare spelningar i Uppsala.

Channel One Sound har jag inte benkoll på men visst är det Mikey Dreads gamla soundsystem? Jag tackar den uppmärksamma läsare, Malin Norén, som helt riktigt påpekade för mig att Mikey Dread är död. Ljudsystemet lever vidare.

Känns som ett bra första släpp, tycker jag. Kommentarer på artisterna?

Helt Off till Borlänge

Heja Borlänge! Peace & Love-festivalen har nu bokat akt nummer sex med reggaekoppling för sommarens festival. Skåningarna Helt Off är ju på gång med comebackalbum och flera festivalspelningar (Öland Roots t ex), och nu kommer de till Peace & Love också.

Tidigare klara bokningar är Kultiration, Glesbygd'n, Chords, Rootvälta och Serengeti.

Rootvälta dröjer

Ytterligare ett band har hört av sig om min sammanställning över kommande skivsläpp första halvåret 2010. Rootvältas album hinner inte bli klart innan sommaren. Slutet av året är mer troligt, meddelar bandet.

Recensioner på gång

Inom några dagar kan ni förvänta er recensioner av två debutalbum. Diegojahs debut Dancehall Sweet fick jag i går och Ska'n'Skas debut Gunshot Fanfare ska komma med posten senast i morgon onsdag. Det betyder att ni framåt slutet på veckan kan få matiga recensioner, alldeles gratis.

Partillo - Sveriges mest anlitade?

Patrik "Partillo" Alexandersson har som vanligt händerna fulla. Om han inte producerar beats så spelar han i det ena kompbandet eller det andra. Men han har tagit sig tid och berättar för Svenska reggaebloggen om det sorgtyngda 2009 och fullbokade 2010.

- 2009 var ett jävligt år för mej, som ni kanske förstår. Kändes grymt att få ut Junior Erics skiva tillslut dock. Strax innan Eriks dödsolycka hade jag och Papa Dee bestämt oss för att inleda samarbetet runt hans kommande skiva. Jag hade gjort skisser till en tredjedels skiva, men från och med januari - Eriks olycka - så stannade allt arbete upp. Orkade absolut inte ta tag i något konkret på ett par månader. När jag sedan började resa mej så bokade jag en resa till Italien, där Papa Dee för tillfället höll till. Jag gjorde grunden till hans skiva i min studio i Göteborg och vi voicade där nere i Italien, berättar Partillo.

Han berättar att arbetet med Papa Dees kommande skiva fortfarande pågår och ett samarbete med Singa D, som kommer släppa sitt debutalbum under 2010:

- Just nu jobbar jag alltså med Singa D:s fullängdare och Papa Dees fullängdare, samt även Whales fullängdare som vi ska lansera i Nigeria (hans hemland). Och sist men inte minst Collie Buddz! Jag kommer att ha med ett par riddims på hans skiva också.

- Nu har jag precis slutfört mina riddims/låtar som jag ska ha med på både Serengetis skiva samt Kapellets (Snakka San, Ludde, Jeepstarr) fullängdare samt Panetoz kommande skiva (hiphop/dancehall från Stockholm). Det är alltså fullt upp! konstaterar Partillo.

Rytmsamling till våren
Partillo berättar att han i vår planerar att släppa en rytmsamling på sin nya dancehallrytm, men han vill inte avslöja mer än så just nu. Som om inte det här räcker. Han ska spela trummor bakom Syster Sol, Kapten Röd, Jaqee, Serengeti, Etzia med flera. De flesta gigen är med Hot This Year Band men även en del med The Kokoonuts.

- Jag har förmodligen glömt att skriva med hälften av det jag just nu gör så jag kanske får uppdatera senare, skriver Partillo i sitt mejl.

Två till vill vara med

Har fått mejl från två artister/grupper som jag missat i min lista över kommande skivsläpp. African Child & The Prophet Unification släpper sin andra platta. Sedan mejlade en nybildad grupp, Störda Poeters Sällskap, att de släpper en EP till sommaren. Värt att notera: en av medlemmarna är Fredrik Mikaelson.

Nordiskt slag om Öland

I dag presenterar arrangörerna av Öland Roots en soundclash som äger rum i juli. Det blir ett slag mellan Sverige, Norge och Danmark. Följande skriver arrangören i sitt utskick:

Stereo Steppers Soundsystem grundades 2003 i Falun och har sedan dess förflyttat sig ut i landet med bas i Stockholm och Malmö. Efter ett 7 år i businessen med tillhörande spelningar över hela landet och flera Jamaica-resor, är Stereo Steppers mer än redo att ge sig upp i ringen för att mobba Jah Ark och Firehouse.

