Besök svereggae.se istället!

Kära läsare. Nu är sajten svereggae.se i skarpt läge. Det återstår en del putsande och ni kan räkna med att det händer en del förändringar de kommande veckorna, men nu är jag såpass nöjd med sajten att jag släpper ut den. Det här betyder att svenskreggae.blogspot.com inte uppdateras och ni ska istället besöka svereggae.se för nyheter. Hela arkivet härifrån är överflyttat. Hoppas ni kommer trivas på nya adressen! :)

06 augusti, 2010

Efterhandsanalys av torsdagsspelningarna

Höga toppar men en del djupa dalar med Misty in Roots. Foto: Stefan Gunnarsson/Reggaefoto.se
Det var svårt att recensera konserter i realtid, upptäckte jag i går. Därför tänkte jag bjuda på en efterhandskommentar istället, lite sammanfattande av torsdagskvällen. Känslan är att Kalle Baah bjöd på en jämnaste, och bästa, spelningen av alla fram till midnatt. Hur Gentleman och Meditative Sounds var kan jag inte tycka något om då jag gick hem innan deras respektive uppträdanden.

Kalle Baah höll som sagt en jämn och hög kvalitet, där det lyfte till ännu högre höjder i extranumren. Brittiska Misty In Roots hade sina riktigt höga toppar men det kändes lite oengagerat bitvis, som att de inte nådde fram till publiken. Varför det blev så har jag inte kunnat komma fram till. Det är sällan man ser folk droppa av från spelningarna vid stora scenen, men så var det under Misty In Roots.

Bland de mindre akterna, Roots By Nature, Skansen och Amsiebrown & The Awakening Band så känns det som jämnt reggaeskägg mellan Roots By Nature och Skansen. Det känns ändå som att Skansen var det band som stack ut av dem med sina glada ska-covers och häftiga energi. Roots By Nature var bra och, som jag skrev redan i går, de förtjänade en större publik än vad de fick. Men någon måste börja festivalen, och det känns självklart att sätta någon av de okända, svenska akterna där.

Amsiebrowns spelning var så kort, och förhållandevis anonym, att jag inte fick något grepp om den, tyvärr. Det var den artist jag var mest nyfiken på, men missade första tio minuterna då jag satt och skrev, och sedan höll spelningen bara på i 20 minuter till. Men när det finns fler låtar i bagaget, som folk dessutom hört och känner till, så kommer Amsiebrown ta flera steg framåt. Talangen finns där helt klart.

Skansen har spelglädjen och kunnandet men behöver eget material för att så småningom komma ur cover-låtarna. Den enda egna låten som bandet spelade imponerade inte på mig, men det var i jämförelse med de ska-klassiker de spelade i övrigt.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Grym festivalbevakning! Underbart att läsa!

Anonym sa...

Trevlig läsning. Håller med om mycket. Misty In Roots var tidvis helt lysande men de höll inte samma nivå hela vägen. Jag gillade verkligen Amsie Brown, kvällens mest jämna och bästa spelning men tyvärr för kort. Kan säga att Gentleman var musikmässigt kvällens tråkigaste. Han avbröt låtarna allt för ofta, krävde allsång och armviftningar, är det han som är The entertainer eller publiken? Jag vet inte men jag är allergisk mot sådant. Gentleman uttryckte även en stor upprördhet över att han inte kände doften av ganja och förbannade polis och kallade publiken paranoid. Ett löjeväckande beteende av Gentleman, måste man vara ganjarökare för att älska reggae!? Absolut inte.

Vegaland sa...

Perfekt festivalbevakning. Keep up the good work!