Jah Ark Manifest är ett av Norges äldsta och mest aktiva sounds som är nyligen hemkomna från Jamaica och är riktigt kaxiga efter att ha slagit Axxionpack i Winter War-clashen. Tidigare har de clashat mot bland andra Viking Champion Sound i Norge, vilka de besegrade. Nu är de mer än redo att ge sig ut på det riktiga krigsfältet!

Firehouse har sedan 2005 gjort sig ett namn i Skandinavien, framförallt för deras unika digitala profil men även för att de är ett av de danska sounds som har clashat mest. År 2006 slog de Zulu Souljahs, 2007 hamna de på andra plats i DSCM, 2008 vann de över Million Vibes i en 45 shoot out och nu är de mer än redo för att reppa den röd vita flaggan.

Hosts/Warmup Sound är Dj Shirkhan och Sammy K från Safari Sound.

Mängder med skivsläpp i vår

Redan har tre svenska reggaealbum släppts i år, Internal Dread, Robert Athill och Slag Från Hjärtat. Mängder med album är på gång. I dag publicerar Svenska reggaebloggen sin exklusiva sammanställning över aktuella svenska skivor under vintern/våren. Rytmsamlingar är undantagna. Märker ni att något saknas eller är felaktigt? Hör i så fall av er till mig! Kommentera gärna vilket skivsläpp ni ser fram emot mest.

African Child & Prophet Unification (våren)
Amsiebrown (våren)
Daniel Asher & Jah Covenant Band (mars/april)
Diegojah - Dancehall Sweet (24 februari)
First Light (våren)
Foona (maj)
Glesbygd'n in dub EP (våren)
Governor Andy (två album) (oklart)
Hanouneh (våren)
Helt Off (våren)
Internal Dread - Food (mars)
Ital Skurk (mars)
Joey Fever (oklart)
Junior Natural - Rising Son (oklart)
Kapellet - Three The Hard Way (våren)
Kapten Röd (senast i maj)
Leafnuts (våren)
LionDub (våren)
Lobstah (våren)
Papa Dee meets Internal Dread In Dub (våren)
Papa Dee (våren?)
Million Stylez - Everyday (mars)
Mysticman (februari)
Papa Rock - Maga dub (våren)
Ras Cricket (två album) (våren)
Serengeti (våren)
Sheya Mission (våren)
Singa D (våren?)
Ska'n'Ska - Gunshot Fanfare (februari)
Stures Dansorkester (våren)
Störda Politikers Sällskap EP (sommaren)
Urban Tribe Stockholm (våren)
Whales (våren?)

Blås och afrikanskt på nya Sture-plattan

2006, under pågående Svenska Akademien-karriär, släppte Sture från nämnda grupp sin solodebut. Då var det ett tydligt rootsalbum med ett flertal covers på. Nu när Akademien har splittrats är Carl-Martin "Sture" Vikingsson på gång med nytt igen, samtidigt som han gett sig in på den politiska arenan för Miljöpartiet också. Svenska reggaebloggen har hört sig för med Sture vad som kommer hända under året.

Hur det går med ditt album? Jag har fått veta att det kommer släppas under våren.

- Det går bra. Planen är att skivan ska komma ut innan sommaren. Alla låtar är färdigskrivna, grunder är i stort sett färdiga. Återstår då att producera: lägga blås, körer, slagverk och allmänt pyntande, såna grejer.

Vad kommer skilja Stures Dansorkester 2010 mot 2006, stilmässigt och produktionsmässigt?

- Känslan är att det här är en skiva som textmässigt är personlig, musikaliskt rootsig men med inslag av afrikanskt och kanske lite soul. Det är mer av låtar än vad det är beats och riddims.

Kommer det vara covers med även på den här plattan?

Det blir bara en cover. På live-fronten har vi testat att köra med kör- och blåssektion, och det har känts bra. Jobbar med att få fram ett fartigare uttryck där, med mer röj, men ändå tyngd. För mig är det viktigt att hitta fram till en stil som är vår, så vi arbetar inte så mycket med att göra versions på befintliga rytmer och så. Det finns det andra som kan göra så mycket bättre.

Jag undrar hur du ser på att kombinera politiken med artisteriet. Finns det några problem, som du ser det nu?

- Hur det funkar att kombinera vet jag inte än, men jag tycker att det är skönt att gå in i det partipolitiska utifrån detta att jag redan har en plattform för att föra fram politiska budskap i musiken. Det ger mig ett oberoende. Problemen tänker jag mig skulle vara tiden, men å andra sidan är jag ju redan borta från det där att köra musik på heltid, som jag gjorde under några år med Akademien. Jag trivs bra med att kombinera sysselsättningar, tycker att allt jag gör växer av det, även om det ibland kan bli lite stressigt.

Vilket sätter du främst nu, politiken eller musiken?

- Var mitt fokus kommer att ligga kommer valet och väljarna avgöra. Som det ser ut nu kommer jag dock inte att hamna bland toppnamnen på Miljöpartiets riksdagslista, så om jag skulle komma in skulle det vara genom att jag blev inkryssad. Jag kandiderar på listan i Stockholms län, men också i västra Skåne. Överlag är min ambition med att engagera mig i politiken det att profilera och utveckla grön ideologi, eftersom jag känner varmt för det, även när det gäller den mer handfasta
och dagspolitiska delen. Skulle jag inte hamna i riksdagen så tänker jag ändå arbeta politiskt på annat håll, är bland annat nominerad till en del styrelseplatser i partiet. Att skriva låtar kan jag inte sluta med, det har jag gjort så länge jag kan minnas.

I kväll kommer du till Uppsala och spelar med Congoman Crew på Norrlands Nation. Vad kommer vi få höra?

- Det blir gamla låtar från både Akademien och Stures Dansorkester, men vi ska också bjuda på material från kommande skiva. När vi har repat har det låtit bra, det ska bli skitkul. Räkna med att få exempel på hur man kan göra roots på röjigt vis!

10 000-klubben

Nu är bloggen med i 10 000-klubben. Alltså inget snusk på 10 000 meters höjd utan 10 000 unika besök. Tack alla! Egentligen borde jag försöka ta reda på vem som var nummer 10 000 och belöna på något sätt. Om du känner på dig att du var nr 10 000, hör av dig! ;)

Remixtävling på Matisyahu

Leontin, producent som bland annat jobbar med gruppen Desert Rose (som bloggen tipsat om förut), mejlade mig i går och tipsade om en tävling som pågår just nu. Matisyahu, amerikanen som lyckats med bedriften att ligga högt på Billboardlistan med reggaeskivor, har en tävling som går ut på att remixa hans låt One Day. Man får fyra veckor på sig, sedan ska det röstas i två veckor. Jag har ingen koll på hur många andra svenskar som remixar låten, men tycker ändå att Leontin förtjänar lite uppmärksamhet för sin remix.

Janne Baah talar ut

I höstas firade han 30 år med sitt band och det finns knappt ett reggaefan i Sverige som inte någon gång sett Kalle Baah spela. Han spelar in flera av de största reggaeartisterna i studion i Skärblacka, har varit ljudtekniker åt Svenska Akademien när de spelar live, bland mycket annat. Janne Karlsson är mannen i blickfånget, han som sitter vid trummorna men som nu kliver fram i rampljuset. Det blir en intervju om Skärblacka, Radio Luxemburg, 90-talet och Red Hut-studion.

Allting började i Skärblacka när du var tonåring. Hur lärde du känna de andra i Kalle Baah?

- Jag, Pelle Johansson (sångare och gitarrist) och Jocke Salinder (basist) gick i samma skolklass och vi bestämde att vi skulle bilda ett band. Det gjorde vi, och genom pop-, punk- och rockmusiken blev det slutligen något som kunde liknas vid reggae.

Vilka sneglade ni på i början, vilka ville ni låta som?

- Vi försökte väl härma den musik som gick att få tag på den tiden i Norrköping/Skärblacka. Det var uteslutande vinyl-LP, singlar fanns inte att få tag på. Det blev Bob Marley, Culture och Gladiators typ. Sveriges Radio spelade aldrig reggae fram tills Tomas Gyllings program Radio Västindien kom till världen.

På tal om radio, vad har låten She's gone med Bob Marley betytt för dig?

- Jag var 14 år och lyssnade ofta på Radio Luxemburg på nätterna hemma i pojkrummet, och där dök den upp en natt. Radio Luxemburg lirade bra musik hela nätterna och störde säkert min skolgång, men jag kunde bara inte stänga av radion. She's gone var öppningen in i reggaen för mig. Jag kollade vem som lirade låten och fann då Bob Marley and The Wailers, Så den har förstås betytt väldigt mycket för mig.

Kalle Baah har hållit på i 30 år, släppt fyra album, ett stort antal singlar och en samlingsskiva. Enligt Janne Karlsson har bandet lyckats sälja 50 000 skivor utan att satsa en krona på marknadsföring. Men vilka faser har bandet gått igenom?

- Vi har haft en ständig fasförskjutning. Från den svenska rootsfasen till den poppigare engelska fasen och tillbaka till den svenska igen.

För mig känns ert 90-tal som er musikaliskt svagaste period. Vad säger du om ert 90-tal, med perspektiv på det?

- När Natural-plattan var klar 1992 var det givetvis helt ute med engelska texter så inga seriösa skivbolag nappade. Vi bestämde oss då att ge ut den på eget bolag, och så blev det. Vi tryckte 1 000 vinyler och som komplement motvilligt 500 CD:er, som då var en ny "fluga" och som inte kommit för att stanna, sa profeterna. LP:erna finns fortfarande kvar i källaren, dock inga CD, berättar Janne.

- You are my angel och Ugly girls från Natural spelades flitigt både i lokal- och reklamradio och även i riksradion. Vi medverkade också i några TV-program. På den tiden spelade reklamradion precis vad de kände för, och det gynnade oss oerhört. Vi blev kända i alla möjliga städer och orter och kunde därför också utvidga vårt livespelande. Vi gjorde även albumet Soon come 1995 som vi spelade in i Tuff Gong-studion i Kingston. Personligen tycker jag upplevelsen av att spela in på Jamaica var oerhört mycket starkare än resultatet. Vi gjorde även några spelningar på ön och blev väldigt väl mottagna av den inhemska publiken.

- För att återgå till det du kallar svagaste Baah-perioden så var det Natural som skapade det intresse som fortfarande finns. Jag kan också upplysa om att den första plattan Blacka Rasta (1985) tills dess
bara sålt ungefär 1 000 exemplar. Den tog fart långt efter att Natural kommit ut.

Ni firade som sagt 30 år i höstas med en utsåld jubileumsspelning i Norrköping. När får vi utanför Norrköping se er fira med spelningar?

- Vi kommer inte att kunna göra någon så omfattande spelning som vi gjorde i Norrköping. Vi hade i stort sett alla medlemmar där som varit med i Baah genom åren. Det var en skitkul spelning måste jag dock tillägga. En väldigt skön känsla att spela med någon man inte träffat på 22 år.

Nu släpper vi Kalle Baah. Red Hut-studion, berätta bakgrunden till studion.

- Det är vår gemensamma studio, men det är väl jag som mest tillbringar tid där. Vi hittade ett gammalt hus som vi gjorde om till replokal/studio.

Flera av Sveriges större reggaeakter som Kapten Röd och Governor Andy spelar in hos dig. Vad är det som gör att Red Hut lockar?

- Det är en skön och avslappnad känsla i huset och jag tror att det kan vara skönt att komma från storstan en stund. Som bonus låter det jävligt bra i studion också, om man får säga det själv!

Vad är det som gör att du efter 30 år fortfarande intresserar dig för reggaen?

- Kärleken till reggaemusik är fortfarande drivkrafen. Nu som då.

Spelar du någonsin någon annan musikstil?

- Väldigt sällan numera. Jag var med i ett Clash-coverband för några år sedan och även i ett countrypunkband som hette Nashville Neurotics för 15 år sedan.

Jag måste avsluta med Skärblacka. Vad är det som gett Skärblacka ett skimmer i reggaesammanhang?

- Det har funnits extremt många reggaeband i Skärblacka genom åren med tanke på att det är en så liten ort. Musikföreningen Blacka Musik har ju spelat en stor roll . Som mest tror jag det fanns 13 reggaeband igång samtidigt. Vi har även haft reggaefestivaler sedan 1981 i Skärblacka. Internationella band och artister som Israel Vibration, Culture, Freddie McGregor, Michael Rose, Bob Andy och Macka B har varit på besök och de flesta svenska storheterna har givetvis också varit här, listan skulle bli lång. De sista åren har det varit över 2 000 personer i publiken. Intresset är stort och det verkar bara bli större.

Boken många väntar på

Ett bra tag har vi reggaeinsatta väntat på boken om svensk reggae. Min kontakt med författaren Kristian Lönner i helgen visade sig vara ett lyckokast. Det har nämligen hänt positiva saker nyligen.

- Faktum är att de senaste veckorna varit väldigt glädjande när det gäller boken! Kanske kan alla bitar äntligen falla på plats, berättar Kristian Lönner i ett mejl.

Boken har gått under arbetsnamnet Dubsjuk och Lönner började sitt arbete sommaren 2007. Mängder med intervjuer har gjorts, också besök vid skivinspelningar, konserter med mera. Boken ska ge hela historien från de första jamaicanska hitsen på 60-talet till dagens scen.

Det har varit problem längs vägen, men nu när Kristian Lönner bland annat bytt förlag från Reverb till Stenberg Schentz Förlag så är förhoppningen att boken ska vara klar innan sommaren.

- Nu är arbetsnamnet "Jamaica - Sverige, Tur & Retur". Namnet kommer sig av bokens struktur. Den börjar med hur reggaen kommer från Jamaica till Sverige och slutar med hur svenska producenter idag skickar ljudfiler till jamaicanska artister, berättar Kristian Lönner.

Behöver det påpekas att bloggen ser fram emot när boken når bokdisken?

Bloggen gick bet på Sheya

Jag fick nys om en artist som heter Sheya Mission och tänkte göra en intervju med henne för att öka nyfikenheten om henne. I min research letade jag runt på diverse hemsidor men hittade nästan ingenting. Det visar sig vara meningen att man inte ska hitta så mycket. Jag fick ett kort mejlsvar från Sheya Mission om varför.

- Det är ett medvetet val. Jag brukar tacka nej till intervjuer och artiklar. Dels har det att göra med att jag är rätt blyg när det gäller den typen av uppmärksamhet, vill hellre låta musiken tala, dels så har jag en förhoppning om att de som hör mina låtar ska få göra det opåverkade av info om mig som person.

Hon berättar också att hon tycker att musik är som bäst när man hör den utan något "filter", bara musiken så som den är. En som uttalar sig om Sheya Mission är Jonahgold på Goldheart Music:

- Sheya Mission är i min mening en helt unik artist med äkta reggaedjup och andliga vibbar. Den typen av artist som fanns förr; Congos, Hugh Mundell, Pablo Gad osv, berättar Jonahgold.

Hon har en skiva på gång, den ska komma i år, men inget exakt datum är satt ännu. Vi kan i alla fall höra utvalda låtar med henne, både på MySpace och på hennes hemsida.

Schlager goes reggae: Ted

I mitt arkivgrävande efter kul och udda reggaeinslag har turen i dag kommit till Melodifestivalen. Ted Gärdestad gjorde ihop med Annica Boller (hans dåvarande sambo) en lättviktig popreggae i 1980 års festival. Den placerade sig på femte plats. Text och musik: Ted Gärdestad och Kenneth Gärdestad. Låten kom senare med på Teds album Stormvarning (1981).

Hur är nya Helt Off-skivan?

Timbuktu har svaret på frågan i rubriken. Följande skriver han på Twitter i kväll:

"Nya Helt Off plattan e FET!! Third time's the charm."

Nu är visserligen Timbuktu jävig som nära knuten gäst på Helt Offs två skivor, men ändå. Svenska reggaebloggen har vid flera tillfällen försökt få Måns och Jens i Helt Off att svara på frågor men utan resultat. Ni får vänta vidare på att höra mer om plattan som kommer i år. En sak är säker: Helt Off är inbokat till Öland Roots i sommar.

Kalle Baah och Kapten Röd

Även Emmabodafestivalen vill ha reggaeartister i sommar. Kapten Röd och Kalle Baah är nu inbokade, sedan tidigare också Hoffmaestro & Chraa. Andra kända artister klara för Emmabodafestivalen (29 juli-31 juli) är Hästpojken, Maskinen, Radio Dept och Deportees.

Festivalbokningarna droppar in

Urkultfestivalen hänger på andra festivaler och bokar reggaeakter. Jaqee, Kapten Röd och Serengeti är inbokade hittills. Festivalen är samtidigt som Uppsala Reggae Festival, men det behöver ju inte hindra artisterna från att dyka upp på båda, eller hur?

Urkult hålls som vanligt i Näsåker, i år 5-7 augusti och biljetterna har redan börjat säljas.

Stödkonsert för Haiti

En del av Uppsalas musikscen har bestämt sig för att hålla en stödkonsert för Haiti på måndag. Spelar gör bland andra Format, Dani M och STGK som alla har reggaekoppling plus en massa andra artister. På Hijazz på måndag kväll kl 19.

Diegojah - snart ute

Albumet som skulle kommit i höstas som skulle kommit i december kommer i februari. Diegojahs första album, Dancehall Sweet, har alltså blivit kraftigt försenat.

- Albumet är klart om cirka två veckor. Bara mastring av albumet kvar. Det blev väldigt försenat vilket vi är väldigt ledsna över, förklarar Alexander Sjöbäck, marknadsförare av Diegojah.

Singeln i höstas, Electric Music, var något av det klistrigaste på svenska reggaescenen under 2009, i varje fall enligt Svenska reggaebloggen. Det ska bli intressant att höra om albumet innehåller fler hits av samma kaliber. Ni vet var ni får läsa en recension inom kort.

Rootvälta klart för P&L

Jag tror att kopplingen mellan reggae och kärlek nått fram. Peace & Love i Borlänge har nu bokat akt nummer fem med reggaekoppling för sommarens festival. Dalarnas stolthet Rootvälta ska spela på festivalen. Tidigare klara bokningar är Kultiration, Glesbygd'n, Chords och Serengeti.

Rakt in i hjärtat

Det spretar, det är bångstyrigt. Det är många stilar som ska samsas men jäklar vad det svänger! Slag Från Hjärtat verkar vara en demokratiskt styrd grupp, alla ska få tycka till. Därför får vi på det självbetitlade debutalbumet höra traditionell roots reggae, nyahbinghi, tonsäker sång, mindre tonsäker sång, sång på svenska, engelska, spanska och afrikansk ökenblues. Bland mycket annat. Spretigheten är albumets styrka och på vissa punkter dess svaghet.

Jag blir alldeles varm i kroppen av budskapet i låten Afrika. Det är klassisk roots reggae blandat med instrumentet guembri, en slags luta som används i gnawa-musiken, som sätter den behagliga musiken och så texten i sann rasta-anda om alla människors lika värde och att vi alla en gång härstammade från Afrika, oavsett hudfärg. En annan höjdare är den sedan tidigare kända låten Ge & Få. Låten fick en video under 2009 men har redan tidigare spelats live av bandet i flera år.

Äntligen nyahbinghi
Mitt tredje positiva låtval blir Nyahbinghi. Här är det sång på engelska, och jag får sådana sköna Ras Michael-vibbar att jag ska leta upp min Trojan-box med nyahbinghi-låtar på. Jag är oerhört svag för den långsamma, meditativa nyahbinghin och önskar att fler artister skulle våga sig på den. Vill minnas att Nazarenes gjort någon låt och att Peps Persson gjort något försök men annars är det mycket tunnsått med den sanna, spirituella reggaen i Sverige.

En sak har jag svårt att förstå. Varför lägger bandet sången så högt när inte alla sångare klarar av tonerna? Sången borde anpassats efter förmågan mer än vad som gjorts. Det kan bli problem att framföra låtarna live om det redan på skiva är svårt. Mot slutet kommer samma låt i tre versioner; på svenska, spanska och engelska. Jag förstår att man vill bredda sig mot en större publik med vissa låtar, men det blir lite tjatigt att höra samma rytm på tre spår i rad, fastän det är olika sångare och olika språk. Det här är ingen singel utan ett album.

Ett extra plus vill jag ge till blåssektionen i Slag Från Hjärtat. Den består endast av en person: Colin Dyall. Som han hanterar saxofon, trumpet och trombon! Han är en stor anledning till svänget på flera låtar.

2010 - bäst hittills?
Se bortom den ibland lite svaga sånginsatsen. Lyssna istället på texterna, lyssna på rytmerna. Känn in denna sköna mixen av musikaliska stilar och språk. Jag blir uppriktigt glad, rörd och lycklig av den här skivan.

Redan har 2010 gett oss fyra utmärkta album (Internal Dread, Mysticman och Robert Athill är de övriga) att lyssna på. Jag tror på allvar att 2010 blir tidernas starkaste reggaeår i Sverige.

Glesbygd'n in dub

Ett av Sveriges många omtyckta reggaeband har nytt material på gång nu under våren. Glesbygd'n har gjort en EP som kommer innehålla tre helt färska låtar från Tid'n lid-sessionen (2009), och två dubversioner.

Skivan kommer säljas på bandets hemsida, något releasedatum finns inte än. Ambitionen är också att EP:n ska hamna Spotify så småningom.

Johan Åhman, gitarrist i bandet, berättar att man är i färd med att boka in sommarens spelningar.

- Vi får se var vi hamnar. Eftersom några av oss blivit föräldrar sedan förra skivan ändras ju en del rutiner, men på ytan kommer skillnaden att vara liten. Vi gillar att spela, och kommer att fortsätta med det ett bra tag framöver! lovar Johan Åhman.

Svenska reggaebloggen har tidigare berättat att Glesbygd'n är klart för Peace & Love-festivalen i Borlänge i slutet på juni.

Mysticman når höga toppar

Från början var det här tänkt att bli en recension med ett ljummet betyg. Jag var inte så imponerad av Mysticmans Rock of my foundation. De första lyssningarna på albumet var inte till dess fördel. Det kändes segt och ospännande. Det var först vid spår nummer 5, Trust, som det började rycka i mig. Det var den första upptempo-låten på albumet.

Nu, efter fjärde eller femte lyssningen, är jag mer positivt inställd till den lugna, mjuka sången. Det som först kändes svagt och lite trist lyfter nu flera klasser. Fortfarande tycker jag att starten på albumet är lite i långsammaste laget för att fånga in nya lyssnare, men höjdpunkterna är definitivt fler nu än då.

Vem är då Mysticman? Enligt pressutskicket som medföljer skivan har han både dominerat internet och den svenska undergroundscenen i flera år och har dessutom spåtts en lysande internationell framtid ett bra tag nu. Lite väl stora ord tycker jag, framför allt gällande internetdominansen, men jag kan ha missat något. Klart är dock att Mysticman från Hallstavik, numera bosatt i Alby, levererar en skiva som kommer snurra flitigt hos er som ger honom flera chanser. Om du däremot är en sådan som snabblyssnar en skiva så riskerar du gå miste om de sköna låtarna Lead our way, New dream, Trust och Giving me vibes.

Skivan är en produkt av Mysticman och Jonahgold, det är snyggt sound, det är klockren sång och det är mest rootsspår men även ett och annat mer upptempospår i dancehallstil. Mysticman spelar dessutom merparten av instrumenten själv och har skrivit låtarna.

Det här är ett debutalbum, det lovar gott inför kommande album. Vi kan väl misstänka att Mysticman kommer dyka upp på en eller annan festival till sommaren. Det är han förtjänt av efter den här debuten.

Skivan släpps till försäljning 27 februari.

Dans i Uppsala

I kväll är det soundsystem som gäller på Karlssons kök i Uppsala igen. Senast var det fint utländskt besök av Bush Chemist och King General. Den här gången blir det lokalderby mellan Meditative Sounds och Dub Tribulation. Sounden kör på egna system. Roots och dub med tillhörande dubplates är det som gäller, enligt de insatta.

Prisad blogg

Vi säger grattis till Navid Modiri! Hans blogg 365 saker har nämligen blivit prisad med Stora Bloggpriset 2009 i kategorin Nöje & Kultur. Navid är i reggaekretsar känd för sitt band Navid Modiri & Gudarna, men han har också varit programledare för Filmkrönikan i SVT och Kvällspasset i P3. Numera är mångsysslaren alltså också prisad bloggare. Grattis säger Svenska reggaebloggen och siktar på att ta hem priset 2010...

Mer reggae i radio

Syster Sol och Robert Athill gästade SR Metropol i morse. Lyssna här och här.

Mysticman live på radion

Gillar du skivaktuelle Mysticman? Om en vecka kan du höra honom live i P4 Radio Stockholm, enligt skivbolaget Rub-a-dub. Troligen blir det intervju och musik från skivan. För att höra i efterhand går du in på den här länken, välj 11.30-12.00 för 12 februari. Det kan bli aktuellt med liveframträdande i samma kanal i mars.

Till helgen kommer Svenska reggaebloggen recensera Mysticmans debutalbum Rock of my foundation.

Scratch firar Bob på KB

Häromdagen hade Svenska reggaebloggen en genomgång på vad som händer när Bob Marleys 65-årsdag firas. En spelning värd att nämna hade redaktionen missat, nämligen att Lee "Scratch" Perry kommer till KB i Malmö för att lira. Ge gubben chans! Ibland låter det bra, ibland mindre bra. Han spelar på KB på fredag, dagen före Bobbans födelsedag.

Ytterligare några ställen firar Bob till helgen, bland annat blir det DJ-kväll på Krischansta Nation i Lund. I Norrköping blir det soundsystem på Svea Skeppet.

Den tyngsta bokningen är nog ändå Tarrus Riley och Duane Stephenson på Konrad i Västerås. Där verkar det dock inte ha med Bob Marley att göra, men vilken bokning! Fredag kväll är det som gäller.

Och så Bob Marley-kören som bloggen skrev om nyligen, i Karlshamn på lördag kväll.

Vinterrytmer för rumpan

Ett relativt okänt band med mycket rutin är Rumprytm från Stockholmsförorten Årsta. Passande nog nu i vintern har de gjort en video till sin låt Hal date. Magnus Bernholz i bandet berättar:

- Vi är ett band på uppåt 10 musikanter som försöker samla ihop oss i Årsta, för att spela egna låtar i baktakt och andra rytmer, vi har väl hållit på i några år, och haft nån spelning till sommar och jul. Det är först nu vi fått ihop en bra grund att utveckla inför kommande spelningar, planen är att vi till våren ska släppa en platta och vara ute och giga mer.

Bandet släppte en slags EP i juni 2009, låtar som finns att höra på Myspace. Magnus Bernholz berättar att han har kopplingar till Governor Andy.

- Jag kommer från Västerås och till kuriosa hör att jag lärde känna Governor Andy när han typ 1976 var ihop med min storasyrra.

Han berättar att Rumprock är ett kompisband med musiker från olika bakgrunder som blues, punk och rock'n'roll. Bandet består bland andra av Tor Pentén (med bakgrund i Rednex), Peter Ampull (KSMB) och Stevie Klasson (Hanoi Rocks).

- Själv har jag tidigare spelat i rock'n'roll-band i några år med Tage Dirty (Dag Vag), säger Magnus Bernholz.

Nu till vinterkylan har bandet spelat in låten Hal date.

Reggaen i kyrkorummet

Svenska reggaebloggen snappade upp att det finns en kör i Ronneby i Blekinge som sjunger Bob Marley-låtar. Mattias Johansson är körledare och jobbar sedan ett år tillbaka i Svenska Kyrkan i Ronneby. Av en slump ska kören uppträda igen på Bobs 65-årsdag.

- Idén till Bob Marley-kören har jag haft ganska länge. Det är en glad amatörkör, med konceptet att inte använda noter, inga intagningskrav och att vi har spelande körmedlemmar. Det var lyckat, de var med på alla repetitionerna och övade järnet hemma. Tror att det var bra för kören också att ha kompet med för frasering och timing, så jag är nöjd med resultatet. Vi var knappt 30 stycken allt som allt. Den startade som en projektkör som bara skulle pågå från september till 14 november 2009 då det mynnade ut i en konsert i Heliga kors kyrka i Ronneby. Den blev fullsatt och media var där också. Det var ett projekt för att det skulle kunna locka medlemmar som ville prova på någon annan körverksamhet som alternativ och att få människor som inte har så mycket tid att ta sig tid att vara med en begränsad period, berättar Mattias Johansson och fortsätter:

- Roligt nog tyckte alla körmedlemmar att det var så kul med kören att ingen ville sluta. Därför är det kul att det blir en konsert till på lördag 6/2 i Karlshamn, det tycker alla. Det är många som vill att vi ska uppträda med kören igen bland allmänheten. Vi repar inför Karlshamn nu och det går bra, de kommer ihåg sina stämmor och låtarna. Nästa gång har vi funderat skulle kunna vara nationaldagen, för att sprida budskapet om att alla är lika och människor på vår jord som gör vårt bästa.

Har spelat med Guvernören

Han har ett förflutet från Stockholms reggaeliv, bland annat tillsammans med Anders Kappelin och Adam Atterby i ett band som hette Positive Vibrations.

- De var super för mig. Spelade lite med Governor Andy också, men det är ett tag sen nu, typ tio år, tyvärr. Jag saknar det. Fick barn och familj, det var det som hände.

Det verkar inte ha varit några större besvär för Mattias Johansson att få Svenska Kyrkan att nappa på Bob Marleys budskap.

- Jag vill att världen ska bli en vackrare plats, där människor lever i kärlek och respekterar varandra. Jag är helt för One Love, allt är ett och vi är alla del av allt. Och när jag pratade med en av våra präster om Bobs texter så är det helt klockrent att ha i kyrkan.

Enligt Mattias Johansson fick kören mycket uppmärksamhet i Blekinge, var med i lokaltidningarna och även på SVT:s Blekinge-nytt.

För er som vill se kören så börjar konserten kl 17 på lördag.

Leafnuts gör comebackalbum

En skivcomeback som i alla fall jag gått och väntat på är Gary Beckfords, mer känd som Leafy eller numera Leafnuts. Jonahgold på Goldheart Music berättar:

- Vi har spelat in ett antal låtar och han har gjort en del på annat håll. Han har några bra sångare från Storbritannien med på några spår. Det blir tung reggae mer än dancehall och ganska politiskt då Leafnuts har utbildat sig flitigt på sista tiden. Vi hoppas och satsar på ett samarbete med Rub-a-Dub i den här produktionen.

Leafnuts gjorde tillsammans med Chilly en av 00-talets bästa plattor, Unda Dawg Entourage (2002). Bloggen har skrivit om Leafnuts tidigare projekt.

Var ska det sluta?

Jag är så evigt tacksam för att ni hittar min blogg om svensk reggae. På tre månader har antalet besökare i det närmaste fördubblats! I januari nåddes nästan 2 500 unika besök. Enligt min räknare betyder det att om man besöker bloggen flera gånger per dag så registreras bara det första. Om man däremot besöker två dagar i rad så är det två besök.

Jag satte som mål att någon gång under början av året spräcka 2 000 unika besök på en månad. I januari blev det alltså nästan 2 500. Jag ska verkligen jobba för att hålla kvaliteten uppe så att ni stannar kvar som läsare. Utan er stannar bloggen.

Tack också för ert stöd på Facebook. :)

Tips på bra låt

Lars-på-bas, som Svenska reggaebloggen nyligen hade ett porträtt på, tipsar om en låt han gjort ihop med Jah Zebi. Den är riktigt bra! Spana in den här nedan. Vill du läsa mer om Jah Zebi rekommenderar jag en intervju som Reggae Galore gjorde med honom i november 2008.

Efter Indien kommer Indonesien

Kultirations sångare Marcus Berg åker då och då till Indien. Nu visar det sig att hans kontakter lett till att bandet snart har en riktigt spännande uppgift framför sig: minst en spelning i Indonesien.

- Vi fick en inbjudan från Bali Spirit Festival, vilket ledde till att vi sökte turnéstöd från Statens Kulturråd. De tyckte att det lät som en bra idé så nu kör vi helt enkelt. Vi skall se om vi kan spela fler gig på Bali och även kanske i Jakarta om allt går som det skall, berättar Johan Asplund, trumpetspelare i Kultiration.

Hur har er musik spritt sig ända till Asien?

- Marcus Berg har tidigare varit på Bali och på så vis uppstod kontakten och intresset från arrangörernas håll.

Kommer ni spela enbart på engelska eller blir det blandat med svenska låtar?

- Vi kör både engelskt och svenskt, förmodligen kör vi väl alla engelska låtar vi har åtminstone...

Vilka länder är mer aktuella att spela i framöver?

- Vi har precis börjat arbeta med en internationell bokare så vi får se vad det blir. Vi är spänt förväntande!